Svensk skolpolitik bygger i hög grad på PISA-undersökningarnas sätt att mäta kvalitet. Nu höjs röster som menar att vi inte kan lita på siffrorna.
– Konsekvensen av mina analyser är att det inte går att säga hur rangordningen ser ut. Danmark kan hamna var som helst på Pisas lista, säger Svend Kreiner, professor i statistik vid Köpenhamns universitet.
(…)
I Danmark pågår diskussioner om hur man ska förhålla sig till Pisa-undersökningen i fortsättningen. Här i Sverige har Skolverket läst Svend Kreiners rapport och Anita Wester som ansvarar för Pisa på Skolverket är bekymrad över vad det skulle betyda om Pisa-resultaten inte stämmer.
– Skulle det visa sig att Pisa inte är tillförlitligt måste vi ompröva mycket av det här och det gäller alla länder, inte bara Sverige. Visar det sig att det är så skakigt, med variation i det möjliga utfallet, då är det inte trovärdigt och då blir ju hela målet och syftet med sådana här studier inte meningsfullt.
Vågar vi hoppas på en notis i DN?
Men anledningen av DN:s ynkliga dementi av den felaktiga ingressen i den tredje Zarembaartikeln:
http://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/57478376415432705
Zoran menar att det är vanligt att redigerare tar sig sådana friheter. Jag är förvånad över de påstådda rutinerna vid Sveriges största morgontidning och undrar om inte ansvariga redaktörer bör stå för misstagen. Det kanske är tidningsbudets fel?
http://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/57558389596749824
Jag tycker det är lite rörande när presschefen bedömer värdet av sina slutsatser.
Tysta tankar 
Det är lite Don Quijote över Sören…
LikeLike
Uppföljningen av skolan är fortfarande på en uselt låg nivå och de verktyg som finns skulle inte platsa i ett modernt företag. Detta är dock inte hållbara argument mot uppföljning av skolan, målstyrda verksamheter måste ha uppföljning är ett etablerat, utforskat faktum. Det är inte heller ett argument för att inte låta våra beslut påverkas av exempelvis PISA. Vi måste använda det bästa vi har fram till att vi får något bättre.
Jag tycker att mycket tyder på att Svend Kreiner förstärker och inriktar ganska tveksamma resultat för att få genomslag i media och få fortsatta stora anslag till sin forskning. Detta är inte ett angrepp på hans forskning som jag tror håller tillräckligt hög klass, eller beskyllningar om något omoraliskt i det han gör. Det är bara en varningsflagga för att övertolka något som troligtvis redan drivit saker till sin spets.
LikeLike
Så bekvämt. PISA visar dåliga resultat för svensk skola, därför är det troligen något fel med PISA-undersökningen.
Hur ska nu kritikerna tackla att Sverige visar en nedåtgående trend i PISA:s undersökningar sista årtiondet? Att PISA använder olika mätmetoder från gång till gång? Eller att mätmetoderna är så godtyckliga att det av ren slump kan ge en nedåtgående trend?
Är TIMSS näst på tur att attackeras? Den “råkar” ju korrelera med PISA vad gäller nedgången i matematikkunskaper hos svenska elever.
Påståendet “att man kan hamna var som helst på listan” ger intrycket av att det är helt godtyckligt vart man hamnar. Men det är av sannolikhetsmässiga skäl inte förenligt med att samma länder toppar över tiden.
Enligt min mening är det förhastat att direkt fästa tilltro till vad en forskare sagt utan att låta ansvariga för PISA bemöta kritiken.
LikeLike
Visst kan man alltid diskutera vad det är man mäter. PISA liksom andra utvärdringar kräver mätbara storheter och då måste avgränsningar göras. Vissa aspekter måste väljas bort och andra lätt mätbara aspekter tas med. [Men slår detta hårdare mot Sverige än t ex Finland? Det är ju DET som är den intressanta frågan i det här sammanhanget.]
Jag tycker ett än större problem egentligen är hela den utvärderingshysteri som råder inom offentligt finansierad verksamhet över huvud idag. Det har mycket karaktär av jakten på “The Holy Grail”. Se http://larspsyll.wordpress.com/2011/04/12/det-evidensbaserade-utvarderingsmonstret-i-svensk-skola/
LikeLike
Tack Lars!
Vi behöver statistik och vi behöver lärare och politiker som kan tolka siffrorna!
Finska språket är iofs ett under av uttalbarhet – det kan vara en smula att jämföra med danskan som är en mardröm för småbarn (betyder de där ljuden verkligen något!)
Därför haltar sådana här jämförelser. Danskan har nog andra fördelar…
LikeLike
Pingback: PISA under luppen | Björn – om skola och utbildning
Ur artikeln “Kritik mot Pisa-statistik får mothugg.” från Lärarnas Nyheter:
“Men enligt Magnus Oscarsson som också är skolforskare vid Mittuniversitetet har kritiken ingen betydelse för hur vi bör värdera de svenska elevernas resultat.
– Utan att kommentera Svend Kreiners kritik i sig, som jag inte är tillräckligt insatt i, så kan jag säga att våra svenska resultat inte baseras på den internationella jämförelsen. Oavsett var de svenska eleverna placerar sig på rankningslistorna så kan vi se att deras kunskapsnivå sjunker jämfört med tidigare, säger han till Lärarnas tidning.
Magnus Oscarsson betonar att det är viktigt att kritiken inte resulterar i att man nu ignorerar de resultat som Pisa-undersökningarna visar.
– Vi vet exempelvis helt säkert att den sociala bakgrunden allt tydligare påverkar resultaten. Det vore mycket olyckligt att inte ta denna insikt på allvar.”
http://lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/04/13/kritik-mot-pisa-statistik-far-mothugg
LikeLike
Tack! Att tolka statistik är en viktig färdighet för lärare.
Och politiker.
LikeLike