Zoran igen…. uppdaterat med pdf

https://twitter.com/zoranalagic/status/54638278971895808

Zoran arbetar som presschef på LR men när han twittrar är det privatpersonen som uttalar sig. Det är nog tur.

Jag gissar att det finns en del lärare som inte är beredda att ta avstånd från “pedagoger” i allmänhet. Fast jag pratar inte LR-språket.

Zoran och Mats på twitter (Läs bakifrån pdf)

37 thoughts on “Zoran igen…. uppdaterat med pdf

  1. Det är nog snarare så att Zoran uttrycker sig om försöken att prata om pedagoger istället för lärare. Det har nog inte så mycket att göra med olika yrkesgrupper.

    Jag har fått genomlida alltför många skolfrälsare som ska ta bort lärares ledarskap och istället ska vi fjanta omkring och kalla oss pedagoger i något löjligt standby läge. Fritidspedagoger är däremot ett yrke jag respekterar och det har ett mycket tydligt ledarskap i rollen.

    Like

  2. I den akademiska disciplinen pedagogik hittar man pedagoger. Historiskt sett har dessa inte hämtats från skolans värld, men gärna tyckt om hur den ska utformas. Kan begreppet pedagoger ha planterats in därifrån, för att ge dem själva legitimitet?
    En annan gren på trädet är väl i kommunaliseringens spår, där man i vissa kommuner försökte utplåna skillnaderna mellan utbildad och outbildad personal genom att kalla alla för pedagoger. Då fråntas istället plötsligt ordet pedagog sin akademiska koppling.

    Like

    • Följ diskussionen på twitter!

      Uppdelningen mellan pedagogik, ämne och metodik är olycklig.

      Zoran fokuserar på titel – jag vill diskutera relation!

      Like

    • Jag tycker Annas aspekt är kristallklar, vi som mött en massa skolfrälsare som säljer in begreppet pedagog som utförare för sin egentillverkad röra av pedagogik/didaktik. Jag vill nog ha tydlighet kring pedagogisk forskning -> didaktik -> skolans arbetsformer. Ramfaktorer är förutsättningar för byggen av både relationer och kunskap.

      Like

    • @Anna
      Vi kan ha olika teorier om ordets rötter och laddning. Men att ta avstånd från en tradition (som Zoran gör) förefaller mig vara aningen förhastat. Vi ska inte blåsa upp den här klyftan mellan teoretiker och praktiker i onödan. Pedagogisk filosofi och metodik behöver varandra.

      Nog finns det LR-medlemmar som är intresserade av ämnet Pedagogik?

      Like

  3. En lärare är väl oftast också en pedagog .. eller?
    Lärare har ett uppdrag och pedagogen den som genomför det.

    Det verkar som en del anser att lärare är “finare” än pedagoger, men då ser man väl ner på den pedagogiska delen av läraruppdraget och upphöjer förmedlandet av ämneskunskaperna.

    Like

    • Jag anar att du argumenterar reaktivt – eftersom någon har använt ordet felaktigt går du vidare.

      Fundera på vad du förlorar på det sättet!

      Är begreppet “handledare” också förbrukat?

      Like

      • Vi vet ju inte när vi lyckats besegra skolfrälsarna och deras handledarskap för att minska lärares ledarskap, deras pedagogskap för att minska ämneskompetenskraven. Lärare är en hederstitel och en yrkesroll som i en oerhört stor mängd fall är den som är bäst för den uppväxande generationens lärande.

        Jag reflekterar också på att det finns minst lika mycket reaktivt försvar mot katederundervisning ……

        Like

      • Lärare är en examen och en yrkestitel – men jag pratar inte LR-språket och inser att det blir svårt att kommunicera på ett djupare plan.

        Jag är mer intresserad av vad som händer i en lärande relation. Sävström menade att det inte går att tvinga någon att lära sig – till sist är det eleven som avgör om h*n vill vara del av den här processen.

        Om du vill göra det till en teknisk fråga protesterar jag.

        Like

        • Ett riktigt ledarskap innebär att få alla att vilja göra det som är målet. Samhället har satt upp mängder av mål för lärandet och att använda samhällets förväntningar som ett sätt att öka incitamentet för eleven att lära sig känns som ytterst rimligt.

