Thomas de Ming formulerar knivskarpt det som jag länge har försökt haspla ur mig.
Länk till Skollyftet
Jag tror helt enkelt att det är dags för oss alla som tycker och tänker i skoldebatten att lämna skyttegravarna och istället ge våra barn och ungdomar ett skollöfte som kan göra verklighet av skollyftet. Skollöftet skulle kunna formuleras som: ”Vi lovar att snabbt lära oss hur vi kan utveckla skolan så att den är anpassad till dagens samhälle. Vi lovar också att ha ert bästa för ögonen och inte fastna i kampen mellan nostalgiska tillbakablickar eller modepedagogiska nymodigheter. Vi lovar att skapa världens bästa skola för lärande hos både elever och lärare”.
Tysta tankar 
Men Mats, man kan väl inte mer än lova att försöka? Och försökt skapa världens bästa skola, tror inte du alla tycker att det är det de har gjort?
LikeLike
Nja – man kan nog se löftet som en del av handlingen? Fast för de flesta av oss är det nog så att vi skiljer på den fysiska handlingen och föreställningen om den…
Och nu lämnade jag nästan soffan av filosofisk ansträngning.
Om det där med världens bästa skola – jag tror vi har varit fokuserade vid elevperspektivet. Här gäller det även lärarens lärande!
LikeLike
Knivskarpt? Är det inte helt enkelt Lärarförbundets utspel om “borgfred om skolan” förra sommaren som vevas i repris, uppblandat med lite slängar mot “modepedagogiska nymodigheter” och brösttoner om att “utveckla skolan så den är anpassad till dagens samhälle” (kanske genom att lyss till entrepenörers stämmor snarare än de forskare som då och då orsakar de där nymodigheterna man skulle lova att avstå?)?
Finns det, tror du, någon lärare som inte upplever sig arbeta med elevernas bästa för ögonen, oavsett hur vi andra ser på dennes insats?
LikeLike
Jag tror att det är ganska vanligt att att lärare upplever frustration över att det alltid är barnens intressen och prestationer som står i centrum.(jag har försökt korrigera ett underligt skrivfel!) Jämför med England där detaljstyrning har deprofessionaliserat lärarkåren. När friheten minskar ökar uppgivenheten.
Alternativet är kanske att ta en dans med Zoran och Metta?
Vi kan fortsätta att diskutera:
1) vilka är de riktiga lärarna?
2) vilka är de viktigaste ämnen?
3) vilken är den mest betydelsefulla åldern?
4) vilken är den mest pedagogiska möbeln?
5) vilken är den generösaste huvudmannen
6) om allt var bättre förr – när var egentligen “förr”?
Jag tror det är dags att gå vidare och försöka möta framtiden med nya grepp. Sentimentala lösningar värmer kortsiktigt.
LikeLike
Gör du det, om du har en lust.
Fackföreningarnas uppdrag är att ta till vara sina medlemmars intressen, och i Lärarförbundets fall innebär det att sträva efter att en lärare är en lärare är en lärare är en lärare, oavsett olikheter i uppdrag, utbildning eller ansvar. I LRs fall innebär att det lyfta fram de skillnader Lärarförbundet försöker förminska.
Är det denna intressekonflikt det sk “skollöftet” handlar om? Så futtigt.
LikeLike
Nej – jag tror inte att det är den konflikten som är central. Även om det finns starka krafter som återvänder till den med stor envishet, måste det gå att hitta andra och mer utmanande dimensioner i uppdraget.
Jag har full respekt för fackföreningar som tar tillvara sina medlemmars intressen – men nu tycker jag att retoriken har blivit en smula yvig. Om LR vill vara ämneslärarnas eget förbund bör de också deklarera detta. Nu bedriver de en nålstickskampanj mot andra grupper. Retstickan som offer?
LikeLike
Vad ska man säga om detta och att det är 19 dagar muck på det som varit. Verkar inte som lärare och annat skolfolk riktigt förstår vad som händer fredagen 1 juli 2011.
LikeLike
Det finns en liten risk att du överdriver betydelsen av den nya skollagen!
LikeLike
Betydelsen av eller den faktiska effekten av?
LikeLike
Antagligen både och. Svensk skola har en rik tradition av att svälja politiska reformer.
LikeLike
Hur menar du?
LikeLike
En stor del av de reformer som genomförts på papperet har inte påverkat innehållet i skolan.
Institutionen sätter nya namn på det man redan gör och tuffar vidare.
