Jag har ett kluvet förhållande till schlagerfestivalen. Det känns lite overkligt att ha demonstrerat mot spektaklet på 70-talet och jag är inte säker på att våra motiva motiv var glasklara.
Sillstryparn – Doin’ the omoralisk schlagerfestival
Även när det var som politiskt fel att gilla spektaklet brukade vi smygtitta i grupp och tävlade i att såga eländet. Men det blev svårare att upprätthålla den kollektiva nivån med sex deltävlingar – folk hade andra intressen.
På twitter når det kollektiva häcklandet skyhöga höjder och jag hinner varken lyssna, titta eller skriva – folk twittrar som besatta och de är ofta roligare än kvällstidningarnas lama krönikor. Jag behöver nog fundera över mitt förhållande till kollektiv elakhet.
Själv tycker jag det var djärvt av Linda Sundblad att uppträda i gympaskor. Högklackade skor är inte min grej.
Ah - vad fan?
Tysta tankar 
SEX deltävlingar? Åh hjälp, vad har jag gett mig in i!?!
LikeLike
Fyra deltävlingar plus andra chansen plus final!
Man kan också bara kasta sig ut mer spontanistiskt.
LikeLike
Och sen den ‘stora’, där låtar från många länder tävlar, eller är den inkluderad i detta? Jag anar stora pengar i rullning, och funderar över om detta mastodontjippo månne bidrar till finansieringen av övrig tv-kulturverksamhet under året?
LikeLike
Jag är rädd att “den stora” ESC är uppdelad på två semifinaler och en riktig final.
Har du funderat på tjänstledighet?
LikeLike
Nej, men nu när du nämner det…. Jag tror jag får börja föra anteckningar.
LikeLike
– Don´t quit your day job!
LikeLike
Good advice!
LikeLike
Pingback: nyårslöftet och melodifestivalen « You're no different to me