Kanske är jag besviken över att de uppblåsta förväntningar om pedagogiska vinster från 90-talet inte har infriats. De flesta spel är banala drillövningar och kunskapssynen ofta bedövande enkel.
Å andra sidan lär någon ha sagt att “de lärare som skulle kunna ersättas av en maskin bör också ersättas”.
Öpedagogen tipsar om det här spelet som hon hittade på Länkskafferiet. Jag anar att en nyfiken förskoleklass med smartboard skulle kunna ha ganska kul på den här hemsidan.
Jag fortsätter att fundera över hur IKT-mål ska skrivas in i den nya förskollärarutbildningens kursplaner. Mål eller metod?
Tysta tankar 
Metod. Allt annat känns barockt.
Målet är väl törhända att samtliga studenter skall vara litterata även inom IT?
LikeLike
Jo – samtidigt ställs krav på att kursplanerna ska innehålla tydliga mål och detaljerade beskrivningar av undervisningsformer och examinationsformer.
Om det inte skrivs fram IKT-mål finns de inte.
Examensordningen innehåller IKT-mål – men svårigheterna att trycka in det i kurserna är betydande om vi inte bryter ner till någon form av färdighetsnivå. Och det blir fort banalt.
LikeLike
Jag drabbades i viss mån av sjuttiotalets “programmerade undervisning” och blev då själv på det sättet kraftfullt vaccinerad mot pedagogiska datorspel vilket tyvärr även i andra hand påverkat mina döttrar att välja vanliga datorspel istället.
I det perspektivet har det varit oerhört svårt att skriva IKT mål men när frågan nu dyker upp så börjar det suga av längtan att formulera något, jag tror att det går att göra något bra. Bra mål som ändå tillåter IKT att vara en metod, ett verktyg på vägen till andra mål.
LikeLike
Morrica nämner ordet litterata och inom utbildningen förekommer den engelska litteracy som ett försök att betona bildningsaspekten i förhållande till färdighetsnivån. Men jag pendlar mellan det pretentiösa och det banala – om man inte behärskar redskapen är det svårt att förstå möjligheter och faror.
Diskussionen har länge förts på ett moraliskt plan – det är hög tid att ta nästa steg!
LikeLike