Stephen Downes tycks mena att ordet “lärare” är förlegat och att den traditionella tolkninge skymmer alla de nya roller som ryms i en undervisningskontext. Downes ger 23 exempel i artikeln.
The problem with focusing on the role of the teacher, from my perspective, is that it misses the point. Though there may still be thousands of people employed today with the job title of “teacher” or “educator”, it is misleading to suggests that all, or even most, aspects of providing an education should, or could, be placed into the hands of these individuals.
Det här resonemanget känns både väldigt gammal och väldigt nytt. Jag är inte säker på att våra studenter uppskattar denna komplexitet. Slideshare
The facilitator?
Tysta tankar 
En mer avgränsad lärarroll som öppnar upp för fler yrkesroller i utbildningsmijön och ökat behov av gruppen och IRL i det digitala samhället gör den moderna lärarrollen ännu mer spännande och utmanande.
LikeLike
Avgränsad?
Vilka av de 23 funktionerna är det du inte vill kännas vid?
LikeLike
Får erkänna att jag inte läst ännu, men jag tror att jag håller med Jan, 23 låter som en avgränsning… rätt så stor sådan till och med!
LikeLike
Pingback: Tweets that mention ”Lärare” är ett omodernt ord? « Tysta tankar -- Topsy.com
Ibland funderar jag över varför vi är så fixerade vid begrepp. Tänker på den diskussion som ibland pågår här om förskola kontra dagis och så detta då om huruvida lärare är förlegat eller inte. Det är väl ändå innehållet som är det viktigaste och att ord glider i betydelse är ju inte alls ovanligt. Ny tid nya betydelser men jag ser oftast inte betydelsen av nya ord. De blir ju ändå bara gamla efter ett tag, och ju nyare ord destå fortare blir de gamla känns det som.
Alltså, lärare kan vara fantastiska, moderna och nytänkande och även dom som lämnar sitt barn på “dagis” kan ha höga förväntningar på både omsorg och pedagogiskt innehåll.
Och nu när jag desstom i alla fall ögnat mig igenom “de 23” så tycker jag nog att lite av allt det där passar in i begreppet lärare – inte varje dag, inte med varje klass/elev – men då och då hos de flesta.
LikeLike
Kanske en del skulle höja på ögonbrynen om man kallade skolan för något de inte längre är. t.ex. folkskolan eller barnhuset. Men när det gäller dagis visavi förskolan gör man inte det. Kanske för att man ser dagis och förskola vara detsamma, men inte folkskola och skola (grundskola).
För övrigt kan jag väl hålla med om att begreppens betydelse ibland överskuggar själva verksamheten.
LikeLike
Skola är ju ett lite bredare begrepp men ingen skulle som du säger kalla grundskolan för folkskola eller realskola, men det hänger nog till en del ihop med att de yttre strukturerna är så radikalt olika. Från den tidens perspektiv är det ju dagis ett “nyord” som ersatte barnträdgårdar och barnstugor. Det är kanske så enkelt att dagens föräldrar har gått på dagis, i grundskolan och på “linjer” i gymnasiet, därför används dessa ord i dagligt tal. I de flesta munnar ligger ingen värdering i det.
LikeLike
Det finns en värdering i allt som ligger i våra munnar. Men därmed inte sagt att det behöver vara ett värderande.
Jag tror ändå att man skall sträva efter, åtminstonde av dem inom utbildningsområdet att säga Förskolan. Dagis är ett slanguttryck för Daghem. Och det var ett tag sen som Förskolan var istället för hemmet. Snarare är det väl ett komplement till det, precis som skolan kan ses vara ett komplement till de lärdomar barnen får hemma.
LikeLike
Som framför allt Morrica hävdat bör vi lärare bli allt duktigare på att avgränsa vårt uppdrag. Då ska vi fortsätta att vara stolta över titeln lärare, världens viktigaste arbete, men också förtydliga vilken sorts lärare är det egentligen vi är. De 23 olika rollerna tydliggör hur oerhört dumt det är med en likformig syn på läraruppdraget.
LikeLike
Jag erkänner att det snurrar för mig. På ett plan kanske vi kan fortsätta att använda ordet “lärare” som en allmän hedersbeteckning – men det blir då svårt att hävda behovet av en specifik kompetens och jag har svårt att se legitimationskravet kopplas till de 23 rollerna.
Texten tror jag är en uppmaning till att fundera över vad som är kärnan i yrket – och för postmodernisterna kanske det är så att själva illusionen om en “kärna” skulle vara själva problemet. Förmågan att kombinera de olika kompetenserna är essensen av lärarskicklighet.
LikeLike
Vi behöver verkligen gör upp med den romantiserade bilden av allkonstnären med 23 olika kompetenser, värre än Leonardo da Vinci, men duplicerad i tusental.
Det är därför jag lyfter fram behovet av gruppinteraktion och IRL i det framtida digitala samhället. Begreppet skola kommer verkligen behövas i framtiden också men det får verkligen inte vara den enda formen av lärande och ännu mindre ännu mindre enda formen av omvårdnad. En skyddad värld skild från samhället i övrigt för våra unga låter avskyvärt.
Jag uppfattar textens kärnbudskap som en uppmaning att se skillnader i lärarrollen. Skillnaden jag förespråkar är att tillåta olika lärarroller men också avgränsa så tydligt att nya yrkesroller vid sidan av lärarens kan växa sig starka.
LikeLike
I den nya lärarutbildningen är fritidspedagogerna grundlärare med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet.
Det blir svårt att exkludera dem från kategorin “lärare” i framtiden – särskilt om de visar sig vara särskilt skickliga på det som du beskriver ovan. Alla behöver inte kunna allt, men jag tror att etiketten “lärare” blockerar diskussionen om uppdragets olika aspekter och innebär en olycklig hierarkisering av de olika delarna.
LikeLike
Jag tycker du visar att nu omfattas alla åldrar av begreppet lärare så begreppet har förlorat alla hierarkisk innebörd. Ja, det är klart yrket står förstås långt ner på samhällsstegen under medelinkomst och på väg mot att bli ett låglöneyrke så på det sättet är det lågt i hiearkin men jag hoppas vi inte ska göra som städerskor och bli lokalvårdare. Det kommer inte att höja vår status.
LikeLike
Vilken aspekt av läraryrket menar du är biljetten till högre status?
De 23 rollerna är naturligtvis oerhört utmanande och de flesta menar nog att vägen till framgång går genom specialisering – det är liksom alltid finare att vara specialist. Och då är kanske ämnesspecialist det finaste av det fina?
LikeLike