Jan Lenander skrev så här :
Jag har många positiva erfarenheter av den traditionella lågstadieläraren och har sett flera exempel på att h*n kan göra mycket positiva insatser långt ner i åldrarna. LR bör fortsatt försvara denna yrkesroll mot dem som försöker göra radikala ändringar.
Jag menar nog att det är läroplanens krav och de professionella aktörerna som ska avgöra valet av metoder. Kanske tar Metta Fjelkner en viss risk när hon så entydigt tar ställning för katedern som symbol för förbundets linje.
Tysta tankar 
LF har upprepade gånger samarbetat med SKL kring undervisningsformer och LR har inget annat val än att försvara sina medlemmar. Vi lärare är också djupt engagerade i elevernas bästa och i nuvarande kris måste vi kraftsamla för elevernas bästa.
LikeLike
http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/bra-larare-tander-elevens-gnista
LikeLike
Det är svårt att svara ja eller nej på den frågan Mats.
Om undervisningsformerna är till förfång för förbundets medlemmar kan jag se det vara berättigat av fackförbunden, dvs. om dessa inte står i proportion till timtilldelning, kvalifikationer mm, men knappast i pedagogisk mening. Jag kan inte se att fackföreningarna har uppgiften att verka för hur undervisningen organiseras för det optimala lärandet.
Det är läraren som har kvalifikationerna att själv avgöra vilken undervisningsform som stimulerar lärarandet. Man måste kunna lita på att de som är utbildade faktiskt kan göra det. Är man inte lärare själv eller läkare eller jurist, så kan man väl egentligen inte veta vilken metod eller juridisk tolkning som skall användas. Även om vi skall granska yrkesutövarna, måste vi ju ändå lita på att utbildning gör skillnad. Och inte ta över!
LikeLike
Om man lyssnar på diskussionen i P1 mellan ministern och Eva-Lis Sirén så kan jag konstatera att hon inte vill köra i diket. Kateder eller inte, det är innehåll som är viktigt. Kateder som symbol är den gamla skolan med enbart envägskommunikation och upprepning. Den moderna världen ställer högre krav på oss än att vi ska vara biologiska kopieringsmaskiner. Självklart är ett bra minne, där man lagrar användbar information värdefullt, men allt måste inte pluggas in. Informationsbehandling är viktigare.
LikeLike
Ursäket, om du tror att det är gamla katedrar som diskuteras måste jag gör dig besviken. Katederna har fått bli symbolen för lärarledda lektioner.
Och det är fullständigt trams att tro att elever i grundskolan inte behöver instruktioner från lärarna för att klar sina egen inlärning. Bäst exemplet på haveriet i den andra ändan är mateamatiken och självstudier. Rena rama bedrägeriet.
LikeLike
Det är självstudier och lärare som inte kan ämnet som orsakat matemikämnets kris, det borde vara uppenbart!
LikeLike
Går det inte att fundera över matematikämnets karaktär som färdighetsträning?
Kanske handlar det om bristande kunskaper hos läraren men det kan också vara olika tolkningar av uppdraget. Ämnet har ju starka rötter av att vara ett sorteringsämne – antingen var man begåvad eller inte.
Idag känns det lite förlegat.
LikeLike
Det är okunniga lärare som gjort det till ett sorteringsämne då det är ett ämne med tydlig progression. Den som kan matte och mattedidaktik ser det inte så utan vet de alternativa vägarna.
LikeLike
I så fall var språk också ett sorteringsämne. Vi som hade problem med det betraktades som dumma i huvudet.
Matematik är definitivt inget färdighetsämne. Det är den stränga logikens moder. Att räkna är en färdighet som bara handlar om att vrida och vända få redan existerande formeler.
LikeLike
Det har kommit många krav på olika undervisningsformer som varit dåligt anpassade till lärarnas kompetens och inte använt deras förmågor på ett bra sätt. Misslyckandena har använts som argument för sänkta löner. Då blir pedagogik en facklig fråga, ofta?
LikeLike
“Det har kommit”?
I skollagen uttrycks inga sådana krav och det var lagstiftarnas uttryckliga avsikt att inte blanda sig på metodnivå. En viss tveksamhet kan spåras dock och en del skrivningar om tematiskt arbetssätt tangerar området.
Om LR ska kunna leda det här i bevis krävs en skarpare argumentation än att förskollärare har varit dumma mot dem!
