S:t Göran vill inte förbjuda riddarlego?

Ibland är jag lite trött på en ändlös genusdiskussion. Som lärarutbildare förväntas jag inskärpa betydelsen av läroplanstexterna om att “bekämpa könsroller” och “motverka könsstrereotypier” (eller är det tvärtom – jag måste oftast slå upp). Genusperspektivet är inskrivet i alla kursplaner och studentena har lärt sig vad de förväntas tycka. Ofta kommer de till seminarier med hemska exempel på barn som har varit klädda i könskodade färger och tillsammans förfasar vi oss över att tillvaron inte är könsneutral.

Tobias Österg och Ulrika Hjort är upprörda över att de här mönstren återfinns i legolådan och skriver en rar debattartikel i AB.

Det är helt enkelt dags att skaka om i legolådan. Kanske är det rent av dags att ta till hotet om kvotering precis som när det gäller de enkönade börsstyrelserna.

Göran Hägglund tar chansen och skriver om skillnaden mellan föräldrarnas och politikernas ansvar (AB2):

Min uppmaning till frustrerade föräldrar är lika enkel som svår; Ni har inte råd att vänta på någon lagstiftning eller agerande från lärarkollegium! Tycker ni att det är ett problem att det är för mycket Storm troopers och Indiana Jonesfigurer i legolådan, är det ert ansvar att välja andra julklappar till barnen. Och förklara för dem varför!

(…)

Fungerar inte vården? Vänd er till mig! Fungerar inte polisen och verkar straffsatserna uppåt väggarna? Vänd er till mig! Är det för krångligt att vara företagare? Vänd er till mig! Är din skatt för hög? Vänd dig till mig! Är demensvården uppåt väggarna ovärdig? Vänd er till mig!

Är det fel grejer i legolådan? Vänd er till Lego!

Jag är intresserad av de här gränsdragningsfrågorna och tänker nog att Göran Hägglund har mer än en poäng. Kanske är det möjligt att tänka sig en genuspedagogik som inte är normativ, men jag har inte sett någon sådan i verkligheten.

I skolans värld är det många som oroar sig för att kunskapsuppdraget naggas av andra uppdrag. Jag kan tänka mig att en del pedagoger uppfattar det som ovärdigt att räkna legobitar.

Njut av Kristina Alexanderssons julkalender och legobilder:

Länk

Jag är glad över att flickor och kvinnor kan leka med Lego av olika slag. Kvotering löser inga problem.

36 thoughts on “S:t Göran vill inte förbjuda riddarlego?

  1. Hela grejen är ju så jäkla korkad.

    Livet för tvåkkönade arter handlar ju om att göra kön.

    Kvinnorna i TV rutan gör ju numera inget annat.

    Fortsätter de ,med det statligt understödda tramset så kräver jag:

    Alla damer som jobbar eller syns i TV rutan skall vara klädda i gröna uniformer och grön keps enligt Maos lilla röda. Inte en sminkmolekyl så långt ögat kan nå.

    Like

  2. De lärare som kämpar för att behålla fokus på kunskapsuppdraget i skolan har inget emot lego. Självklart är fokus på att få använda så effektiva kunskapsförmedlande verktyg som möjligt.

    Like

  3. S:t Göran ger sig nu ut i strid för kunskapsuppdraget. Han ger sig ut att möta den månghövdade drake som vill få fokus på allt utom de kunskaper framtida generationer behöver.

    De som söker till lärarhögskolans utbildningar för högre årskurser och troligen även andra som utbildar sig till lärare gör det av en vilja att förmedla spännande kunskaper till framtidens generationer. De är riddarna som vill förvalta vårt fina kunskapsarv. De lär sig mängder av olika sätt att bygga spännande kunskap i elevernas sinne. De utbildar sig inte till kuratorer, socialtjänstemän och vårdpersonal för det är inte det som de brinner för.

    Lärare som brinner för eleverna men med fokus på hur de ska lära sig så mycket som möjligt men kanske inte med stort intresse för barnets fritid och hemförhållanden. Lärare med kompetens om hur man får många barn att växa men med mindre kunnande om bordskick, säkra skolvägar och socialtjänstens skyddsnät. Hur utnyttjas den resursen bäst?

    ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling” är det viktigaste i hela skollagen men jag hävdar att det är mer en fjärdedel av den sammanlagda tiden som inte uppfyller denna paragraf. Elever som inte hinns med av en för pressad lärare, grupper som inte fungerar och klasser som brakar samman pga vikarier, obehöriga lärare eller pga klasssammansättning. Det är skrämmande hur stor andel icke-undervisning det existerar under en typisk elevs skoltid.