          Ditt tal om LR-språket känns bara som ett sätt att förminska ett behov av att förtydliga och definiera ett antal saker. Vilket xxx-språk är det som börjat prata om “pedagoger” och “handledare” i skolan? Varför har det varit nödvändigt att införa dessa nya begrepp?

          Like

    • Jan Lenander

      Men jag delar inte upp dessa som du gör … En lärare måste vara en pedagog, hävdar jag. Hur kan man vara lärare utan att också vara pedagog? Det räcker inte numera att endast förmedla ämneskunskaperna, vilket du ju redan känner till.

      Om det är status du talar om, så talar jag om lärande – för det är väl vad lärarna skall göra – stimulera lärandet. Inte bara leda eleverna.

      Det är en helhet.

      Like

      • För mig är en lärare både en pedagog och en ledare. Lärare agerar ibland som handledare när detta är lämpligt.

        Att vara pedagog är en delmängd av lärarkompetensen och jag tycker det är oerhört dåligt när det används som benämning på ett alternativ till lärare. Jag vill alltså inte dela upp lärararbetet i två bitar men känner mig tvingad att polemisera mot de som gör det.

        Like

        • Det är svårt att veta när man talar med den verklige Jan och när det är den där personen som “känner sig tvingad att polemisera” mot något diffust.

          Like

        • En delmängd eller aspekt blir för mig ungefär samma sak så där verkar vi vara överens.

          Användning av pedagog som ett alternativ till lärare har jag redan lyssnat till ett antal gånger från olika kringresande skolfrälsare så för mig är gruppen jag polemiserar mot inte speciellt diffus. Det är obehagligt när de bara lyfter fram en aspekt av läraruppdraget och försöker hävda att det är ett alternativ.

          Like

        • Mängdlära är på allvar! En aspekt är absolut inte samma sak som en delmängd.

          Denna måste kunna definieras och avskiljas från andra mängder – annars är det helt meningslöst.

          När jag väljer begreppet dimension är det just för att det INTE går att dela upp!

          Like

  4. Vad är det vi bråkar om egentligen? Jag läser Skapa och våga – Om entreprenörskap i skolan och får en sammanfattning av hur det här röda skynket ser ut:

    I den nationella handlingsplanen För framtida företagsamhet
    konkretiseras och definieras begreppet entreprenörskap
    som en form av företagsamhet och som ett förhållningssätt
    till lärande. Handlingsprogrammet utgår
    från OECD:s definition och konkretiserar vad en skola
    med entreprenöriellt fokus kan innebära, nämligen att:
    • Eleven erbjuds utbildning anpassad efter dennes specifika
    förutsättningar, erfarenheter och sätt att inhämta
    kunskaper.
    • Eleven erbjuds och tar själv ökat ansvar för sitt lärande.
    Lärarens roll blir därmed mer handledarens än kunskapsförmedlarens.
    • Grupporienterat arbete tillämpas, i vilket eleverna lär
    sig produktiv samverkan med individer som har andra
    kompetenser.
    • Undervisningen präglas av ”lära genom att göra” i
    kombination med reflektion över de erfarenheter som
    gjorts.
    • Eleven arbetar med autentiska och komplexa problem
    som överskrider ämnesgränserna.
    • Samarbete mellan skolan och närsamhället är frekvent
    förekommande.
    • Arbete i projektform genomförs och där resultatet kan
    nyttiggöras även utanför skolan.
    • Arbete med uppgifter som är långa och sammanhängande
    utförs. Sådana uppgifter, beting, syftar till att lära
    eleverna planera, genomföra och utvärdera sitt arbete
    och göra dem mer medvetna om sitt eget tänkande
    och lärande.
    SKAPA OCH VÅGA 17
    • Eleven får möjlighet att driva ”företag” inom ramen
    för utbildningen eller på andra sätt skaffa sig kunskaper
    om och färdigheter i företagande.
    Dessa punkter speglar intentioner och mål i Lpo94 och
    Lpf 94. Det framgår också att huvudmålet inte är att
    driva företag utan att det handlar om ett lärande där
    både arbetssätt och arbetsformer betonar elevers egen
    aktivitet.