LikeLike
Att man uppfattar viss undervisning som krav, kan ju betyda att man inte har tagit till sig styrdokumenten utan utgått från … ja, vad vet jag.. Jag förstår inte detta att man anser sig vara förbjuden att variera sin undervisning och att eleverna inte skall få instruktioner och uppgifter. Varifrån kommer sådant? Läroplanen uppmuntrar ju just denna frihet?
LikeLike
Jag tänker på olika skolfrälsare som åkt runt och sålt in snabba fixar till kommunpolitiker med fina ord om timplanelöst, läromedelslöst och innehållslöst. Fina laborationsutrustningar har skrotats eftersom eleverna kan se att te byter färg när man häller i citron.
LikeLike
Aha – målgruppen för argumentationen är frifräsande konsulter!
Då förstår jag!
Men varför lyssnar ni på dem?
LikeLike
Kanske för att det är den enda kompetensutveckling som ges..?
Kanske för att “skolutveckling” används som lönekriterie.
Kanske för att skolutveckling definieras som att använda det man fått kompetensutveckling i…
LikeLike
Jag känner igen tanken på att facket engagerar sig i skolutveckling och gör det till en del av de lokala avtalen.
En verkligt riskabel väg – särskilt när de ideologiska förutsättningarna inte är klara.
Är det inte så att LR håller på att bygga upp en offermytologi och har hyrt in Zoran som torped för att kunna slänga skit på andra lärargrupper utan att förbundet ska behöva ta ansvar för påståendena?
LikeLike
När Eva-Lis Sirén uttalar sig om undervisningsformerna på högstadiet och gymnasiet vill jag bara säga håll käften. Du företräder inte mer än en bråkdel av oss och ditt fackförbund har hela tiden motarbetat oss som yrkeskår.
Vi har en ytterst allvarlig skolkris och höjer vi oss inte snarast så kommer vi inte ha råd med någon högvärdig skola i framtiden. Det är bra att LR engagerar sig i läraryrkets överlevnad.
LikeLike
Engagemang och diskussion är bra – men är det verkligen en organisations uppgift att ta ställning för metoder?
Det känns inte värdigt att skylla det egna beteendet på LF:s ordförande (“Det var faktiskt dom som började”)
LikeLike
Nej det är inte speciellt värdigt att säga att LF började men det är nog ändå väldigt nödvåndigt för LRs medlemmar har blivit så illa behandlade att det måste bli ett slut på denna klappjakt av oss från konkurrentförbundet.
LikeLike
Det ska LR göra också! Men företräda sina medlemmar och dess villkor, inte ta över undervisningen och bli politiker eller arbetsgivare för sina egna medlemmar? Eller har detta också förändrats …
Är du säker på att alla medlemmar tycker som du gör Jan Lenander!
LikeLike
När det gäller Eva-lis Sirén och LF så börjar det nog bli mycket konsensus bland LR medlemmar att hon borde hålla käften om frågor som berör oss. Jag upprepar att hon företräder bara en liten andel av högstadie-och gymnasielärarna och ändå så uttalar hon sig nästan alltid om just de frågor som berör oss.
LikeLike
Men då kanske du håller med om att fackförbunden inte skall ta ställning för vilka undervisningsmetoder som skall användas och vilket pedagogiskt förhållningssätt som läraren har, dvs. sådant som har med lärandet att göra.
För då uttalar de sig om frågor som berör lärarnas profession och inte deras anställningsförhållanden.
LikeLike
Ja, jag håller med i princip men anser ändå att LR i dagsläget måste agera mot den nedmontering av svensk skola som SKL har startat. Hela yrkeskåren lärare för de högre stadierna är hotade av det som är på gång och utan kunskaper till eleverna så kommer det inte finnas några pengar till skolan i framtiden och renodlade friskolor med avgifter får ta över.
LikeLike
Jan, både Eva-Lis och Metta ska knipa käft i ämnet. Det är inte fackets uppgift att lägga sig i undervisningens pedagogik.
Det är något mellan förskolechefen, rektorn och förskollärare, lärare.
LikeLike
Som jag skriver nedan i ett svar till dig finns det garanterat tillfällen då fackföreningarna inte kan knipa käft. Jag lockar dig gärna till Maths blogg där jag skriver en lång kommentar kring hur olika aktörer är med i processen kring undervisningsformer och varför vi har nuvarande situation.
LikeLike
En faktaupplysning:
Lärarförbundet har 230 000 medlemmar. Bland dem finns bland annat följande grupper och ungefärlig indelning bland de aktiva lärarna:
-drygt 85 000 i grundskolan
-60 000 i förskolan
-cirka 12 000 i fritidshemmen
-drygt 10 000 i gymnasieskolan
Till det tillkommer drygt 6 000 aktiva skolledare. En naturlig del såsom inom andra akademikergrupper där alla som är del av samma grundläggande profession är med i samma förbund. Jmf läkarna, ingenjörerna etc.
