Jag är ganska nöjd med diskussionen på Newsmill efter min artikel om debatten med DEJA:s representant Torbjörn Messing.
Gunnel Gomér nyanserar positionerna och jag har inte blivit helt sönderkramad av antifeminister.
L. Cienfuegos knyter samman med ett underbart citat:
“A human being should be able to change a diaper, plan an invasion, butcher a hog, conn a ship, design a building, write a sonnet, balance accounts, build a wall, set a bone, comfort the dying, take orders, give orders, cooperate, act alone, solve equations, analyze a new problem, pitch manure, program a computer, cook a tasty meal, fight efficiently, die gallantly. Specialization is for insects.”
— Robert A. Heinlein
Tysta tankar 
låter överambitiöst
Men “die gallantly” kan vara ett strävansmål
LikeLike
Det blir problem med att fylla i utvärderingarna…
Kanske bättre med jurybedömning a la konståkning?
LikeLike
Pingback: Din kunskapssyn hindrar jämlikhet | Björn – om skola och utbildning
Jag håller helt med, Mats och applåderar din vänliga och skickliga styrning av densamma.
LikeLike
Tack – men jag trivs bättre här på bloggen.
Där man får vara sig själv…. (lite mera Norrland)
LikeLike
Nu har han slagit till igen:
http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/16/skolan-beh-ver-fler-genusm-n-inte-cowboys
Han gillar inte dina cowboysar.
Jag tänker mest på hur mycket teknik och naturvetenskap som han läst genom sina år.
Skolan behöver varken genusmän eller cowboys. Skolan behöver däremot en hel hög riktiga “karlar” som med fascinerande glöd kan lära ut modern teknik och naturvetenskap.
För detta skall kunna hända behövs en rejält höjd lön och en icke kvinnligt kodat skola.
LikeLike
@Anders: Vad är en riktig karl för dig? Vad vi behöver är genuint intresserade pedagoger, som vill vara pedagoger och som tillåts vara pedagoger. Vi behöver pedagoger som kan undervisa med glöd i alla ämnen som skolan erbjuder. Jag vänder mig starkt mot någon särskilt viktning av ämnen. Sådant förekommer olyckligtvis inom såväl som utanför skolan. Är teknik viktigare än syslöjd, engelska viktigare än idrott, matematik viktigare än geografi? jag tycker inte det.
Den där rejält höjda lönen du tycker dessa riktiga “karlar” som ska undervisa med glöd i NO, den borde naturligtvis gälla alla ämneskategorier, såväl män som kvinnor. Själv undervisar jag, och är behörig, på båda sidor, matematik och samhällskunskap samt historia på gymnasiet. Jag kommer aldrig så länge jag befinner mig i skolans värld tycka att någon särskilt ämneskategori kräver vare sig fler män eller kvinnor eller högre lön än någon annan ämneskategori. Frågan är varför dessa riktiga karlar endast kan lockas till skolan med en rejält höjd lön och icke kvinnligt kodad skola? Som man med tio års erfarenhet från flera stora gymnasieskolor har jag aldrig uppfattat någon av dem som särskilt kvinnligt kodade. Det kanske dags att släppa lite på martyskapet en smula och våga ta plats, om man nu tycker sig vara undanskuffad och borträngd som man i skolan.
LikeLike
Jag tror att gymnasieperspektivet är lite annorlunda jämfört med förskolan och lågstadiet.
LikeLike
Andreas
Det var självklart en medveten provokation.
Men faktum är att vi är ett gäng manliga tekniker som tillhör olika företag men som fikar tillsammans och som ständigt sitter och pratar om skolan och varför skolsystemet är så dåligt på att dels producera tekniker och varför så extremt få manliga tekniker kan tänka sig ett yrkesliv inom skolans värld.
Det måste tyda på att skolan inte är en arena som passar oss “riktiga karlar”.
Vad kan sådant bero på.
Dessutom är det ju så att vi “riktiga tekniker karlar” som ofta jobbar inom industrin eller som teknikkonsulter av olika anledningar har vant oss med löner som vida överstiger lärarlönen.
Kan det ha någon slags betydelse för vår känsla av “manlig status”.
Dvs en sådan där “kraftkarlsstatus” som många män verkar vara beroende av.
Jag tillhör dom som inte tror att man kulturellt kan koda bort denna manliga egenskap.
Vill man ha in mer män i skolan och för min del då en stor mängd teknikertyper så får man nog krypa till korset.
Tillåt dessa män att könskoda sin arena med manlighet och höj lönen så att den kan konkurrera med den privata tekniksektorn. Det kostar på.
Men jag ser ingen annan lösning om man nu tror på teorin att könet har betydelse och att tekniken är basen för vårt välstånd.
LikeLike
Vilket tjat om pedagoger. Vad är det för fel på helt vanliga lärare?
LikeLike
Vad är problemet Anna? Kalla det vad du vill.
LikeLike
Varför ska vi kalla det vad vi vill? Det heter ju lärarexamen. Varför kan vi inte kalla oss det då?
LikeLike
Var så god lärare Anna. Mig kvittar det vad de kallar mig, examen har jag likafullt.
LikeLike
Det har du helt rätt i Mats, jag hade tänkt lägga till det som avslutning. Om det råder knappast något tvivel och där delar jag din uppfattning. Men Anders inlägg gällde bl.a. undervisning i modern teknik och naturkunskap, och det förknippar jag mer med högstadium och gymnasium. Jag står ändå fast vid att det är engagerade och intresserade pedagoger som tillåts vara pedagoger som vi behöver, i alla skolformer, i alla åldrar, oavsett kön. Inget kön behöver särskild hög lönehöjning för att lockas till skolan som jag ser det.
LikeLike
Jag håller med och blir deprimerad av bilden av män som besatta av lön och status.
Däremot ifrågasätter jag bilden av den goode könsneutrala pedagogen. Mina erfarenheter från förskolan pekar mot att pedagogernas kön påverkar tolkningen av uppdraget (milt talat)
LikeLike
Mats
Om du blir deppad så blir inget bättre.
Jag är mer orsaksinriktad.
“Varför är det på detta viset”
Någonstans finns den sammansatta och obehagliga sanningen.
Och om denna sanning krigar samhället.
Alla är vi fångna av våra egna förklaringsmodeller. Inget hindrar att alla har lite rätt.
Just detta är det sammansatta.
Jag känner mig säker på hur vi skall göra om vi vill få fler teknikmän i skolan.
Det är bara att göra som jag skrev härovan.
Problemet är då bara att då känner sig någon annan “orättvist behandlad”. Dvs som vi teknikgrabbar känt oss ända sedan 70 talet, dvs bortglömda och obekräftade genom hela grundskolan. Det gäller inte bara mig. Jag har frågat massor av teknikgrabbar. Alla känner likadant.
Ungefär där är vi. Alltid är det någon som känner sig förorättad.
(Ps!
Vi pratade senast om detta på morgonfikat. Hydraulikkillen minns en gång i grundskolan, i 8;an, då han sken upp som en sol. Dom hade en vikarie i matte. En civilingenjör.
Han förklarade på mattetimman hur en automatväxellåda fungerade och hur man räknade på utväxlingar.
Ett minne för livet för min rumsgranne!
Han kände att hans hjärna vart bekräftad.
DS!
LikeLike
Jag blir lika deprimerad av tanken på att kvinnor skulle vara likgiltiga inför lön och status!
LikeLike
Vad hjälper det.
Av någon anledning verkar det vara så att kvinnlig status i mångt och mycket byggs med andra metoder.
Jag har inget svar på detta fast jag grunnat länge.
Kan det bero på att kvinnor har något som vi män aldrig kan få och kan konkurrera om. Hur mycket vi än anstränger oss så är vi helt chanslösa. Vi får söka andra substitut.
LikeLike
Det är en teori så god som någon. Status som tröst?
LikeLike
Mats, jag hoppas att din avsikt inte är att låta påskina att jag skulle anse mig vara en Messias i sammanhanget som ser mig för god för att se obalansen inom lärarkåren?
Dina erfarenheter från förskolan har stor bärkraft. Jag har barn själv på förskola och kan ju inget annat än att hålla med att förskolan är kraftigt kvinnodominerad vilket säkerligen sätter stor prägel på innehåll. Även om det naturligtvis även där finns skillnader. Att sedan debatten ofta hamnar i ett svart-vitt skyttegravskrig vad beträffar den sk. genusfixeringen i förskolan är i mina ögon tragisk. Att gång på gång höra Tanja Bergkvist och Pär Ström kidnappa debatten och tala om förskolor som avkodar leksaker, talar om barnen som hen, att förskolor förbjuder rosa kläder osv är djupt tröttsamt. På nytt, jag må vara blind och döv, men jag har aldrig vare sig sett eller hört om någon sådan förskola bland mina bekanta i Sverige. Men dem finns säkert? I den debatten behövs nyanserade röster, som din.
