”Räkna många uppgifter”?

Det finns olika teorier om vad matematik egentligen är: ett språk, en form av filosofisk förståelse eller ett enkelt färdighetsämne? Mina matematiska kolleger brottas med de här frågorna på allvar.

När Stavros talar om att eleverna ska räkna många uppgifter menar han kanske mängder av tal?

Den gamla mängdläran är orättvist förtalad. HEJ MATEMATIK kom tillbaka – allt är förlåtet! Nu börjar vi om och satsar på förståelse igen!

För övrigt anser jag att kexchoklad är undervärderat som stimulans. Stavros kunde ju inte låta bli att belöna klassen!

Twitter är roligare än teveserien

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Skola och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till ”Räkna många uppgifter”?

  1. Plura skriver:

    Matematik är den sköna konsten att se mönster och samband. Det som är logik. Mängdlärar hör inte dit. Det är förstagradens algebra.

    Beräkningar är inte matematik, den kan vem som stoppa in numeriska värden i en formel och räkna ut. Det som jag kallade formelinstitut när jag gick på gymnasiet. Det är simpelt.

    Att förstå matematiken är en helt annan sak. Vi kan börja snacka om den när det gäller att fundera över funktioner av en eller fler varibler. Eller differentialekvationer. Men nu blev det svårt. Och jag ska väl erkänna att jag inte läste på teknisk fysik på KTH. Där läste man ännu mer av varan.

    Men nu hamnade jag långt bort från trådens ämne. Fy på mig.

    • Morrica skriver:

      Problemet är att eleverna många gånger inte har fått första klassens algebra klart för sig! Redan något så relativt basalt som -2 – (-5 ) blir ett oöverstigligt hinder och allt faller ihop. Inte för att dagens elever är dummare än gårdagens, det är de inte, men för att dagens elever många gånger står helt övergivna med matteboken redan från första klass.

      Det säger sig självt att när då högstadieläraren börjar med högstadiematematiken (som i sig fortfarande är väldigt grundläggande matematik) har många av eleverna ingen chans att hänga med, läraren pratar ett för dem obegripligt språk.

      Louca tycks medveten om detta, och börjar från början, ger eleverna grunderna i expressfart och introducerar dem i matematiskan som språk. Det borde gjorts när de var mycket små, de borde inte tänka ‘minus är minskning’ utan ha fått veta att subtraktion handlar om differens, dvs skillnaden, mellan två tal.

      Förstår man det är det inte ett dugg konstigt att -2 – (-5 ) = 3 och det helt utan luddigt bludder om ‘skuld’ och ‘om du lånar och betalar tillbaka så, eller vänta lånar mer menar jag, eller…’ från lärarens sida.

      Det är som du säger, Plura, vi måste börja prata matematiska med eleverna för att introducera dem till det språk där derivata plötsligt inte blir något helt obegripligt abstrakt utan just precis så konkret som det faktiskt är.

    • Mats skriver:

      Vi vet ju inte så mycket om vad studenterna har varit med om under sina tidigare år och nu slungas anklagelserna och diagnoserna omkring.

      Jag vet inte om de här nationella förfasandet är konstruktivt?

      • Morrica skriver:

        Strunta i förfasandet, det är bara slöseri med tid. Prata med eleverna och studenterna istället, ta reda på vad de kan och inte kan och börja där.

        Simple as that.

  2. crw skriver:

    Att matematik handlar mer än om mekaniskt räknande illustreras effektivt av denna presentation av verben som förekommer i ämnets kursplan: http://goo.gl/A952j

    Mycket finns att säga om kunskapssynen i Klass 9A, jag har lämnat en längre kommentar här: http://goo.gl/S4UgR

  3. Anders B Westin skriver:

    Matematik är både och. Dvs både språk och funktionell struktur.

    Klart att räkneövningar ger kunskap i språket. Men för att förstå funktionella strukturer behövs något mer.

    Tex jäkligt bra lärare!

    Jag hade en på Chalmers. Han skulle ha klonats innan han gick och dog.

    • Mats skriver:

      Kan du sätta ord på hans kvaliteter?

      • Anders B Westin skriver:

        Det behövs en hel bok för att göra honom rättvisa.

        – Kontakt
        – Vänlig
        – Glad
        – Visuell. (han använde hela färgskalan på kritorna när han fyllde hela de sex stortavlorna med siffror, tecken, grafer, ord och figurer.)
        – Verkliga exempel: Dvs använde verkligheten som verktyg för att förklara abstrakta fenomen.
        – Exakthet. När de två timmarna var klar så var de sex tavlorna exakt fyllda. Hade man en kamera så kunde man ta ett foto och sedan publicera bilden i en mattebok.

        • Anders B Westin skriver:

          Lite av Hans Rosling men betydligt lugnare och stabil.

          Salen rymde 130 elever och var nästan alltid full.
          Det var inte ovanligt att de i högre årskurs som raden klarat tentan ändå satte sig längst bak i salen bara för att ”mysa” i stället för att ha rast/håltimma.

          Lite som ett proffsigt TED föredrag vid varje tillfälle.
          Synd att det inte fanns billiga videokameror och webben på den tiden.

          han hade garanterat fått en egen youtube-kanal.

        • Mats skriver:

          Fint!
          Den bilden tar jag med mig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s