    När skolan sviker på sitt viktigaste område får det förstås konsekvenser. Någon gång i framtiden är det just dessa ungdomar som kan räkna fel på ett kretslopp så att vi skadar naturen, som kan för lite engelska för att företaget ska få beställningar för att klara sig eller som kan för lite om IT och teknik för att behålla jobbet. Bristande kunskaper får konsekvenser men tyvärr så långt i framtiden att det är för sent att rätta till när skatteintäkterna redan gått ner och ekonomin hackar.

    Kunskapsuppdraget handlar om enskilda individer, men också om att vi behöver vara många som får bästa möjliga kunskap. Det handlar om framtiden för Sverige. Det är ett uppdrag som behöver riddare med stort mod och stor kraft. Heja S:t Göran!!!

    Like

      • Jag uttalar mig bara om högre årskurser för de är de jag vet något om. Det utesluter inte yngre barn.

        Jag upplever dock att mindre barn har ett större naturligt behov av omvårdnad och att förskollärare behöver ha mer av sin kompetens riktad på att sköta om och skydda barnet än en gymnasielärare. Känner förskollärare samma frustration över att kunskapsuppdraget hela tiden naggas i kanten?

        Like

        • På förskollärarna vilar det tunga uppdraget att lägga den stabila grund på vilken all högre utbildning skall stå. Många gör precis den tankevurpa du gör här, Jan, och likställer förskollärare med yrkesgruppen barnskötare.

          Like

        • Jag gör inte tankevurpan du påstår Morrica. Jag ställer frågan om hur omvårdnadsaspekten är i förhållande till den kunskapsuppbyggande.

          Mats, känner förskollärare också frustration över att få för lite möjlighet till att stimulera kunskapstillväxten?

          Like

          • Kanske!
            I Sverige vårdar vi iden om att de här storheterna hänger samman och Kalle det educare.

            Risken finns att någon tror det är samma sak.

            Like

        • Med en avstamp i Vygotskij finns det många som hävdar att de hänger ihop högre årskurser också. I den praktiska verkligheten finns dock ofta en motsättning när läraren sitter och vaktar på bussen istället för att rätta inlämningsuppgifter etc.

          Jag skulle kunna tänka mig att i den konkreta förskollärarverkligheten kan det finnas en motsättning mellan att bevaka hålet i stängslet och att hinna med en kreativ ny lek istället för det gamla vanliga.

          Like

      • Jag tänker att det handlar om att ta tillvara barns nyfikenhet mer än att “förmedla kunskap”. Kritiken av förmedlingspedagogiken är du säkert bekant med och jag tror att de flesta menar att det är lättare att beskriva kunskapsutveckling ur ett konstruktivistiskt eller sociokulturellt perspektiv.

        Roger Säljö brukar vara den givna referensen i diskussioner om vad kunskap är och hur den utvecklas.

        Men låt oss inte polarisera i onödan. Det finns fakta som låter sig förpackas och transporteras från lärares huvud till barn. Men det är ofta som den vuxne underskattar komplexiteten i de här processerna. Ibland räcker det inte med att “förklara”.

        Like

      • Min bild av förskolan är att den innehåller väldigt mycket förmedlingspedagogik. Man gör lärarledda lekar med mycket härmande, man har högläsning och när mina döttrar var i den åldern var det ofta sådana aktiviteter de återberättade. Själv använder jag berättelser som ett viktigt verktyg. Jag tycker polariseringen när det gäller detta är sorglig och ser genomgångar och storgruppsdiskussioner som oerhört viktiga för att lyckas med grupparbeten och enskilt arbete men framför allt när det gäller det problembaserade lärande jag är förtjust i att använda mycket.

        När det gäller omvårdnadsuppdraget så konkurrerar det framför allt med formativ bedömning och enskild återkoppling.

        Like

  4. Lego är faktiskt helt könlöst. Till och med figurerna är könlösa. Den som påstår något annat måste blanda in sina egna fördomar.

    Like

  5. “I grunden var lego utan kön men numera köper man ett paket med en berättelse som ofta innehåller en tydlig könsroll.”

    Jo, det stämmer. Såg nu att det faktiskt finns färdiga paket, bland annat ett bageri med människor (med kön). Ser väl personligen inget fel i det eftersom människor faktiskt har (biologiska) kön.

    Om man försöker sätta sig in i genuspedagogernas värld reagerar de antagligen negativt på att Legos tomte är av manligt kön – för det är ju den nivån de sociala ingenjörna befinner sig på (i det politiskt korrekta tvärtomlandet).

    Men man behöver inte köpa den typen av produkter. Om ingen köper så finns det ingen marknad. Finns det ingen marknad så anpassar sig LEGO® DUPLO® till konsumenternas behov.

    Den bästa sortens Lego, enligt mig, är dock den gamla klassiska legobiten som lockar fram utövarens egna kreativitet och fantasi.

    http://img9.imageshack.us/i/legous.jpg/

    Like

Leave a reply to Jan Lenander Cancel reply