Skoldebatten har spårat ur och idag är det fritt fram för vem som helst att dra vilka slutsatser som helst. Sven-Eric Liedman gör ett försök att återföra en smula sans till diskussionen. Kanske finns det hopp om ett vettigt samtal ändå?
Skoldebatten har spårat ur och idag är det fritt fram för vem som helst att dra vilka slutsatser som helst. Sven-Eric Liedman gör ett försök att återföra en smula sans till diskussionen. Kanske finns det hopp om ett vettigt samtal ändå?
Det är fascinerande mycket överenstämmelse mellan det Zaremba och Liedman säger. Tänk att det ändå ska vara en polarisering. Jag citerar Liedman:
” Börja med att inte betala lärarna löner jämförbara med andra gruppers med motsvarande utbildning. Förnedra professionen i massiva propagandakampanjer (utan större omsorg om verkliga fakta). Tillmät dem som kritiserar utbildningen större trovärdighet än dem som stödjer den. Gör det tid efter annan svårare att kvalificera sig för yrket genom höjda inträdeskrav. Ta slutligen bort professionens autonomi.”
och jag undrar om inte Zaremba skulle kunna skriva under på precis allt.
LikeLike
Håller med Jan. Har utvecklat tankarna idag i ett ändock polemiskt inlägg. För även om Liedman landar i en “slutsats” som både Zaremba och lärarna i grundskola och gymnasieskola nog ställer sig bakom, så ägnar han allt utrymme desförinnan att göra ned kritiker som Zaremba…
http://lrbloggar.se/zoran/2011/04/27/konsten-att-lata-bli-att-lyssna/
LikeLike
Vem kritiserar kritikerna? Jag tror att det är nödvändigt att granska granskarna och det är ingen tillfällighet att vi har två radioprogram som kritiserar medierna – utan att vara emot pressfriheten!
Från inlägget:
“När traditionell ”katederundervisning” hyllas blir Liedman och hans anhängare ifrån sig.”
Jag menar nog att du övertolkar Liedmans känslor. Det ligger inte för honom att bli “ifrån sig”.
LikeLike
LikeLike
på er båda två, därtill
LikeLike
Höjda inträdeskrav?
Det var som 17 !
LikeLike
Den del av historieskrivningen är jag inte riktigt säker på att jag ställer upp på. Citatet handlar om amerikansk skola men Liedman frågar om inte det är tillämpligt för svensk också.
LikeLike
Det är väl just det som vi ser nu? En teori om att göra yrket attraktivt genom förebyggande selektion.
Alternativet är att skärpa kraven under utbildningen och sortera bort de olämpliga på vägen.
LikeLike
I Sverige skulle inget av alternativen bli relevanta i dagsläget eftersom söktrycket är så lågt. Franke påpekar detta i sin utredning.
LikeLike
Många av de förslag om återupprättelse av forna tiders status har haft nostalgiska förtecken – det måste finnas andra vägar än att längta till en tid då 5% av befolkningen gick i gymnasiet!
LikeLike
Det är inte bara nostalgi att vilja ha ett annat löneläge för gymnasielärarna. Troligtvis har åtminstone stora delar av dagens gymnasieelever minst lika stora behov av duktiga lärare som förr i tiden. Här tycker jag Liedman tänker mycket sundare än du gör?
LikeLike
“sundare”?
Nej, det är inte min stil!
LikeLike
Jag kommer precis från gym:et. Har haft ont i axeln så ibland kan jag bli tvungen att tänka lite sundare.
LikeLike
Sund själ i sund kropp?
Mens sana in corpore sano är ett latinskt uttryck som betyder “en sund själ i en sund kropp”. Uttrycket taget ur sitt sammanhang misstolkas ofta då det kan tolkas som att en sund kropp är nödvändigt för ha en sund själ. Det fullständiga citatet, som lyder Orandum est ut sit mens sana in corpore sano, kommer från Juvenalis – Satirer X (10). Det översätts till “du skall bedja för att få en sund själ i en sund kropp”.
Fotbollslaget Örgryte IS ifrån Göteborg använder denna fras som slogan. Även Lundsbergs skola har frasen som motto.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mens_sana_in_corpore_sano
LikeLike
Det var väl exakt det här med inträdesprov som Franke pratade om när hon lade fram utredningen inför den nya lärarutbildningen.
LikeLike
Jag tror att det mer handlade om lämplighetstest – att genom intervjuer hitta de som har ledaregenskaper.
LikeLike
Kan man vänta sig sans från maoisten Liedman? Knappast. I sin artikel skriver han:
“Förmedlingspedagogiken är å andra sidan besynnerligt tanklös. Kunskapen framstår som en fast repertoar, ett bibliotek eller kanske en databank. Inte en enda levande människa får plats där.”
Jag tror inte att forna tiders realskolelärare var tanklösa när de lärde ut avancerad geometri. Inte heller var man tanklös när man lärde ut den komplicerade latinska grammatiken. Vad menas med att inte en levande människa får plats?