Så det kan anses befogat att förbundet uttalar sig för alla våra medlemsgrupper i skolan eftersom vi har stora delar av lärarna oavsett var vi mäter. Vi stöter inte heller på problem med legitimiteten när vi diskuterar med olika medier där vi ber att få kommentera eller själv vara avgivare av en nyhet.
Följ oss gärna på på Facebook eller Twitter för att löpande se vad vi kommunicerar kring:
http://www.facebook.com/lararforbundet
@lararforbundet
Mvh,
Claes Nyberg
Presschef Lärarförbundet
@claesnyberg
LikeLike
Av de 85000 i grundskolan är det en majoritet i åk 1-6 så det blir inte så många på högstadiet och gymnasiet. LF har ändå friskt uttalat sig kring betyg, gymnasieval och mängder av frågeställningar där era medlemmar är i tydlig minoritet.
Skär man dessutom bort de obehöriga lärarna som vi borde avveckla med det snaraste så blir det ännu mer flagrant fel när LF bröstar sig som det stora lärarfackförbundet i dessa frågor.
LikeLike
Jag kan dessutom gratulerar LF till att ha varit väldigt duktiga på att hjälpa till sänka lönerna för lärare med långa utbildningar. Det är förstås synd att ni inte varit duktigare på att höja lönerna för era medlemmar jämfört med någon annan yrkesgrupp.
LikeLike
Naturligtvis har LF rätten att uttala sig för alla grupper som de representerar, oavsett hur proportionerna ser ut. Om du inte instämmer med deras åsikter i vissa frågor kan du glädja dig åt att det finns ett förbund som bättre företräder dina intressen och nöja dig så.
För övrigt tycker jag att vi-och-dom-tänkande mellan lärargrupper är gräsligt oprofessionellt och bör undvikas till varje pris.
LikeLike
Jag tycker att LF upprepade gånger tagit ställning mot lärare med långa utbildningar och tycker att det gör det berättigat att kritisera dem.
Ifall en grupp hela tiden används som språngbräda av några andra tycker jag det är väldigt naturligt att säga ifrån. LRs medlemmar har suttit och sett hur andra gör sig breda på vår bekostnad och de är inte konstigt om än och annan tycker att dom i den stora fackföreningen trycker ner oss. Det är lätt att sätta på sig solskensattityden och säga inget vi och dom för den som har krypit upp i arbetsgivarens knä och belönats för det. Att förfalska statistiken för att dölja den ökade segregationen i svensk skola det var ruskigt oprofessionellt av SKL och LF.
LikeLike
Som fack kan ni uttala er i fackliga frågor som lönebildning, avtalsvillkor och andra social skydd för era medlemmar.
Men banne mig inte om vilka pedagogiska metoder som ska gälla på skolan. I så fall börjar ni träda över skollagens reglering av roller mellan huvudmän, förskolchefer, rektorer, förskollärare och lärare.
LikeLike
Varför inte vända på steken? Äntligen har vi rätt att även ägna oss åt katederundervisning när det känns befogat. Äntligen kan sådana som jag kliva fram ur garderoberna. Ingen har tagit från lärarna rätten att bestämma undervisningsform och fördelningen mellan olika metoder. Dem ska vi fortfarande variera i dialog med eleverna och i harmoni med styrdokumenten. Men vi har blivit påminda om att ansvaret är vårt- inte elevernas. Och vår arbetsgivare har fått en signal att om att det inte räcker att vi är handledare utan vi måste få undervisa – och det kräver tid för för- och efterarbete.
LikeLike
Jag ser inte att någon har blivit förbjuden att leda undervisningen. En del svaga själar har låtit sig påverkas av pedagogiska modeväxlingar, men det har alltid funnits ett friutrymme som de flesta lärare har varit måna om att bevara och utnyttja.
Å andra sidan kan jag se att traditionell och formalistisk undervisning har bitit sig fast i skolorna på ett sätt som förbryllar (och förfärar) oss lärarutbildare. Våra predikningar om funktionalitet, dialogicitet, variation och elevinflytande har fallit platt till marken inför skolans institutionella tyngd. Studenterna socialiseras effektivt in i de existerande skolkulturerna.
Kanske är det därför vi misslyckas i PISA-undersökningarna?
LikeLike
Jag vet inte vilka synsätt era elevkullar har men har du verkligen torrt på fötterna när du hävdar att dialog och variation saknas i en vanlig skola. Det är inte alls mitt intryck från de skolor jag besökt och verkat i.