    Like

    • Jag citerar från dig:
      allmännare: person som ägnar sig åt uppfostran o. undervisning; undervisare; skolman; lärare l. lärarinna; särsk. med tanke på sättet att meddela undervisning (o. upp­fostran); särsk. pregnant, om skicklig l. fram­stående undervisare; äv.: person som har (teoretiska) insikter i pedagogik.

      Jag ser inte att en lärare behöver skämmas för att beskrivas som “pedagog”. Men examensordningens lärare är viktig att vi bevakar. Vad du sedan anställs som är mer dunkelt…

      LR har en egen agenda – jag föredrar skollagen som grund för samtalet.

      Like

      • Var någonstans i skollagen står det talat om pedagoger istället för lärare?

        Jag vet inte riktigt om den här kampanjen mot LR passar speciellt väl ihop med ditt ansvar som lärarutbildare. Tycker lärarutbildaren Mats att de som inte har lärarutbildning ska kunna kalla sig pedagoger och ta över undervisningen i skolan?

        Like

        • Din grundläggande reaktion var på att Zoran vill ha lärare istället för pedagoger som undervisar i skolan. Jag menar att där har han stöd i att det talas om lärare i skollagen och ändå hävdar du att det är ett LR-språk.

          Like

        • Zoran har tidigare uttalat sig om vem som är “riktiga lärare” och gjort helt privata tolkningar om vem som äger rätten att bära upp yrkestiteln.

          När han nu menar att det inte behövs pedagoger i skolan tar han det det ett steg till.

          Like

        • Det känns oerhört viktigt att hålla okunnigheten borta från skolan och där har jag och Zoran samma engagemang. Det är oerhört viktigt att tydliggöra lärarrollen som något innehållande både pedagogik och ledarskap och våga ta diskussionen om vad som är riktiga lärare. Sen gjorde Zoran ett stort misstag när det gäller förskollärare. Förskollärare ägnar sig åt ett starkt ledarskap och man kan med utgångspunkt i den rollen argumentera för att andra lärare också borde lyfta fram ledarskapet i sina lärargärningar.

          Like

        • jag tror inte att någon har ifrågasatt betydelsen av ämneskunskaper och ledarskap. På malmö högskola kallar vi det akademiska professionsämnen eller i den nya utbildningen “fördjupningsämnen”.

          Det finns liksom ingen konflikt kring frågan!

          Like

      • Skollagens definition av undervisning: Sådana målstyrda processer som under ledning av LÄRARE eller FÖRSKOLLÄRARE syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.
        Inte en pedagog så långt ögat når…
        Jag säger inte att lärare inte ska vara “pedagogiska” – men tycker att vi gör enklast i att definiera pedagoger som akademiker med sin plats i akademin och lärare/förskollärare som “professionsakademiker” med sin plats i skola och förskola.

        Like

        • Jag är nog hårt präglad av Malmö högskolas mycket envetna och medvetna kamp för att fusionera ämne, metodik och pedagogik i något som vi kallar didaktiserade huvudämnen (som dessutom ska förankras i VFU)

          Därför känns det mycket märkligt att försöka dela upp det som inte går att dela upp. På twitter försöker Zoran förklara skillnaden mellan pedagogik och metodik. Det känns som om 20 år av diskussioner om didaktik och kunskapssyn inte har existerat.

          Nu är det journalisterna Alagic och Maremba som sätter agendan.

          Like

        • Det är inte uppdelat – det är intregrerat – i begreppet lärare. Det känns som om vi talar om äpplen och päron här…

          Like

  5. Jag som inte är lärare förstår precis vad Jan menar när han visar upp sin allergi gentemot postmodernistiskt nyspråk genererat av socialkonstruktivistiska manipulatörer. (dom växer på träd)

    Jag vill ha pedagogiska LÄRARE men inte ett ögonblick flummiga pedagoger. Lika lite som coacher.

    Jag får akut allergiattack.

    Like

  6. Det märkligaste av allt är att om man inte håller med de som förespråkar katederundervisningen och ett traditionellt ledarskap och förmedlande av kunskaper, förpassas man automatiskt in i något flumpedagogiskt fack.

    Den här polariseringen är ju skum!

    Like

Leave a reply to Morrica Cancel reply