Det är bra att vem som helst får yttra sig i skoldebatten. Det kallas yttrandefrihet. Samtidigt sätter det stopp för de marodörer i form av s.k. forskare som har bidragit till att förstöra svensk (och kanske annan) skola.
LikeLike
Maoist? Jaha – var det det bästa argumentet du kunde komma på?
När det gäller latinsk grammatik misstänker jag att de statiska och komplicerade reglerna levde ett eget liv i skolans slutna värld. Det talade latinet tror jag hade en helt annan dynamik.
LikeLike
Maoist är ett utmärkt argument. Genom att vara maoist har man visat sig vara en intellektuellt och moraliskt undermålig människa. I vilket fall är det inte tal om något ljus.
Latin är ett skriftspråk.
Jag blev oavsiktligt anonym i förra inlägget.
LikeLike
Jag tror att maoismen måste ses i sitt historiska sammanhang – jag har svårt att bedöma inbördeskriget och maktövertagandet 1948 utifrån moraliska termer. Däremot är vi nog överens om att en hel del tveksamma åtgärder under 50- och 60-talet har bedrivits under Maos namn. Marxister brukar diskutera hur många procent god han var jämfört med Stalin – jag avstår.
Katederundervisning passar utmärkt för att undervisa i döda skriftspråk! En liten – men märkbar – poäng till dig!
LikeLike
Som blivande historiker måste jag hålla med Mats om den historiska kontexten. Man bör inte döma en hel ideologi, speciellt en som de facto även har bidragit till många positiva förändringar. Det går inte att argumentera emot de tveksammheter som Mats talar om, de olika brott mot mänskliga rättigheter som har bedrivits i kommunistiska Kina. Men som nämnt har ideologin bidragit med positiva erfarenheter. Innan Mao sågs enbart fabriksarbetarna som de rättfärdiga revolutionärerna, detta förändrade Mao. Han såg till att den vanliga och fattiga bondebefolkningen kunde resa sig mot överheten. Det fick enorma efterdyningar världen runt, Latinamerika är ett typ exempel, för att inte tala om Che Guevara. http://www.jespershuja.wordpress.com
LikeLike
Kanske Mao är bättre som miltärstrateg och aforistiker än politisk filosof?
LikeLike
Kanske det. Dilemmat ligger nog i att flertalet av dessa ledare, genom tiderna, hade säkerligen en bra ideologi och vision. De bästa av intentioner. Djingis Kahn, Alexander den store, Marcus Aurelius m.fl. Flera av dessa hade drömmar om att förena människor över gränser, men makt korrumperar ens själ kanske. Helt enkelt är det för mycket ansvar för enbart en individ. Ta inte denna diskussion alltför allvarligt, lite löst filosoferande bara 🙂
LikeLike
Det är svårt att inte landa här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Niccol%C3%B2_Machiavelli
Maktens problematik är inte ny!
LikeLike
Sloganen “Kunskap är makt” borde vara tillräcklig grund för att avstå från att döma ut Liedman pga av hans politisk åskådning oavsett hur stolligt detta val är. Det finns mycket av sans och balans i hans artikel och jag rekommenderar framför allt hans bok “Ett oändligt äventyr” som säger mycket tänkvärt till alla oavsett poltiisk hemvist.
Viktigare än politik är det moderna nätverkandet där Liedman är beroende av en hel del skolfolk med mindre välgenomtänkta ideer. Detta ser jag som anledningen till att han polemiserar så mot Zaremba fastän de egentligen står för nästan samma sak. Dumt och onödigt men mänskligt!
LikeLike
Jag menar nog att du gör dig skyldig till en förminskande härskarteknik. Antagligen vet du väldigt lite om på vilket sätt Liedman är beroende av olika nätverk.
Nu blir jag kränkt å hans vägnar…
LikeLike
Jag vet inte om det är möjligt för den vanliga läraren att använda en förminskande härskarteknik mot någon som tillhör skoletablissemanget och har oerhört mycket mer makt än jag.
Att filosofera kring drivkrafterna hos makthavare och luska kring nätverk är inte det något som Mats skulle kunna ägna sig åt? Jag är dessutom huvudsakligen positiv till Liedman och funderar på det som jag ser som en underlig motsättning i det han skrev.
Undrar om Liedman tycker att jag är så viktig och elak att han känner sig kränkt? Hmmmm
LikeLike
På vilket sätt tillhör Liedman skolans etabllissemang?
Jag tror inte han har några uppdrag och hans eventuella makt bygger nog på ett gediget personligt kulturellt kapital.
Luska i nätverk?
Moi?
LikeLike
P.S. Jag tror också han överlever det låga påhoppet!
LikeLike
Jag är inte ens övertygad om att han upplever det som ett lågt påhopp.
