Lämpan?

Jag minns att ungdomsförsyndelser kunde påverka ens möjligheter att få lämplighetsintyg för körkort. Vi talade ofta om hur viktigt det var att ”fixa lämpan”.

Nu återuppstår ordet i diskussionen om hur vi rekryterar de mest lämpliga personerna till läraryrket genom antagningstester. Förhoppningen är antagligen att kunna sortera bort de verkliga stolpskotten (hoppsan – vem kränkte jag nu) och på lång sikt höja yrkets status.

Jag tror inte på förslaget och ser uppenbara risker med att den dolda normativiteten som plågar yrket blommar ut i de här intervjusituationerna. Vi har en tendens att vilja belöna de som ser ut och tänker som vi.

Max Entin är som vanligt elakast och roligast. Christer är klok och lugn. LN, SvD, DN Regeringens besked välkomnas brett.

Själv tror jag det kan bli spännande diskussioner på Twitter under den oavsiktligt roliga hashtaggen #intagningsprov

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Lämpan?

  1. Ping: Lämplighetsprov för alla blivande arbetstagare och varför inte också myndiga medborgare när vi ändå håller på « metabolism

  2. metabolism skriver:

    Tack för de orden.

  3. Ping: Dags för professionell utvärdering i skolan | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

  4. Lars P Syll skriver:

    Mats, det här brukar ju framhållas som EN av framgångsfaktorerna bakom det finska skolundret. Givet resursbegränsningar och att vi inte lever i Dr Pangloss lyckorike, är det bättre att bibehålla dagens antagningssystem (och varför i så fall)?

    • Mats skriver:

      Hur förutsäger vi studieframgång?

      Betyg har visat sig vara ett hyfsat redskap – tyvärr kanske det i högre grad handlar om att ta sig igenom en utbildning än att bli en fungerande lärare. Om det fanns tester som verkligen kunde mäta självständighet och kritisk förmåga skulle jag nappa direkt!

      Men Frankes exempel pekade delvis åt ett annat håll.

  5. Elisabeth skriver:

    Lämplighetstester är ju en laddad fråga såklart. Vi kan säkert finna humana och insiktsfulla lärare bland dem som begått ett trafikbrott till exempel.Frågan är vad som är en lämplig lärare, vilka kriterier man kommer att gå efter. En ännu svårare fråga är vem/vilka som ska tolka dessa kriterier för lämplighet. Som det ju alltid är. Någon ska göra den slutliga bedömningen. Denne någon i respektive fall har i vart fall jag höga krav på,

  6. Elisabeth skriver:

    Missförstå mig inte. Jag tycker inte att trafikbrott är OK, men vilka brott är ok för ett yrke och vilka är det inte? Är några brott överhuvudtaget OK och i vilken ålder upphör de att vara det? Jag tänker bland annat på boken ”Den lärande hjärnan” och annan forskning som ju visar att hjärnan inte är helt färdigutvecklad förrän i 25 årsåldern.

  7. Elisabeth skriver:

    Sant. Det jag syftar på är människokännedom.Självständighet och kritisk förmåga som du är inne på bör man kunna bedöma hos en potentiell lärare. Vilka andra faktorer avgör om en lärare är lämplig eller inte? Det vet du bättre än jag.

    • Mats skriver:

      Tack för tilltron! Jag är inte säker på att jag förtjänar den.

      Min bästa egenskap som lärarutbildare är att jag är bra på att hålla masken och hoppa från tuva till tuva.

  8. Trofinios skriver:

    Resonemangen kring lämplighetsprov för lärare känns minst sagt flummiga.

    Det sägs att statusen för läraryket höjs om lämplighetsprov införs. Men det är fullständigt oklart varför statusen skulle höjas nämnvärt i och med ett lämplighetsprov, det torde vara andra faktorer som lön, kärriärsmöjligheter, arbetsvillkor som avgör statusen. I dagarna har vi ju fått reda på att det inte lönar sig att läsa till lärare. Jag tror den informationen har mer betydelse för statusen än ett lämplighetsprov…

    Sedan kan man ju fundera över alla dem som idag väljer lärarutbildningen utifrån ett negativt val, kommer dessa vara lika benägna att välja lärarutbildningen när den också innehåller ett lämplighetprov? (Det lyser inte direkt av stark självkänsla och självförtroende hos sökande till lärarutbildningen idag.) Om inte, då är återväxten för läraryrket i fara med tanke på det redan skrämmande låga söktrycket. Men mer obehöriga lärare löser väl det eventuella problemet…

