Välkommet val av akademiker som ny GD för Skolverket
Det vore sensationellt om den nya generaldirektören saknade akademisk utbildning.
Anna Ekström, idag ordförande för Saco, har förordnats som generaldirektör för Skolverket. – Vi välkomnar att regeringen hämtar sin nya generaldirektör från Saco. Det borgar för att vi får en tydligt akademiskt forskningsinriktat synsätt på skolan, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbunds samt 2:e vice ordförande i Saco.
För mig är det mer anmärkningsvärt att traditionen att rekrytera professorer med bakgrund i pedagogiken till uppdraget som generaldirektörs bryts:
- Ulf P. Lundgren 1991-99
- Mats Ekholm 1999-02 (GD för Myndigheten för skolutveckling under 2003)
- Per Thullberg 2003-2010
- Helén Ängmo 2010 (tillförordnad)
Anna Ekström presenteras som jur.kand. och jag ser inte att det skulle vara en garanti för “tydligt akademiskt forskningsinriktat synsätt”. På högskolan ställer vi nog högre krav på vem som får kallas “vetenskapligt kompetent”.
– Med tanke på att Skolverket har ett så stort ansvar när det gäller den nya lärarlegitimationen är det bra att det är en välutbildad jurist som ska leda myndigheten. Legitimationsreformen är i stor utsträckning en juridisk reform, understryker Metta Fjelkner.
Nu förstår jag bättre. När Skolverket verksamhet övergår från skolutveckling och pedagogik till juridik är det logiskt att välja en generaldirektör från det fältet. Jag behöver bara vänja mig vid tanken.
Tysta tankar 
Mats,
Du missar en viktig poäng – det är inte det akademiska som ska värnas – utan en tydlig koppling från Skolverk till verklighet. Att ännu mer akademisera läraryrket kommer ingen att tjäna på, möjligtvis högskolor och universitet. Det är dags att dra läraryrket tillbaka till verkligheten och kanske vill lärarutbildningen hänga med ner i verkligheten. Men jag är inte så säker på det.
LikeLike
Jag har ofta kritiserat akademiseringen av lärarutbildningen och håller som lyckligt odisputerad med dig.
Men vi kan inte samtidigt hylla “akademiskt forskningsinriktat synsätt” och det mer pragmatiskt juridiska perspektivet.
Eller det kan vi kanske.
LikeLike
Jag tror nog att det är bra att du har dina fötter kvar i den förskoleverklighet som jag tror är din bakgrund. Genom att själv ha varit ute och arbetat konkret har du en bild över hur det fungerar och det tror jag är bra. Sedan vet jag inte hur länge du har varit ifrån verkligheten.
LikeLike
25 år i förskolan och snart tio år på högskolan. Men vi mentorer i Malmö besöker studenter flitigt under vfu.
Lite matjord har jag kvar mellan tårna…
LikeLike
Då har du verkligen erfarenhet – bra!
LikeLike
“Verkligheten” är svårt ord och jag tror vi ska lämna den dimensionen åt sidan.
LikeLike
Förresten Mats,
Det är väl jättebra att bryta pedagogikprofessornernas tradition – de har ju verkligen visat sig ideologiska och inkompetenta att genomföra uppdraget. Att bryta tjänstemannaväldets makt och bryta ideologiseringen av skolan.
LikeLike
Menar du att det är forskarna som står för ideologiseringen och politikern/juristen som står för avideologiseringen?
Ur led är tiden!
LikeLike
Visst står många pedagogiska forskare för en ideologisering av både utbildning och myndighetsutövande. Good guy= formativ bedömning, ingen resultatuppföljning, inga betyg. Bad guy=summativ bedömning, resultatuppföljning, betyg. Listan kan göras lång. Både Ulf P Lundgren och Mats Ekholm har varit typiska ideologer. Thullberg var bara svag GD som inte rådde på tjänstemännen.
Om inte pedagogerna klarar av att få ordning på skolan, något som man har pysslat med i 20 år utan att lyckas, är det väl dags att pröva något annat. Elevernas kunskaper har sjunkit år ut och år in och någon gång måste denna utveckling få ett stopp. Då är det dags att släppa in juristen.
Sen vill jag inte säga att politiker och jurister står för avideologisering.
LikeLike
Det låter som att du har en pragmatisk hållning och det respekterar jag. Akademien har ett annat förhållningssätt och en större respekt för formella kompetenser.
Jag är verkligen genuint nyfiken på alla politiker som hyllar forskning och samtidigt struntar i den. Vetenskapen blir då ett sätt att köpa legitimitet för de fattade besluten.
LikeLike
Men Johan Kant, du står ju också för en ideologi.
LikeLike
Ja en jurist borgar för en tydlig avideolgisering av skolverket. Det skulle verkligen kännas ytterst skönt, då skolverket och skolforskning i alltför hög grad ägnat sig just åt detta. Demokratiuppdrag viktigare än kunskapsuppdrag i vår skola, suck, då har vi verkligen fått saker om bakfoten och kommer att försämra samhällets demokratimöjligheter.