När det gäller elevinflytande ger vi också mycket utrymme för detta men friutrymmet är förstås inte så stort då kursplanemålen styr det mesta.
Kan du förklara vad funktionalitet innebär i er begreppsvärld?
LikeLike
Elevkullar – menar du studenterna?
När det gäller dialog och variation har jag gärna fel. Min kollega Jan Nilsson är en av eldsjälarna som brukar klaga över att det går så långsamt att lämna de gamla strukturerna:
http://www.skolverket.se/sb/d/3195/a/18234
Funktionella sammanhang är ett nyckelord för dem som försöker distansera sig från formalistisk språkträning. Det är även användbart inom matematiken och bygger på att barn gärna vill veta vad de ska ha kunskaperna till.
LikeLike
Hur kan man undervisa utan funktionella sammanhang. Finns det verkligen lärare som kan sköta sitt jobb utan att använda detta?
LikeLike
Vad menar du med att “sköta sitt jobb”?
Det finns väl t.o.m. en tradition som menar att det konkreta och meningsfulla smutsar ner matematiken som ska vara en övning i det rena och abstrakta symboliska tänkandet?
På samma sätt är den analytiska formalistiska traditionen stark inom många språkämnen. Glosprov? Bokstavsböcker?
LikeLike
Jag håller inte med om synsättet med matematiken som en övning i det rent abstrakta men upplever att de flesta med det synsättet ändå hittar mycket av funktionella sammanhang.
Den som inte kan matematik, kan förstås hitta exempel och funktion men inte skapa ett sammanhang. Det är de som ställer till det.
LikeLike
Visst Helena. Det är därför jag ständigt säger att de nya styrdokementen och skollagen innebär ett ROT-projekt av skolan.
Den som tror att det går att köra på i ullstrumporna som tidigare kommer att bli varse att de kommer att dö i “skolmarkanden”.
LikeLike
Just det! Vad är en fackförenings uppgift?. Ska den diskutera innehållet i jobbet eller ska den försvara sina medlemmars intressen? Vem betalar Mettas och Eva-Lis löner? Kan dom representera sin uppdragsgivare, samtidigt som de driver arbetsgivarfrågor?
LikeLike
Jag ber om ursäkt Maths! Det var inte meningen att sno din fråga – men det blev liksom akut…
LikeLike
Jag är glad att du gjorde det! Jag skulle uppmana fler att göra just det. 🙂
LikeLike
Jag blev lockad av dig Mats till Maths blogg och skrev en kommentar med en helt ny vinkling för Maths välskrivna inlägg var verkligen tänkvärt.
LikeLike
Hej!
Jag heter Tina Peldan och fann via en kompis som också är lärare din blogg. Jag driver och utvecklar siten http://www.dintonaring.se tillsammans med två kollegor och vi är just nu ute och söker bloggande lärare, föräldrar, idrottledare mfl.
Syftet med vår site är att stötta alla som lever eller arbetar nära tonåringar med inspiration, engagemang och kunskap så att våra tonåringar skall få må så bra som möjligt. Skulle det vara ok för dig om vi lägger ut en länk till din blogg på vår site? Vi har dryga 5000 unika besökare per månad i nuläget och ökar hela tiden i snabb takt.
Tina Peldán http://www.dintonaring.se
LikeLike
Gärna!
Jag lägger länk till er i min lista!
LikeLike
LR ska ge f_n i att bestämma vad som ska gälla i skolan.
Det är staten via just nu Björklund&Co och riksdagen som beslutat att vi har en ny skollag, en förtydligad läroplan Lpfö98, en ny läroplan Lgr11 och behåller en gammal sedan 1994, Lpf94 men ämnesplaner för gymnasiet med dithörande examansmål för att få ta ut studentexamen på de 6 nationella behörighetsprogrammen 2014.
Det är det alla lärare på förskolan, grundskolan och gymnasieskolan har att rätta sig efter och leverera efter.
Något annt är totalt förkastligt. LR och Läraförbundet ska strikt hålla sig till avtalfrågaor mot SKL inget annat.
LikeLike
Tack Plura!
Jag får nog bygga ut den där församlingen ändå! Det vore synd att låta en så stadig klippa vara outnyttjad.
LikeLike
Tack Plura!
Visst kan vi ha åsikter om styrdokument och uttalanden från politiker, men det är inte fackets sak. Facket ska jobba för mig och mina kollegor, inte barn, föräldrar och politiker. För det finns det eller borde finnas andra forum.
