Nu börjar vårt kvalitetsarbete

Det har stormat kring HSV:s sätt att mäta högskoleutbildningars kvalitet och vi var många nyfikna som lyssnade på Maria Sundkvists och Magnus Hjorts presentation av hur det ska gå till i framtiden. Jag försökte twittra men anar att den fragmentariska formen inte är rättvis mot deras försök att beskriva reformen. (Länk till pdf – sidan 5-3, läs baklänges!) Men det finns spännande frågor i materialet. Maria Sundkvist betonar vikten av transparans och förutsägbarhet vid granskningen – samtidigt vill HSV inte vara styrande. Magnus Hjort beskriver det som en omöjlig ekvation

Det är nog mer effektivt att gå till HSV:s sida och ta del av originalinformationen. Här finns instruktioner för självvärdering och en fyllig sida med frågor och svar.

Lärosätena ges även möjlighet att beskriva hur de arbetar utifrån “studenternas förutsättningar”. Det vi kallar “breddad rekrytering” får alltså inte vara en ursäkt för att sänka kraven.

Till sist verkar det mesta handla om det självständiga arbetets kvalitet och jag är osäker på vilka konsekvenser denna fokusering får för övriga delar på en professionsutbildning. Mycket osäker.

Vad är det som blir mindre viktigt i framtiden? VFU, ämneskunskaper, metodik, pedagogik, praktiskt-estetiska ämnen, psykologi, personlighetsutveckling, forskningsanknytning, internationalisering, IKT, ledarskap, kommunikation, dokumentation, personlighetsutveckling, etik, bedömning…

Jag säger som Brasse:
– Vad ska bort?

10 thoughts on “Nu börjar vårt kvalitetsarbete

  1. Utan att djupdykt i materialet från HSV måste jag fundera över följande:

    Var ligger evidensen?
    Var finns gemensama kriterier utefer kvaliteten i lärosätenas utbildning och undervisningen mäts emot?

    Allmänt tyckande och tro blir som gamla tiders husförhör. Anna har läst katekesen och vet vad kyrkan vill av den obildade massan. Men vinns det några gemensamma grunder och kriterier för utvärderingen av det som lärosätena säger sig gör?

    Jag tvivlar starkt:((

    Like

    • När det gäller att bedöma texter är akademin ganska tränad att definiera kvalitet genom kriterier – men det står en strid om hur de externa bedömarna från yrkeslivet ska tillsättas. Nu blir det snabbt politiskt!

      Like

      • Det nya är nog att dessa “självständiga arbeten” tillmäts en väldigt stor betydelse jämfört med andra delar av utbildningen/yrkeskompetensen.

        Jag är rädd att det blir en styrning av resurser mot det som skulle kunna kallas ett traditionellt akademiskt hantverk på bekostnad av andra delar. Rapportskrivandet är naturligtvis en nödvändig del av den vetenskapliga processen.

        Like

  2. Nu är jag inte alls insatt i det här, men tendensen är väl att inget ska bort. Man talar om livspussel. Men på utbildningar och i arbetslivet handlar det om ett tetris där bitarna kommer allt snabbare. Så här är det ute på fältet där vi ständigt får nya arbetsuppgifter. Ingen bortprioritering.

    Sedan är väl problemet vad man vill med utbildningen. Ska det vara en ny och bättre människoras som kommer ut och förändrar verksamheten? Ska det vara människor som helt enkelt för en introduktion som sätter fart på tankarna och samtidigt ger kunskaper som gör att man kan dyka rätt in i jobbet?

    Like

    • Ja vart är högskolorna på väg. Efter några dagar med konferens om högskolornas framtid tror jag att framtiden stavas entreprenörskap, nätverk och naturvetenskap. Korta lovprisanden av bildning, kritiskthet och humaniora – men vi vet ju alla vad det är som gäller: Pengar och konkurrens!

      Läs gärna mitt referat från Patrick Aebischers föredrag sidan 17-15 (läs baklänges:

      Click to access matstwitter2.pdf

      Han strödde oneliners och hymlade inte om att det var en elitsatsning som gällde. Slutorden ekar fortfarande:
      ” There will be blood on the walls…”

      Like

Leave a comment