LikeLike
skolverk och skolforskning har ägnat sig åt ideologiproduktion i för stor utsträckning! !!!!!
LikeLike
Håller med!!
LikeLike
Jag menar nog att Anna Ekströms insatser som ordförande inom jämställdhetsdelegationerna är starkt ideologiska.
Dessutom tycks ideologin ha svagt stöd hos befolkningen.
https://lumaol.files.wordpress.com/2011/03/deja.jpg?w=450&h=236
LikeLike
Jag upplever att Anna trots allt lyckats få DEJA att bli någorlunda balanserade i sina slutsatser. Genusforskningen har verkligen fått en underlig obalans och att då få så pass vettiga slutsatser ur arbetet är en stor utmaning.
LikeLike
Mats, jag hörde henne på Folkpartiets riksmöte och jag tyckte att hon var riktigt imponerande. Skarp och rolig. Jag har varit nöjd med Tullberg, medan jag tyckte Ekholm var fruktansvärd. när det gäller Ekström förhåller jag mig förhoppningsfullt, men försiktigt positiv.
LikeLike
Håller med!
LikeLike
“Skarp och rolig” – kanske måste man ha mycket humor för att kunna härbärgera de motsättningar som ryms inom utredningarna hon har varit ordförande i. Jag är imponerad över att de lyckades skriva ett slutbetänkande men besviken över ideologin:
https://lumaol.wordpress.com/2011/01/14/anna-ekstrom-antyder-saker-som-inte-star-i-betankandet/
LikeLike
Just det krävs mycket humor och skarpsinne för att hantera de stora motsättningarna inom de utredningar hon lett.
LikeLike
Akademien behöver nog jobba på sin självbild (om man ska tro er)!
Vi försöker lära studenterna att vetenskapen är neutral och objekt – den svävar liksom på ett moln ovanför vardagens triviala strider. Det som står i avhandlingarna är liksom en särskild sorts extra fin sanning…
LikeLike
Lär dem att även vetenskapsmän är människor, och ingen människa är neutral och objektiv. Alla är färgade av sina upplevelser, erfarenheter, bakgrunder och sin omgivning. Om ni lär studenterna att okritiskt svälja allt som står i alla avhandlingar eftersom det är neutralt och objektivt och de sedan går ut i skolorna och för detta vidare…. Hjälp!
LikeLike
Jag är väl medveten om problemet.
Samtidigt blir det ganska relativistiskt om allt är ideologi (eller falskt medvetande som den lille marxisten inom mig envisas med att säga)
Etiken reduceras då till regler och lydnad. Eftersom allting flyter regleras alla mellanmänskliga relationer av makten så som den uttrycks i lagen.
Jag menar nog att konst och vetenskap bör ses som fristående från politikens fält, men inser att det är en naiv hållning i en värld där allt handlar om pengar.
LikeLike
Nu har ni en traditionell syn på vetenskap … neutral och objektiv. De flesta numera känner till att det inte är möjligt. Det är människor som forskar och tolkar resultaten, utifrån olika perspektiv. Detta innebär att det inte är forskarens egna värderingar som styr, men perspektivet är inte neutralt och objektivt.
Och verkligheten är inte helt och hållet fritt från ideologier …
LikeLike
Bra klargörande. Jag beskrev det ur ett förenklat studentperspektiv. De har ofta en väldigt stor respekt för avhandlingar.
LikeLike
Väldigt bra att hon dessutom har bakgrund och engagemang i SACO. Det är på tiden att utbildning uppvärderas inom skolvärden. Vi som ägnar oss åt utbildning kan inte fortsätta med utbildningsnegativa synsätt på lärarna.
Det finns en obehörig lärare som i ett inlägg på Newsmill uttalar sig om lärare som använde våld mot eleverna på Björklunds skoltid och jag frågar om var den sakliga grunden för ett sådant påstående finns.
LikeLike
Någon lärare bör väl ha använt våld någon gång? Det verkar inte orimligt.
LikeLike
Fast han ger förstås intrycket av att det var en naturlig del av den katederundervisning som bedrevs. Själv minns jag att en klasskamrat slog kemilärarinnan och att hon slutade som lärare efter det.
LikeLike
Det beror på hur man ser på våld – verbalt våld förekom i hög utsträckning när jag gick på mellanstadiet.
Agan blev förbjuden 1958, men jag har hört från andra om våld i skolan efter att den blev förbjuden.
Man har gjort en revision ang. katederundervisningen, gett den en ny innebörd, istället för att helt enkelt säga lärarledd undervisning. För oss som var med är det en stor skillnad på det ena och det andra.
LikeLike
Jag tycker att fysisk misshandel är en tydlig nivå värre! och det är det den obehöriga läraren hävdar var vanligt förekommande.