LikeLike
Jag kan inte låta bli att påpeka att LF var först med att dra igång fackliga kampanjer kring undervisningsformer.
LikeLike
Att ämneskompetens blivit så kraftigt degraderad är LFs första stora seger. När det gäller synsättet att omsorg automatiskt ger kunskap har LF lyckligtvis inte lyckats än!
LikeLike
Du får ursäkta mig Plura men det var bland det dummaste jag hört. Självklart ska inget fack, oavsett yrkeskår, tala om hur jobbet ska göras. Men en förutsättning för att kunna driva villkorsfrågor är att också diskutera kompetens, och villkor för kompetensutveckling. Då måste man även med sina medlemmar, arbetsgivaren och omvärlden kunna diskutera vad kompetens är. Att det bara skulle vara att “lyda” styrdokumenten är nonsens. Inte minst för att styrdokumenten inte talar om metod.
LikeLike
När du snackar om kompetensfrågor är det en facklig fråga mellan LF, LR och SKL. Det har ni dessutom ett lagstöd för i nya skollagen.
Men det är ytterst så att vi har en politiskt styrd skola i Sverige. Det är de folkvalda som beslutar om hur den ska styras.
Och om du tror att det är bara att strunta i att “lyda” styrdokumenten blir du nog snart varse att Skolnspektionen just kommer att driva den kontrollen. Att skolan följer VAD ni ska göra. HUR ni sedan gör det har ni haft friheten sedan 20 år tillbaka utan att tagit tillvara. Dags att börja gör det.
Det är så illa dessutom att Skolinspektionen från den 1 juli 2011 får maktmedel att sätt tygd bakom sina beslut. Så bered er på tvister i domstolar i framtiden när ni inte uppfyller VAD.
LikeLike
Det här innebär dock inte att fackförbunden måste låta bli att driva frågor innan de politiska besluten fattas. Facket kan dessutom agera när det kommer olika direktiv och det blir tolkningsproblem. Jag tror att det kommer att bli ytterst nödvändig roll för facken ofta då kommunerna kommer att misstolka lagen och försöka gå in och peta.
LikeLike
@plura: Jag har inte sagt ett ord om att “strunta” i styrdokumenten. Det jag skrev var att de inte ge svar på VAD god undervisning är. Därför diskuterar lärare detta sinsemellan, bland annat i facket. När det kommer till själva styrdokumenten är dessa också intressanta ur fackig synpunkt och de förändringar som nu genomförs är ju inte sådant som politiker alena uppfunnit utan många av ideerna kommer från lärare och lärarfack.
LikeLike
I frågan om undervisningsmetoder ser jag inte fackets uppgift att driva den. Däremot driva frågan om den anställdes rätt att själv avgöra vilken metod. Det är som jag ser det en facklig fråga!
LikeLike
Tack Monika, bra sagt!
LikeLike
En ytterligare belysande fråga är lärarutbildningens utformning och jag ser den enhetliga ingången och önskemålen om att alla ska läsa samma till att börja med som en hjärtefråga för LF. Då utbildningen redan behöver vara lång och lönerna efter examen är låga så ställer den här flexibiliteten, likformigheten till oerhörda problem. Lärarstudenter får för lite kunskap om läsinlärning, fysik eller teknikdidaktik för att istället lära sig saker de inte kommer att tillämpa. Jag är därför ytterst kritisk mot fackföreningens inblandning i denna fråga.
LikeLike
Å andra sidan har ju LR varit starkt pådrivande för att få till stånd de förändringar som nu görs av lärarutbildningen. Bort från mycket av det du, Jan, är kritisk emot i den nuvarande. Var det också fel? Eller är det rätt av facket att driva frågan om de driver den “rätt”?
LikeLike
Du har förstås helt rätt i att jag gärna vill att fackföreningen med de bästa åsikterna ska kunna påverka men inte den andra. 😉
LikeLike
Hos Maths har jag skrivit en lång kommentar om den mer principiella frågan.
Här nöjer jag mig med att belysa exempel på vilka effekter facklig inblandning får.
LikeLike
Intressant diskussion…
Då kollega Claes Nyberg ger sig in med faktauppgifter kan jag konstatera att en annan bild kan ges. Av Lf:s medlemmar är 1/3 förskollärare och fritidspedagoger, 1/3 är grundskollärare, gymnasielärare och komvuxlärare.
Men hela 12 % betecknas som ”övriga” och där ingår allehanda kommunala befattningshavare som skolmåltidspersonal, personliga assistenter, kyrkomusiker och så vidare. Därtill arbetsgivarnas företrädare, rektorer.
