Jag vaknar till Ekots granskning av den bristande lönespridningen inom lärarkollektivet.
Läraren Ulla Wetterdahl Wessman, som undervisar i NO på Vällingbyskolan, är en av dem som känner besvikelse över löneutvecklingen bland lärarna.
– Jag blir förbannad, det känns lite meningslöst. Det spelar ingen roll vilket jobb man göra. Man får inget bättre, det blir liksom ingen skillnad, säger Ulla Wetterdahl Wessman till Ekot.
Enligt färsk statistik från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund skiljer det i dag i genomsnitt 31 procent – motsvarande 7195 kronor – mellan de lärare som tjänar mest och de som tjänar minst. Detta oavsett hur gammal läraren är eller hur många års arbetslivserfarenhet personen har.
Ulla Wetterdahl tjänar i dag 31 900 kronor och kan därmed anses vara relativt högavlönad i sammanhanget. Men hon anser ändå att hon med sina 20 år i yrket borde ha mer i lönekuvertet. Men att hon skulle få något mer i år tror hon knappast.
Jag anar att Ulla Wetterdahl räknar sig själv till de duktiga. Själv befinner jag mig i de nedersta percentilen (de mindre duktiga?) och tjänar efter 25 år på förskolan och tio år på högskolan som universitetsadjunkt mindre än vad hon gör.
Man skulle kanske satsa på den kommunala världen ändå.
Jag är lite undrande inför statistiken. En gästprofessor tjänar ofta mer än dubbelt så mycket som jag. De är också lärare. Vem räknas in?
Eva-Lis Sirén talar vänligt till oss men övertygar inte. Den här veckan börjar inte bra.
Tysta tankar 
Med den nuvarande usla uppföljningen av lärares viktigaste uppdrag så undrar jag vad rektorer skulle grunda en ökad lönespridning på.
Att lärare som grupp har för låga löner i förhållande till utbildning, utmaningar och ansvar är däremot en självklarhet och tydliggörs av att kringresande föreläsare (med ofta lägre kompetens) tjänar både 2, 3 och fyra gånger så mycket.
LikeLike
Jag har plockat fram lite intressant lärarlönestatistik (där jag bl a jämför lärares reallöneutveckling sedan 1968 med ekonomer och civilingenjörer) som jag tror kan vara intressant. Gör väl ingen glad, men med kunskap kanske vi kan ändra på saker och ting. “Allt fast förflyktigas” ju som en klok man sade!
LikeLike
Tack Lars!
Hårda fakta kan flytta berg!
LikeLike
Vi kan ju alltid hoppas att hårda fakta förflyttar berg men vet inte om jag vågar tro på det.
LikeLike
Kurvorna visar människans kortsiktiga förhållning till livet.
Tänk att ekonomer har bättre lön än ingenjörer. man går liksom i bitar.
LikeLike
Och hjälper inte hårda fakta kan mjuk läsning av följande bok säkert hjälpa:
LikeLike
Det som stör mig i debatten om lönespridning, är att ingen tycks förstå vilken utsökt härskarteknik det här är. Söndra och härska! Och att facket gått med på det här är en gåta för mig.
Och min inställning till högre löner: jag får inte större möjligheter att hinna med mitt jobb för att jag får 20.000 mer i lön. Det är bara jag som blir rikare. Risken är snarast att jag av den lönen ganska snart skulle hetsas in i utbrändheten. Men detta är alltså ett förskollärar perspektiv. Lärare har det kanske annorlunda.
När det gäller ekonomer, så är det den yrkesgruppen som äger samhället idag. Så klart att dom kan skaffa sig bra villkor. Ingenjörerna hade väl sitt i mitten på 1900-talet.
LikeLike
Jag håller med om att lönespridning så lätt blir söndra och härska. Arbetsgivaren måste följa upp det viktigaste uppdraget och dessutom själv mätas på att det viktigaste uppdraget blir väl gjort. I annat fall är lönespridning rena katastrofen.
Löner påverkar våra val kring vidareutveckling och yrkesinriktning. Medarbetare som känner att det hela tiden lönar sig att arbeta bra stimuleras till att arbeta bättre, trots att det också finns andra faktorer och rena löneökningar som inte är kopplade till något viktigt kan vara destruktiva.
När det gäller löner så bör samhället verkligen fundera kring till vilka utbildningar de vill locka duktiga ungdomar. De riktigt pengahungriga kan förstås aldrig lockas till läraryrket, eftersom yrkets fokus inte är detta men det finns absolut många duktiga potentiella lärare som börjar kränga och göra ekonomisk uppföljning för att få en levnadsstandard över genomsnittet och möjligheter att ut och resa, bo i villa etc.
LikeLike
Är du säker på att det inte skulle locka penninghungriga om lönen steg rejält? 😉 Man har nu forskat lite kring bonusar och optionssystem bland VD:ar och funnit att de har motsatt effekt.
Det är dom med potential att bli duktiga lärare man bör locka. Kanske är då arbetsmiljön en viktigare fråga.
LikeLike
Jag hävdar nog att man ska klara någon av de längre utbildningarna och har gått tillsammans med klasskamrater på väg mot läkaryrket, civilingenjörsbanan, affärsvärlden och kämpat för att få den riktigt gedigna gymnasiekompetensen som behövs för att klara de svåra ämnena. Ja, då är man inte speciellt pengahungrig om man vill ha lön, levnadsstandard en bit över medelsvensson. Alla alternativ erbjuder ju detta.
