Den likvärdiga skolan och konkurrensen

Många talar sig varma för en likvärdig skola och jag hör till dem som gärna ser skolan som en utjämnare av samhällets orättvisor. Alla barn har rätt till en bra skola och engagerade lärare. Vi kunde inte vara mer överens om det. Problemet är att uppväxtvillkor och förutsättningar är så olika.

Jag kan inte (djupt inne i min mörka själ) låta bli att tänka på friskolornas ibland skyddade världar när jag ser den här filmen:

7 thoughts on “Den likvärdiga skolan och konkurrensen

  1. Jag tror inte att det här med att möta ALLA barns behov på ett bra sätt innebär någon utjämning. Det finns en del forskningsresultat som pekar på att de som är bäst innan utbildningen tillgodogör sig utbildning bättre fastän de inte får mer stöd.

    Jag känner en sorg över att fria skolval och friskolor innebär att de som är bäst innan utbildningen oftast får bäst stöd. Att skolan inte stöttar bäst mer känns som en miniminivå som vi borde uppfylla men det börjar bli allt mer av en utopi.

    Like

  2. Skolan var inte likvärdig innan det fria skolvalet heller. Man var hänvisad till närmaste skola och samhället har varit socialt separerat sedan länge vad gäller bostad. Jag gick i en förortsskola till Göteborg. Trots att jag tillhörde de tre duktigaste i klassen var jag nästan ett år efter man skulle vara. All kraft gick till de svaga elever och vi “duktiga” fick klara oss bäst vi ville. Den enda väg att få det bättre var att flytta, vilket vi tre “duktiga” gjorde samma år. Det tog mig flera år att komma ikapp. Hade jag varit kvar hade jag fått 5,0 i medel, men de hade betytt 0.

    Som jag ser det är det inte bara de duktigaste som drar när en skola är dålig. Det är de vars föräldrar bryr sig, som drar. De barnen har också svårigheter, dyslexi och bokstavskombinationer, men eftersom deras föräldrar är engagerade och de hamnar i en liten skola där de syns, får de hjälp. Och klarar sig bra. Skall “duktiga” elever, dvs de som inte stör, vara buffert och hjälplärare för den tredjedel som inte förstår skolan, eller skall skolan göra en verksamhet de finner meningsfull? Så länge skolan inte tar sitt ansvar förstår jag att “duktiga” elever flyr.

    De som blir kvar s a s är de vars föräldrar inte förstår att ta tag i situationen när inte skolan gör det. Jag förnekar inte att det finns problem med skolvalet, men det har satt press på skolan att utveckla sitt arbete. Tyvärr har inte alla skolor fattat det och kommunerna har inte förstått vad det innebär att driva en skola för “de som blir kvar”. Det går för en kommun att driva en populär skola. Mina barn går i en kommunal Montessoriskola. Den har kö och barnen får det stöd de behöver. Oavsett svårigheter i skolan. Visst, det är ett vitt medelklassprojekt vilket är ett problem, men det gör att klasskamraterna är väluppfostrade från engagerade familjer.

    Jag jobbar på ett frigymnasium med yrkesinriktning. Det är definitivt inte en skyddad lekskola för överklassen. Vi har vår beskärda del av ig, stödprogram och elevvårdsmöten. Så din bild av friskolan tycker jag är väl förenklad.

    Like

  3. Att påstå att det ibland finns skyddade världar på friskolor uppfattar inte jag som något vare sig förenklat eller kontroversiellt påstående.

    Jag uppfattar det som samhällets absoluta plikt att se till att alla barn får en god och likvärdig grundutbildning. Att man helt kallt accepterar att den plikten försummas och menar att det är rimligt att engagerade föräldrar flyttar sina barn och att barn till oengagerade står sitt kast, det förstår jag inte.

    Like

    • Problemet, såvitt jag kan se, är inte att somliga elever byter skolor utan den usla nivån på de sämsta kommunala skolorna. Att en nation som Sverige tillåter sig en sån lägstanivå är skamligt.

      Like

Leave a reply to Mats Cancel reply