Och närmare 20 procent bör vara obehöriga, eftersom obehöriga inte organiseras av LR.
Men med Lf:s kongressbeslut från 2007, om att alla förbundets medlemmar ska benämnas ”lärare”, har man kunnat samla denna disparata skara elegant under en beteckning…
Se: http://lrbloggar.se/zoran/2011/02/07/alla-ar-larare/
Lärarnas Riksförbunds uppgift är att företräda enbart lärare och studie och yrkesvägledare. Förbundet har mig veterligen heller aldrig hävdat att det bara finns en lämplig metod för undervisning.
LikeLike
Du glömmer gruppen högskolelärare. På Malmö högskola finns en stor besvikelse över att LR inte försvarade adjunkternas intresse vid den senaste nedskärningen.
LikeLike
Jag anser att obehöriga “lärare” inte är lärare utan något som borde försvinna från skolan. Den stora gruppen obehöriga lärare tycker jag inte ger mycket mandat till LF att uttala sig för lärares räkning. Det är ungefär som att sjuksköterskefacket skulle börja uttala sig om hur läkare ska operera för att några sjuksköterskor riskerar patienternas liv med kniven i hand.
……. för övrigt drar jag min berättelse om den obehöriga “duktiga” läraren lät eleverna göra kaststjärnor.
LikeLike
Jag tänker att du överanvänder citationstecken och det skulle ge större klarhet åt din text om du definierar vem du menar bör innefattas i mängden lärare.
Det vore bra om vi lyckas skapa en gemensam förståelse och terminologi. Zoran har ju en egen tolkning som avviker från skollagens. Delar du hans definition av vad som är “en riktig lärare”?
LikeLike
Jans citattecken är väl ett uttryck för den dubbelhet det ligger i att personer som inte alls är lärare anställs som lärare. Det förekommer i få andra yrken. En taxichaufför har sitt taxileg, en elektriker sina behörigheter och en sjukgymnast tar inte jobb som ortoped – även om h*n kanske har kompetensen. Men i skolan har vi anställt personer och kallat dem lärare fast de inte är det. Det har inget med diskussionen förskollärare-lärare att göra som jag ser det. Däremot kommer vi snart att ha två legitimationsyrken i det offentliga skolväsendet, förskollärare och lärare. Lärarna kommer också att få förtydligade identiteter genom sin behörighet för skola och skolform. “Jag är lärare 1-3 i alla teoretiska ämnen och lärare 1-6 i matematik” kommer någon att kunna presentera sig, och “jag är förskollärare och lärare 1-3 i matematik” kommer någon annan att säga. Hur besvärligt kan det vara att vi är lite specifika med vilken sorts lärare vi är – vi gör faktiskt inte samma saker även om vi möter samma ungar i olika sammanhang. Vi har ett både ett gemensamt och specifika uppdrag för att varje barn/elev ska nå målen för det offentliga skolväsendet.
LikeLike
Jag inser att legitimationen kommer att skapa tydlighet. Dock bekymrar det mig att examinerade lärare med inriktning mot fritidspedagogik berövas den här möjligheten.
Förskollärarexamen kommer även i fortsättningen att vara en av fyra lärarexamina.
Legitimationsdiskussionen är komplicerad och jag gissar att vi kommer att se ett otal kompromisser i alla de fall lärarutbildningens kurser har pekat mot annat än direkta skolämnen.
Kanske är ordet ´behörig´ en tredje LR-dimensionav yrket förutom de mer vanliga definitionerna som bygger på examen och legitimation? Jag tycker nog att det är svårt nog som det är!
LikeLike
Behörig är ju bara ett gammat begrepp som en gång var lagstadgat – viss utbildning gav behörighet för vissa lärartjänster. Det är ju begreppet legitimerad lärare som är nytt – men eftersom läraruppdragen ser så olika ut måste legitimationen även innehålla en beskrivning av vad läraren är behörig för. Tror LF använder ordet behörig nästan lika flitigt (numera).
LikeLike
Jag tolkar Jan som att obehörig betyder “utan lärarexamen” och inte i betydelsen “en person som har fel ämneskombination eller åldersinriktning”.
Nog vore det bra om vi kunde ha ett gemensamt språk?
LikeLike
Min definition av “riktiga lärare” är de som har utbildning och kompetens för de elever de ska undervisa. Den som har utbildats sig till gymnasielärare och arbetar på dagis är inte någon riktig lärare och tvärtom. Jag skulle vilja att vi arbetade vidare med att definiera vilken kompetens som behövs för olika läraruppdrag. Det känns som en viktigare fråga än hur bred den allmänna definitionen av lärare är.