    Vidare kan man ju undra om inte nivån för att godkännas vid lämplighetsprov sänks avsevärt om söktrycket är väldigt lågt och då har väl en del av poängen försvunnit med lämplighetsprovet. Syftet med ett lämplighetsprov givet ett lågt söktryck tycks mig alltså bli att sortera bort de uppenbara stolpskotten medan det i Finland, där söktrycket är mycket högt, handlar om att få fram de mest lämpade. Det är en viss skillnad. Och om det enbart är några få stolpskott som ska sorteras bort så vet jag inte om det är nödvändigt att alla sökande ska behöva genomgå ett lämplighetsprov för att hitta stolpskotten ska hittas, de borde visa sin uppenbara olämplighet redan i början av utbildningen och kan då plockas av.

    Jag undrar också lite hur Franke tänker när hon säger att vad som skall testas är bland annat ”hur man lyckas göra ett ämne intressant”. Exakt hur detta skall testas innan den sökande ens börjat läsa sina ämnen förblir något av en gåta.

    Jag är inte helt moståndare till lämplighetsprov, dock tror jag att man måste etablera ett skapligt söktryck innan ett sådant prov kan fylla någon meningsfull funktion.

  9. Lars P Syll skriver:

    Självklart ska man inte ha inflaterade förväntningar på vad lämplighetstest kan åstadkomma. Men samtidigt kan jag inte blunda för att tio års erfarenhet som lärarutbildare lärt mig att vi faktiskt mer eller mindre kastar bort resurser på individer som jag VET att ett lämplighetstest eller intervju av något slag direkt kunnat avråda från lärarstudier. Verkligheten är genuint osäker och det är möjligt att vi för 9 av 10 (om jag tillåts höfta till) av alla vi tar in på en lärarutbildning inte kan predicera eventuella studieframgångar. Men lika säkert är attt vi hyfsat bra kan göra det för den resterande tiondelen. Och det vore gott nog så. Lärarutbildningsresurserna är knappa och vi har därför inte råd att lägga dem på individer som vi vet inte är de mest lämpade. I Finland verkar det ju fungera alldeles utmärkt, så varför inte också här?

    • Trofinios skriver:

      I Finland syftar testen till att få fram de mest lämpade inte att hitta stolpskotten, och det har att göra med att i Finland är det 8-10 sökande per plats, inte 1 sökande per plats som det är i Sverige. Sedan måste man givetvis försöka fastställa huruvida införandet av ett lämplighetstest kommer att leda till mer, oförändrat eller färre sökande. Jag pekade på en möjlig risk att de som är benägna att välja lärarutbildningen utan någon egentligen övertygelse kanske väljer bort lärarutbildningen om lämplighetsprov införs (I Finland har många lärarutbildningen som förstahandsval, I Sverige är det långtifrån så.). Då blir det problem med återväxten med tanke på det redan svaga söktrycket. Men kanske blir det inte så. Saken är att vi inte vet.

      Men visst, om syftet med testet är att få bort de uppenbart olämpliga, inte hitta de mest lämpade, så behöver väl testen egentligen inte vara så omfattande och skrämmande. En intervju med några scenarion att ta ställning till kanske då räcker.

  10. Ulf O G skriver:

    Jag har sett många studenter utvecklats enormt under de 4-5 åren som utbildningen varar. Jag är rädd att dessa som nu är goda lärare skulle sorterats bort vid antagningstestet om det hade funnits något. Faran för likriktning är stor och vi som tror att utbildning faktiskt medför utveckling måste ställa sig tveksam till ett sådant förslag. Det finns även en besvärande tanke om den goda läraren som solitär. Bra lärare utvecklas ofta i goda sammanhang. Vi behöver mer förståelse för detta.

    • Trofinios skriver:

      Ett lämplighetsprov stärker tanken att den pedagogiska talangen är någonting man antingen har eller inte har, inte något man kan utveckla genom utbildning. Det kan givetvis vara någonting mitt emellan. Men om denna tanke stärks så finns det en risk att det blir svårare att hävda vikten av pedagogisk utbildnng för obehöriga lärare som har pedagogisk talang och ämneskunskaper.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s