Klassisk överlevnadstaktik.
LikeLike
Bekymret denna gång är att du har en Skolinspektion som fått juridiska muskler och där till lika en general som är gammal polis. Skolan får börja vänja sig att så småningom börja strida för sin sak i domstolar.
Det är en av skillnaderna.
LikeLike
@Mats Är det inte dags att ändra på det förhållningssättet? Tiderna förändras, och om skolan förblir gör den sig själv irrelevant.
@Plura Vilken skillnad kommer lärare främst att märka av i sin vardag?
LikeLike
Det finns många som menar att det är tur att skolan har haft den där institutionella trögheten och därigenom motstått alla stolliga förändringsförsök.
Jag menar nog att det här med läroplansimplementering är mer komplicerat än många tror. Lärare har en stark tilltro till sina beprövade erfarenheter och traderingens makt är förbluffande stark.
Idag försöker vi skapa en skola med starkt nostaligiska drag och när timplanen skulle sätta utgick man helt från den gamla. Det gjordes alltså ingen som helst analys ab hur samhället förändras – så risken är uppenbar att vi har en skola på sikt irrelevant genom att utbilda barn för gårdagens samhälle.
LikeLike
Vilka “nostalgiska drag” tänker du på?
LikeLike
Framför allt stadie- och ämnesindelningen bygger på en mycket ålderdomlig människo- och kunskapssyn.
Frågan om vad som ingår i det som kallas “centralt innehåll” är svår att inte se ur ett politiskt nostaligiskt perspektiv. Utbildningsministern har fört in sina käpphästar – det är nationalsång, psalmverser och landskap…
LikeLike
@Morrica, om jag vilt ska gissa.
I och med att rektorerna har makten över den inre organisationen och har fått delegationsrätt kan vi möjligen få se scenariot som i Rinkebyskolan att rektor har huvudansvaret för det pedagogsika ledarskapet.
Men det blir utbildningsledare i varje år som praktiskt har detta pedagogiska ledarskap. Läs gärna senaste utgåvan av Skolindicatorn, http://www.skolindicator.se och intervjun med Thomas Holmqvist.
Samtidigt är det så att skollagen skiljer på undervisning och utbildning. Det innebär att läroplanerna pekar direkt ned på lärarna utan att gå omvägen via huvudmän och rektorer.
Var det svar på din fråga?
LikeLike
@Plura Jag hoppas det.
Kommer lärarna att axla detta ansvar, tror du?
LikeLike
Det får jag hoppas. De blir väl varse det kanske först när Skolinspektionen börjar närma sig klassrummet. Madame Begler har ju haft detta som mål ända sedan hon tillträdde som gd. Det var det första hon sa när jag och min kollega till skolfux träffade henne sex vecker efter myndighetens tillblivelse.
Dessutom är det väl bara att titta på de kvalitetsgranskningar som kommit ut från Skolinspektionen. Den senaste om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Huruvida myndigheten kommer att ta till lagliga medel får vi väl se.
LikeLike
Mats, där har dun en underdrift. Maktförskjutningen kommer att ändras. Kolla här
http://www.skolkvalitet.se/index.php?option=com_myblog&show=maktfoerskjutningen-det-talas-lite-om.html&Itemid=66#comments
LikeLike
Helenas kommentar ovan är knivskarp det går väl inte mer än att försöka när det handlar om en situation där du som lärare inte har någon kontroll. Jag lovade snabbt och utan tvekan för arbetet med att förbättra skolan ligger mig varmt om hjärtat, jag ägnar mig åt det varje dag.
Jag kanske lägger in andra saker än Thomas de MIng i vad som behövs och jag håller inte med dem som menar att skolan inte redan förändrats oerhört mycket. Det är för mig oerhört viktigt med små ständiga förbättringar istället för tokiga frälsningsläror, det är oerhört viktigt med goda ämneskunskaper istället för mycket snack. En del snackepellar som pratar utan innehåll verkligen kan ställa till det för eleverna trots att de lyckas göra sig populärar.
LikeLike
Snackepellar?
Min erfarenhet är att barn och studenter ofta uppskattar lärare som förenklar kunskaperna till en uppsättning fakta. Helst ska det tydligt framgå vad som kommer på provet – gud nåde den lärare som för in en ny glosa på förhöret!
Det finns nog enklare sätt att göra sig populär än att försöka förnya undervisningen och utmana barnen med nya perspektiv.
LikeLike