Jag ger mig inte in i diskussionen om Zorans definition av lärare etc. för det känns som att det finns andra utgångspunkter som fungerar bättre.
LikeLike
Jag tror att denna gemensamma förståelse skulle uppstå om vi inte utgår från enskilda exempel som görs till något generellt förekommande och istället diskuterade principen om behöriga lärare.
Jag är för behörighet, men är tveksam till introduktionsåret efter lärarexamen som skall ge lärarlegitimationen. Jag anser att legitimationen skall ges när man får sin lärarexamen, men att man inte får den förrän man inom utbildningens ram har haft ett “praktikår” och att det är lärare och handledare som tar avgörandet, inte arbetsgivaren.
Genom ett beslut (över en natt) kan någon som tidigare varit behörig bli obehörig. Men jag förstår Jan Lenander att du menar dem som inte har fått sin lärarexamen. Det finns många som klarar av att arbeta som lärare även om de inte är behöriga. De har lärt sig på andra sätt.
För mig är behörighet hos lärare lika självklar som att läkare är behöriga. Är man lärare skall man ha gått igenom en lärarutbildning. Varför ifrågasätter vi inte läkares och juristers examen och säger att de som inte har den är minst lika bra om inte bättre.
Jag förstår egentligen inte varför man skall behöva förklara varför!
LikeLike
Tack Monika, det var det jag ville säga med mina taxi, elektriker och ortoped-liknelser. Det konstiga är väl inte att vi vill ha behöriga lärare – det konstiga är att någon tycker att det är konstigt!
LikeLike
I Danmark krävs mästarbrev för att en frisör ska få öppna salong. På ett plan kanske det gynnar kunden men grunden ligger naturligtvis skråväsendets tradition av att skydda medlemmarna.
På sikt tror jag att skolans formella ramverk kommer att tappa i betydelse i takt med att det informella lärandet utanför institutionerna växer sig starkare. Om vi fokuserar på resultat och målstyrning känns det lite förlegat att monopolisera de lärandeprocesser som leder dit. Men där är vi inte idag.
LikeLike
Inte bara skydda medlemmarna Mats, utan även kunderna. Jag förmodar att det i mästarbrevet ingår att visa att man inte bara är en hejdundrans frisör utan också har de kompetenser som krävs för att sköta ett företag med anställda och allt annat det innebär.
LikeLike
Just läkarfacket har väl utmärkt sig genom att försöka hålla uppe lönenivån genom att hålla nere antalet utbildningsplatser.
Det är en av baksidorna med en facklig organisation som prioriterar medlemmarnas intresse – men hoppsan – det är ju därför de finns!
LikeLike
Ja, men jag tror faktiskt att de bitit sig lite i svansen, nu när fler läkare med utländsk än med svensk examen legitimeras varje år har de lite att fundera över.
Vissa av de utländska lärarna har tyvärr inte bidragit till att upprätthålla yrkets status, lösningen med EU-läkare med lägre allmänkompetens än de svenska är inte hållbar i längden.
LikeLike
Jag är inte alls säker på att informationssamhälle med mer behov av gruppinteraktion kommer att få en större andel informellt lärande än den mer praktiska verklighet jag är uppvuxen i där. Lekarna i skogen var så viktiga för att öva upp handlag.
Jag ser också ett kraftigt rättviseproblem med exempelvis trenderna att köpa läxhjälp etc. för sina barn.
LikeLike
Jag tycker det är spännande med parallellen till konstvärlden där samhället utbildar konstnärer och därefter monopoliserar stipendier till de konstnärer som har gått igenom högskoleutbildningen.
Kanske är det ett utslag av min neoliberalism att jag tycker det här är lite obehagligt och kontrasten mot marknadens logik är slående. Inom symfoniorkestrarna tillämpas väl fortfarande blinda provspelningar och jag hoppas att meritokratin segrar över de som ivrar för den formella utbildningsromantiken.
Om läxhjälp – rättviseproblem är väl bara förnamnet! Eller toppen på isberget.
LikeLike
Jag hoppas att alla förstod att jag menade “de utländska läkarna” i inlägget ovan…
LikeLike
Man behöver vara behörig även gällande det informella lärandet. För denna typ av lärande ingår ju också i lärarutbildningen som viktig för lärare att få kunskap om. Det styr ju i hög graden möjligheten för det formella lärandet.
LikeLike
Ett äventyrligt och oundgängligt fält nu när vi har gett oss ut i den målstyrda öknen…
LikeLike
Det kan vara lämpligt att vi börjar diskutera kompetensen hos lärare mer strukturerat för även om det känns obehagligt för en behörig lärare att få sin kompetensprofil ifrågasatt så bör vi för elevernas skull tänka efter. Ifall vi blir mer medvetna om var och ens styrkor så kan vi förbättra resultaten till ganska rimliga kostnader.
Icke behöriga som lärt sig på andra sätt känns lite obehagligt som att bara man kan snacka för sig själv så är man behörig. En förödande majoritet är av de obehöriga är inte bra och deras brist på intresse för att utbilda sig visar ett stort ointresse för yrkesrollen. En viss flexibilitet kring vägarna fram till behörighet är ok men jag vill att det ska utvärderas av professionella lärarutbildare.
LikeLike
Är vi överens om att reservera ordet kompetens för den reella aspekten?
Och att vi använder behörig för den formella (juridiska) sidan?
Jag tror det finns anledning att skapa en distinkt begreppsapparat så att vi inte börjar moralisera. Vi vet ju inte varför de valt att inte utbilda sig.
LikeLike
“Icke behöriga som lärt sig på andra sätt känns lite obehagligt som att bara man kan snacka för sig själv så är man behörig. ”
Det är nog din tolkning av på annat sätt … men så är det när man är svepande – man öppnar upp för vida tolkningar.
Vad jag menar är att lärare som är obehöriga kan ha läst in kurser på egen hand, hålla sig ajour med läroplanstexter, samt suga åt sig av andras kunskaper.
Mats åtskillnad mellan kompetens och behörighet är viktig. Speciellt eftersom jag talar om kompetensen hos obehöriga lärare.
Men, som sagt, jag är för behörighet, men inte för att jag har en uppfattning om att alla eller att de flesta som är obehöriga skulle sakna kompetens. Vad som behövs hos en del är väl en medvetenhet om att de inte kan allting och att vi alla behöver kompentensutveckling.
LikeLike
Jag upplever en stor brist hos obehöriga lärare att se vad de själva har för brister. Självinsikt är inte lätt och många behöriga lärare skulle också behöva rannsaka sin kompetens. Kompetensen rent generellt hos behöriga lärare skulle behöva höjas men där måste kraven vara rimliga för de flesta lärare kämpar mycket mer än så är rimligt redan. När det gäller helt obehöriga “lärare” så har jag inte det synsättet för de ligger genomsnittligt för långt från acceptabel nivå. De obehöriga “lärarna” ska kompetensutvecklas eller bort från skolan.
LikeLike
Jag är ledsen att behöva tjata – men när du använder uttryck som “helt obehöriga” gör du mig förvirrad.
Kan vi inte enas om att det är ett juridiskt uttryck? Antingen är man behörig eller inte!
LikeLike
Det blir en av de stora fördelarna när legitimationen är genomförd. Man definierar vad man är behörig i. Formellt är jag ju behörig lärare men jag passar inte något vidare på lågstadiet.
Jag söker just nu efter terminologin för fel behörighet. Då det ju också finns gruppen inkompetenta med rätt utbildning.
LikeLike
Mängdläran är enda sättet att förstå det här. I bästa fall finns det några element som är både kompetenta och behöriga!
LikeLike
Ja min uppfattning är att en mycket stor andel behöriga lärare är kompetenta nog och en liten andel obehöriga. Valet blir oftast lätt för den som vill eleverna väl.
LikeLike
Här är vi väl utlämnade till våra erfarenheter. Det vore spännande om någon lyfte den kollektiva nivån.
Det kompetenta arbetslaget som stöttar och utmanar varandra!
LikeLike
Jag hävdar att det kompetenta arbetslaget kräver kompetenta medarbetare och menar att mycket av motståndet mot arbetslagstanken handlar om att behöriga lärare blev tvungna att täcka upp för obehöriga lärare som inte hade tillräcklig kompetens.
Jag hävdar också att den totala kompetensen måste finnas annars riskerar man att arbetslaget bara ödslar tid på att spela Svarte Petter.
LikeLike
Jag har en ganska romantisk syn på mångfald som avgörande kvalitet och tycker om tanken på kompletterande kompetenser.
Men det finns naturligtvis många personer man inte vill vara beroende av. De lata och dumma gör ingen glad.
LikeLike
Jag har en liknande syn på mångfald och finner exempelvis stor glädje i ett arbetslag som täcker in en sådan härlig uppsåttning kompetens om så olika saker.
Den totala kompetensen måste dock matcha uppdraget i annat fall blir alla bara olyckliga.
LikeLike