LikeLike
Jag avsåg inte heller att antyda några otäcka intriger utan bara en vanlig mänsklig svaghet i att snabbt tycka ungefär som de man umgås med.
LikeLike
Jan, är detta ett fall av att man genom sig själv känner andra? Härskarteknik handlar mindre om hur personen själv upplever påhopp, låga som höga, och mer om försök att påverka omgivningens bild av och sätt att förhålla sig till personen i negativ riktning.
LikeLike
Jan – du är inte helt fel ute!
Det finns och har antagligen alltid funnits mer eller mindre öppna nätverk inom politik och akademin som gynnar varandra vid tilldelning av tjänster och forskningsmedel. Då gäller det naturligtvis att vara en pålitlig allierad och kunna betala tjänster med gentjänster.
Men jag skulle dra mig för att beskylla Liedman för att vara en del av detta spelet. I mina ögon är han en person med integritet.
LikeLike
@Morrica eftersom jag är mycket positivt inställd till Liedman är det ganska självklart att jag inte försöker skapa en negativ bild av honom.
Jag försöker däremot väcka tanken om att man kan ta till sig nästan allt som Liedman säger utan att för den skull vara negativ till Zaremba eller förespråka extrema vänsteråsikter.
LikeLike
Att stödja, för att inte säga hylla en ideologi mer vedervärdig än nazismen gör inte en person trovärdig i mina ögon.
Sedan förstår jag inte att förmedlingspedagogik skulle vara dåligt. Det är framför allt det som Liedman inte tycker om. Om vi nu ska diskutera pedagogik alltså. Det är bättre att förmedla euklidisk och icke-euklidisk geometri till eleverna än att gå ut i skogen och ha “utematte” där man mäter några träds omkrets. Några “pedagoger” på en närliggande högskola måste tjäna sig en hacka och då hittar de på en kurs. Kursen går ut på att man ska ha utepedagogik för det tycker de är roligt. Men de har inget att komma med utan kursdeltagarna (lärare) ska själva hitta på allt. Kommunen betalar dryga pengar till dessa “pedagoger”, som ju inte ägnar sig åt förmedlingspedagogik eftsersom de inget har att förmedla. Kommunen sätter in vikarier åt lärarna som ju ändå måste planera dessas lektioner. Och elevernas resultat blir inte bättre.
LikeLike
Det var många som inte såg maoismens baksidor. En del av oss skulle väl vilja ta avstånd från höjdhopp idag – men vi får leva vidare med att ha blivit lurade.
Frågan är om matematiskt tänkande lärs ut eller erövras? Det fungerar nog på båda sätten är mitt något lama svar.
LikeLike
Där håller jag med dig. (Om matematik alltså.) Jag som lärare förmedlar men eleverna måste ändå lösa uppgifter. Hur kan då professorer i pedagogik på fullt allvar säga till lärare att de aldrig lärt ut något? Hur kan man vara så enfaldig?
LikeLike
Det är en olycklig formulering – att visa och berätta är centralt i människans utveckling.
Sedan kanske det handlar om mottagarens förmåga och vilja att göra erfarenheterna till egna. Piaget skulle nog säga att de här budskapen måste prövas mot individens mentala kartor.
LikeLike
@ tråkmagistern, undrar vem du syftar på när du säger “Att stödja, för att inte säga hylla en ideologi mer vedervärdig än nazismen gör inte en person trovärdig i mina ögon.” Så många inlägg, så man blir lite förvirrad. 🙂 Sedan skulle jag gärna höra dina argument beträffande hur du anser att Maoismen är mer “vedervärdig” än nazismen?
LikeLike
Tråkmagistern!
Där träffade du mitt i prick!
Det pedagoger tyvärr alltför ofta gör är att förmedla utan att sätta innehållet främst.
Det de förmedlar blir då tomt, ordrikt, svårgreppbart och flummigt.
För mig har det alltid varit så att innehållet ska vara i centrum, inte själva metoden
att förmedla i sig. När dessa pedagoger ska beskriva sitt sätt att undervisa blir med ord som demokratisk, möten, arena, aktör, perspektiv, roller, utveckla, kommunikation, delaktig och växa. Orden får inget fäste i någon verklghet.
Undervisning blir till något undflyende, abstrakt.
torestad.blogspot.com
LikeLike
Fredagsmys!
LikeLike
“Innehållet ska vara i centrum”! Detta är ett viktigt konstaterande som också kan kännas som fredagsmys för en lärare som har ett stort engagemang för att vi i Sverige behöver höja ämneskompetensen hos lärarna.
LikeLike
Jag avsåg liedman. Kommunismen och maoismen har dödat långt fler människor än nazismen. Därför är den mer vedervärdig. Mao var en envåldshärskare som enbart brydde sig om sig själv. En tyrann.
LikeLike
Men “Maos lilla röda” tror jag är mer lättläst än “Mein kampf”?
LikeLike