McKinsey hävdar att de skolsystem som lyckas betalar lärare väl men inte i topp och sen använder de autonomi och arbetsmiljö som medel för att locka till sig de pedagogiska toppkrafterna.
LikeLike
Men det får inte göra alltför ont när den månatliga förolämpningen (lönen) anländer.
LikeLike
Detta är också min uppfattning, jag upplever att det börjar vara väl smärtsamt för många lärare. Det är tungt att först vara ovanligt duktig i att skaffa sig kunskap och sen upptäcka att yrket man har är ett låglöneyrke.
LikeLike
Om vi lämnar den polemiska arenan och försöker prata allvarligt om något svårt och känsligt – då skulle vi kunna diskutera ämnet “lydighet” som ett problem.
De barn som har lärt sig att lydnad är framgångsvägen och trivs i rollen som “duktig” kanske dras till läraryrket och väntar sig ytterligare belöningar i form av hög lön. Tyvärr råder marknadens hårda lag och “lydnad” är inte hårdvaluta i ett yrke som snarare kräver situationsanpassat ledarskap och självständighet.
Kanske är det därför jag har så svårt att ta gnället om “att vi har inte fått lov att undervisa” på allvar. Jag tror att många lärare har övertolkat signalerna från lärarutbildningar och proggressivismen. Nu försöker man göra sig till offer för en komplott (vänstervågen 1968) och det är inte klädsamt.
Läroplanen har inte föreskrivit några undervisningsformer sedan 1994. (även om det finns vissa formuleringar om ämnesövergripande arbetssätt)
LikeLike
Jag har sett lydiga människor skapa patent och vinna hem miljardordrar. Detta inträffade just i den hårda företagsvärlden.
Jag fascineras av den omvända synen på att vara duktig och skötsam i skolan. Det känns smått absurt att se som ett minus i ett samhälle där vi får ökat beroende av varandra.
LikeLike
Jag tänker att det finns många ord med olika laddning som beskriver fenomenet : följsam, smidig, lojal eller osjälvständig och initiativlös.
Det är ingen statisk egenskap utan något som förändras efter situation. Men jag vet att just läraryrket ställer extremt höga krav på självständighet och kreativitet. (inom bestämda ramar)
LikeLike
Att vara duktig och kunnig samvarierar med självständighet och kreativitet. Höga skolprestationer samvarier med kreativitet.
Den som är usel i skolan kan lyckas i livet men det är fortfarande så att den som är duktig i skolan har mycket större chanser att lyckas i livet också.
LikeLike
Jag tänker att själva “duktigheten” också kan bli en tvångströja. Alla de lärare som menar sig ha farit illa under kommunaliseringen tror jag delvis har valt anpassning som strategi – eftersom det är så de är uppfostrade. Andra mer självständiga lärare har valt en farligare väg som tangerar tjänstefel. (“vadå ny läroplan…”)
LikeLike
Nej duktiga lärare väljer inte anpassningens väg. Den duktiga slöjdläraren stod där mitt bland eleverna och förklarade fördelen med ferietjänst. Den fega lärarinnan som valt semestertjänst för att hålla sig väl med rektorn satt där som en grå mus ensam i sitt klassrum.
När eleverna säger att de lärt sig mycket av Jan så vågar jag att vara kaxig mot min rektor. Det är inte lika lätt när de har hittat någon kunskapslucka.
LikeLike
Ifall nu kommunerna skaffar sig vettigt underlag för lönedifferentiering och inser sin plikt att höja hela lärargruppens löner kan en annan aspekt vara intressant. I en grupp lärare som är bra kan ändå skillnaden mellan bäst och sämst vara riktigt stor. Det finns gymnasielärare med riktigt långa utbildningar, forskarbakgrund och gedigna yrkeserfarenheter från yrken med höga krav på akademisk bakgrund. Det finns lärare som kan väcka intresse och leda elever genom så oerhört svåra områden och som har en härlig pedagogisk talang och engagemang i våra ungdomar.
Det är ytterst rimligt att delar av gymnasielärarna har högre löner än de lärarutbildare som har lägst betalt. Fast viktigare än denna lärarjämförelse! Det finns så många lärare som utövar ledarskap och har kompetens vida överstigande en stor andel av de kommunala cheferna. De kommunala lönetrapporna är ofta rena hånet mot lärarkåren.
LikeLike
Det gäller att inte vara för lydig som lärare !!!!!!
LikeLike
Kollegan sitter och tittar på hur mycket mer man tjänar i alla andra yrken och jag lyssnar på Judas Priest på arbetstid.
LikeLike
Jag tror att en del av de som nu är arga och känner sig lurade har varit väldigt lydiga och nu känner sig lurade på en belöning som aldrig kom.
Judas Priest? Tänker du i någon djupare biblisk betydelse? Silverpengar?
Hjälp mig? Vem var Judas präst?
LikeLike
Bra fråga! Finns det en tanke om en djupare symbolik eller handlar det bara om att profilera sig om en som faktiskt lyssnar på the London Leatherboys?
LikeLike
Trots att jag njutit Judas Priest sen 1975 så har jag ingen aning om namnets ursprung. I Jesus Christ superstat framstår Judas som någon med alternativa värderingar och han skulle kanske behövt en präst för sitt budskap. Låten Breaking the law är en av gruppens bästa och jag skulle kunna använda den som en symbol för de skötsammas revolution. De skötsamma är verkligen mycket farligare att trampa på tårna som chef lärare ….. De har oanade resurser.
LikeLike
Pingback: Skolan måste vårda sina mål | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg