Jag är på kurs för adjunkter och miljön är minst sagt anständig. Å andra sidan håller vi på mellan 9.00 och 19.00 så vi är värda lite bekvämlighet.
Idag har vi arbetat med outsidertestet och de fyra rummen.
Första gången jag läste boken Personlig dialektik av Claes Janssen var 1977 och jag gick på förskollärarseminariet. Det var en fullständigt omskakande upplevelse att förstå främlingsskap och en känsla av overklighet som ett normalt tillstånd. Jag försökte intressera mina kurskamrater för teorierna, men det gick inget vidare.
Idag lever idéerna kvar i en ganska managementanpassad form och en del av särlingsromantiken har tonats ner – men det är fortfarande befriande att möta existentiella utmaningar i grupparbetets trygga form.
Jag lär återkomma i ämnet.
Tysta tankar 
Jag tror att motivation är precis lika viktigt på högskolan. Lärarstudenterna tycker att mycket de gör är onödigt. Antingen har de rätt och då har man missat i dialogen med eleverna, eller också har de fel och då har man missat i dialogen med eleverna.
LikeLike
Jag behöver prata om det här. En förutsättning för att våga ta de här samtalen med studenterna om innehållet är att vi har en viss frihet att förhandla om litteratur och arbetsformer. (Mål och examinationer har jag förstått är beyond control…)
Utan motivation blir livet konstigt tomt! Gärdenfors menar att yttre motivation riskerar att minska den inre (“Vad får jag för det?”)
LikeLike