Här är länken:http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/30/tiden-r-ver-d-kung-l-rare-kunde-h-rska-fr-n-katedertronen
LikeLike
Jo, det kan man tycka, men ord kan många gånger kännas rent fysiskt som en rejäl smäll i ansiktet eller i mellangärdet. Man kan ta skada av det för lång tid framåt – man skall inte underskatta ordens makt.
LikeLike
Jag har haft tillfälle att fundera kring det här och hävdar att fysiskt våld är en eskalering som ger ännu mer kraft i kombination med psykiskt våld. Den som kallade en något riktigt elakt och sen var beredd att slå en om man svarade emot kunde använda båda formerna av våld och mobbning inom elevgruppen är verkligen mycket vanligare än lärare som är medvetet elaka. Ett starkt lärarledarskap skyddar den svaga.
LikeLike
Jag mötte båda typerna av lärare, de som personifierade katederundervisningen och de som var på väg bort ifrån den. Jag har flera historier från min skoltid där jag och mina kamrater behandlades på ett sätt som man idag skulle kalla sociopatiskt. Det fanns inga känslor från vissa lärare av att vi var barn. Och det verkade inte finnas några som helst gränser för vad de kunde göra utan att något hände. Okey, de slog oss inte, men det är händelser jag aldrig glömmer – de har etsat sig fast i mitt minne.
LikeLike
De där sociopatiska lärarna mötte aldrig jag någon gång under min skoltid. För mig känns de verkligen som en myt!
LikeLike
Då hade du tur eller också är du mycket yngre än vad jag är… Jag gick i skolan under brytningsåren, så om du bara är fem år yngre kan du ha undgått dessa lärare.
LikeLike
Sen var det väl inte lärarna som var sociopatiska utan pedagogiken.
LikeLike
Det finns en uppenbar risk att vi är fångade i våra erfarenheter. Jag tror det finns ett samband mellan graden av våld och skolbarnens klasstillhörighet.
Rätten att aga realskolebarnen avskaffades på 30-talet medan det dröjde till 50 talet innan den förbjöds i folkskolan. Under stort motstånd från lärarkåren.
Läs Jonas Qvarsebos avhandling i frågan:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:22302/FULLTEXT01
LikeLike
I dag skyddar ett starkt ledarskap den svaga. Det här leder lätt till anakronism. Man tolkar katederundervisningen efter hur det är idag. Det blir lite skevt då.
LikeLike
Jag upplever att ledarskap skyddade svaga även för 40 år sedan.
LikeLike
Det undrar jag … men lägg till 10 år så kanske bilden blir annorlunda.
LikeLike
Jag minns starka ledargestalter som geografiläraren med sin extrema katederundervisning som jag tyckte var urtråkig men samtidigt var det han som lyckades bygga relation även med de stökigaste killarna och kunde småsnacka om allt mellan himmel och jord med oss elever. Då var även de svaga skyddade.
Jag minns svenskläraren med sina försök till grupparbeten och sitt misslyckade ledarskap, då kunde det vara tufft även för den som inte var allra svagast fysiskt.
Ledarskap skyddade de svaga även då.
LikeLike
Jag tror ingen är emot ledarskap. Frågan är hur vi använder det.
LikeLike
Den här debatten har två aspekter kring ledarskap, både kring makt och maktmissbruk och när vi talar om lärares ledarskap verkar det finnas en enorm rädsla för att lärare skulle missbruka makt. Jag tycker det känns som att det finns de som inte vill ge lärare makt utan lämna över allt till eleverna pga några obehagliga minnen av lärare som misskött sig. För mig som istället oftast sett lärare som garanter för att inte elever behandlar varandra illa och för att lärandet ska bli tillräckligt effektivt vill verkligen ge lärare mycket makt. Maktmissbruk av någon lärare är istället misskötsel av uppdraget och något som rektor har ansvar för att följa upp och rätta till.
LikeLike
De flesta lärare är nog väl medvetna om sambandet mellan makt och ansvar. Det svåra är att veta när jag ska ta ett par steg tillbaka. Den gode läraren måste också ge utrymme för misslyckanden.
LikeLike
Den uppskattade lärare som tillåts att misslyckas och har en chef som följer upp så mycket av det viktiga att helheten är tydlig, den läraren vågar både utmana och avvakta.
LikeLike
“Jag tycker det känns som att det finns de som inte vill ge lärare makt utan lämna över allt till eleverna pga några obehagliga minnen av lärare som misskött sig.”
Då har du inte någon större respekt för lärare av idag om du tror det?
Jag tappar snart tålamodet – kalla undervisningen för lärarledd undervisning och låt katederundervisningen gå i graven. Varför vill du så gärna använda det ordet.
LikeLike
De lärare som jag talar om misskötte sig inte. Det var så undervisningen bedrevs då. Men det ändrade sig sen … tack och lov.
LikeLike
Romantisering av skoltiden förekommer naturligtvis. Men visst, som jag skrev längre upp alla var inte likadana. Men undervisningen var genomgående organiserad på så sätt att vi var tysta, läraren talade och delaktighet var inte uppfunnen. Vi hade inte ett dugg att säga till om.
LikeLike