På vår förskola har vi haft samtal om genus. Då handlade det om att erbjuda barn alternativ, inte pådyvla någon något, eller frånta/förbjuda någon dennes identitet utan helt enkelt att personalen jobbar med att öppna barns ögon än att skapa tunnelseende. Risken är väl dock att detta räcker för att bli påhoppad för att vara genusnaiv.
Jag förstår att jag kan anses naivt könsneutral i min roll som gymnasielärare. Jag tror mig inte vara blind för vare sig könsroller inom eller utanför skolan. Jag har ärligt talat svårt att förstå din insinuation. Det lät som du intelligensbefriade mig kort och gott.
LikeLike
Förlåt! Det menade jag inte!
Kanske är jag lite märkt av den hårda tonen i debatten på Newsmill. jag har fått slita för att lyfta frågan och är ganska kittslig mot varje försök till bagatellisering eller osynliggörande.
Det är inte var dag man utses till förskolans John Wayne:
http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/16/skolan-beh-ver-fler-genusm-n-inte-cowboys
Frågan är kanske om vi tror att det är möjligt eller önskvärt med det som vi kallar “könsneutralitet”. För mig är det ett underligt projekt.
Det finns säkert många förskolor som hanterar frågan med klokskap. Bekymren uppstår när Skolinspektionen anmärker på brister i genusmedvetandet och beordrar personalen till kurs. Då krävs det en visst tydlighet om vad det är som eftersträvas och jag hittar inte det i texterna.
LikeLike
Andreas – såg du inlägget här för några dagar sedan. Om förskolepersonal som skickat brev hem till föräldrarna med förslag på lämpliga klädfärger? För alla oss om bara vill att det ska vara lite lagom vettigt genustänkt i skolan blir det ju lite svårt att stå upp emot Tanjorna och Perarna då. Även om det bara är ett enda olyckligt exempel så är de såklart där och kidnappar debatten som du säger.
LikeLike
Anna – jag missade det inlägget och jag håller med att sådana förslag är bensin på elden. Svårt att förstå vad de tänkte på, trångsynthet gagnar ingen.
LikeLike
Jag är rädd att jag har underskattat trångsyntheten hos DEJA.
De argument som Torbjörn Messing levererar för att INTE rekrytera män till förskolan imponerar inte på mig.
Mitt problem är att jag möter oroliga studenter som närmar sig området med ett ängsligt:
– Vad får vi lov att tycka?
Det som skulle vara en befrielserörelse har blivit en kyrka.
LikeLike
Mats, det är verkligen sann galenskap om det är så dina studenter känner. Samtidigt tycker jag att det också börjar bli dags att gaska upp sig en smula. Jag vet att detta kan låta mer än lagom morskt, men jag anser ändå att man måste kunna ta en debatt oavsett. Känner man den ängslan inför vad man “får lov att tycka” så ställs man ju inför sådana situationer nästintill dagligen i skolans värld. Och det kan handla om helt andra saker än genusfrågor. Men som sagt, detta kan låta som att jag raljerar och underskattar människors farhågor. Jag har ingen enkel lösning eller tillfredsställande svar på detta helt enkelt.
LikeLike
Mitt bekymmer är att de här diskussionerna har varit svåra att föra och att företrädarna för genuspolitiken inte gärna möter motståndarna. Delvis förstår jag olusten inför de aggressiva antifeminsterna, men det borde finnas utrymme för samtal.
Min fråga “Vem får kritisera…” handlar om ett försök att inte hamna i skuldbeläggande. Som man är det oerhört känsligt att kritisera en sektor som domineras av kvinnor och motreaktionerna har varit starka.
När Ali carr säger samma sak blir det aningen mindre hotfullt.
LikeLike
Jag tror mig förstå din inställning till debatten, du är ju ohyggligt mycket mer i den än jag. Just könsneutralitet som begrepp låter kliniskt innehållslöst och jag tycker vi avfärdar den från debatten omgående. Den hårda tonen på Newsmill var föga förvånande, samma debattörer är betydligt hårdare och enögda på sajter som GenusNytt och Aktivarium, men det är säkert ingen nyhet för dig.
Så avslutningsvis gillar jag att du försöker problematisera debatten kring situationen för våra elever och lärare ute i landet. Jag fortsätter att läsa och funderar.
LikeLike
Tack!
Min metod är nog polarisering – samtidigt som jag försöker vara notoriskt vänlig. Det kan nog vara förvirrande i genusdebatten!
LikeLike
Vänlig polarisering = är det det som menas med polare?
LikeLike
Det tror jag är en möjlig utveckling. Verkliga vänner bråkar ofta!
LikeLike