Jag blev aldrig jurist…

…men har sedan den gamla teveserien Perry Mason sändes haft en olycklig kärlek till dramatik i rättssalar.

Assangefallet är en utmaning på många plan och jag vet verkligen inte vad jag ska tycka om Reinfeldts försvarstal för svenskt rättsväsende.

Här är Assanges försvarsadvokaters sammanställning. En stor del av argumentationen bygger på att de drivande är socialdemokratiska feminister och därigenom förlorat sin juridiska trovärdighet.

Witness Statement of Goran Rudling – det här blir spännande. Vilken vikt lägger domstolen vid raderade tweets?

20 thoughts on “Jag blev aldrig jurist…

  1. Man undrar hur man ska påtala skillnaden mellan tweet och sms, vilka uppenbarligen fällde i Knutbyrättegången. Hur man använt Facebbokstatusar/kommentarer i bevisföring tidigare har jag inte heller koll på.

    Former för kommunikation är kanske dags att differentiera i en slags hierarki. Eller åtminstone uppvärdera kunskapen om, ett fotografi ÄR inte heller referenten, en målning av en pipeline ÄR inte heller en pipeline, en tecknad Manga ÄR lika lite kropp som ett fotografi eller en film. SÅ ÄR det … vilka medier/ kommunikationsformer ska vi ta hänsyn till framgent? Avsiken med kommunikationen och sammanhanget för var den förekommer inte minst är ju också avhängigt budskapet den förmedlar.

    Like

  2. Jag är inte säker på hur den här hierarkin skulle se ut? Jag menar nog att det är rättegångens skyldighet att ta hänsyn till allt!

    Idén om en privat sfär tror jag är underordnad juridikens krav på total bevisföring.

    Men visst är det spännande att vi vet så lite om den där berömda verkligheten:

    Like

    • Min poäng var att försöka tydliggöra att även om man tar hänsyn till “allt” är det semantiska avhängigt i vilket sammanhang och med vilka referenser man läser uppfattar “allt” och kring det står tolkningar emot varandra. Avsikter spelar också roll för att tyda innehåll. När det gäller att tillmäta video som beviskälla har mycket vatten runnit under broarna i diskussionen om bevisvärdet och “sanningen”.

      Like

    • Jo – antagligen blir den naiva tilltron till bilder allt mindre i takt med att mevetenheten om dess manipulerbarhet ökar.

      Men jag gissar att sådant som twitter och facebooktexter ses som autentiska uttryck och därför måste betraktas som äkta dokument med högt bevisvärde. Frågan är om en dagbok är bevismaterial?

      I svensk ny lagstiftning uppfattar jag det som centralt att den anklagande parten inte ska utsättas för hårdhänt granskning – en sorts historisk botgöring för tidigare synder. Baksidan kan vara en viss rättslöshet för den anklagade?

      Like

      • Oops, vad säger du här Mats, vad mer du med “hårdhänt granskning”?

        Sedan är det inte enskilda dokument som är bevis i sig utan möjliga besvärande omständigheter. Men det är givetvis lättare att använd IP-adresser och dess logg och knyta förövare till brott än annat bevismaterial.

        Like

      • Tidigare var det vanligt att den som anmälde våldtäkt upplevde sig som anklagade (Var du full? Var du för sexig o.s.v.) och jag tror det har skett en markant omsvängning idag. Men det är fortfarande en allvarlig anklagelse och om möjligheten att anmäla våldtäkt missbrukas kommer det på sikt att leda till svåra följder för de verkliga offren. Därför är det svårt att kringå frågor om anmälarnas karaktär och motiv.

        Frågan kan till exempel vara om det anses relevant att en av anmälarna har skrivit en bloggpost om konsten att hämnas? Eller vill gå på fest med förövaren dagen efter?

        I det här fallet lär försvaret rikta in sig mot anmälarnas trovärdighet – och deras samordning utgör en besvärande omständighet.

        Like

      • Mats, det är väl det som man tagit bort i den nya lagtolkningen, för att komma bort från just det du skriver, hårda beviskrav och trovärdighets problem. Vad jag förstår ska inte t ex onykterhet var en försvårande omständighet.

        Like

  3. Problemet i botten är att vi har olika juridiska ordningar. Himla skillnad på den anglosaxiska ordningen (USA och UK, m fl) och den centraleuropeiska dit den svenska hör.

    Med detta sagt ska jag väl också lägga till att Sverige har haft “fräckeheten” att tänja begreppet våldtäkt. Där har du den springande punkten i tjäblet. Det som vi betraktas som våldtäkt är inte våldtäkt i andra kulturer.

    Och ska vi ha några synpunkter alls på detta ska vi inte skälla på domstolarna utan på lagstiftarna, riksdagen.

    Like

    • Du menar att lagarna är tillräckligt tydliga och att utrymmet för politiska profileringarna inte är så stort som engelska medier antyder?

      Jag tror du undervärderar det politiska spelutrymmet på den juridiska nivån.

      Like

      • Några politiska profileringar finns inte rent juridiskt så läng du håller dig till vad rådande lagstiftning.

        Problemet med vad media i UK säger har och göra med att Sverige har en bredare tolkning av begreppet våldtäkt.

        Och skulle det vara så som du säger skulle vi ha en rättsröta utan like i landet.

        Här skiljer sig oxå anglosaksisk rätt från den centraleuropeiska och svenska. Glöm allt vad man säger därborta. Det är bara massor med konspirationsteorier närd av dem som sympatiserar med Assange. Möjligen kan det finnas ett samarbete internationellt kring terrorism, men det nu gällande anklagelserna mot Assange gäller våldtäkt och inget annat.

        Like

      • “Några politiska profileringar finns inte rent juridiskt så läng du håller dig till vad rådande lagstiftning.”

        Nog skojar du lite nu? Det finns väl jurister som rör sig i gränslandet mellan politik och juridik. Och jag tror att många jurister är känsliga för politiska och mediala påtryckningar.

        Lagen måste prövas mot ständigt nya fall och det finns ingen klar praxis. Vad innebär samtycke egentligen?
        Debatten kring #prataomdet har satt fokus på den här gråzonen som juridiken inte riktigt rår på.

        http://prataomdet.se/

        Like

      • Om nu jurist i de högre rättsinstanerna skulle vara påverkade i sin rättsutövning för politiska och mediala påtryckningar ska de ägna sig åt annat.

        Det är en klar missuppfattning att fallen ständigt prövas. Så är fallet endast om det inte finns någon klart predjudikat från HD eller Högsta Förvaltningsdomstolen (tidigare regeringsrätten). Finns inte denna rättspraxis är det förarbetena till lagstiftningen som är vägledande. Och skulle du inte få prövningstillstånd till hovrätten är rättsläget solklart.

        Var det något mer medan jag håller på?

        Like

      • Med din bokstavstro undrar jag varför det finns en juristutblidning? det är väl bara att slå upp rätt sida i boken?

        Så – vad är ditt tips? Kommer han att utvisas? Kommer han att dömas?

        Like

        • Stalltips: Ja, för utlämnande för förhör.

          Dömd, beror väl på om åklagaren inleder en rättsporcess mot honom.

          Och hur den utfaller om det blir någon kommer man stor sannolikhet att avgöras i högre rättsinstans. Det brukar ta tid i så fall.

          Like

Leave a reply to Gunnar Gällmo Cancel reply