Anna Larsson skriver en krönika som utvecklar revanschismen som princip för jämställdhetsarbete.
Nej jag tycker inte synd om killarna
Jag känner igen resonemanget och aktar mig numera väldigt noga för att hamna i den gamla striden om “vem det är mest synd om”.
Det handlar om skolans innehåll, organisation och kultur. Idag skapar den orättvisor och gynnar vissa grupper.
Innerst inne vet nog Anna Larsson det.
Jag arbetar inte med jämställdhet på högskolan för att det är synd om killarna som avbryter sina lärarstudier. Just nu handlar det om att försöka förstå varför det inte känner sig välkomna.
Vem leder vem?
Tysta tankar 
Håller med. Uppdraget måste vara att skapa en skola som fungerar bra för alla. Om skolan misslyckas med att lära ut kunskaper till stora grupper elever kommer hela samhället att förlora på det.
LikeLike
Jag håller med!
LikeLike
Anna Lestadius Larsson är ju moderna Fredrika Bremer. Han har en point i sin krönika. Problemet skulle jag kunna vända på och säga att jämställdheten är skolans problem eftersom det är en kvinnoarbetsplats.
Och de killar hon skriver om saknar förebilder på skolan men uti i samhället.
Eller som en av mina kollegor sa vid ett bordssamtal vi hade när hans grabbar snackar om att bli den nya Zlatan, Räkna matte för du kommer aldrig att bli proffs i fotboll, det är det som gäller.
LikeLike
Bilden av matematik som framtidsväg – börjar inte den bli omodern?
Tänker jag som ändå är naturvetare.
Jag kanske skulle satsat på fotbollen i alla fall!
LikeLike
Vad är det för underlig myt som spridits. Skulle framtiden kräva mindre kunskaper om matematik? Mindre om NO? Mer av dokussåpor ….?
Vi människor har nu en otrolig möjlighet att påverka världen men samtidigt är detta en enorm risk för att vi ska skada oss själva. Det blir allt viktigare att vi kan förstå analysera våra val och vår användning av naturens resurser. Att alla ska kunna detta för de val just de har.
Vi människor sköljs över av oerhörda datamängder och behovet av att sammanfatta, sammanställa och prognosticera med hjälp av detta blir bara större och större. Skulle det bästa verktyg vi har, matematiken minska i betydelse? Knappast!
LikeLike
Jan, kan denna attityd var en förklaring till svenska elevers dåliga kunskaper?
Att det finns en lärarkår som tro att detta inte behövs, alltså den övervägande delen av kåren som stavas Humaniora.
LikeLike
När jag diskuterar matematik med lärare från lägre stadier och upptäcker att de har en negativ inställning till matematik så undrar jag alltid hur de kan vara bra på att undervisa i det.
Utan att ha några fakta kring det så känner jag en djup oro för att här finns ett stort problem.
LikeLike
Idag får alla lärare 15hp tvångsmatematik. Det är en kurs som försöker avdramatisera ämnet och göra det mindre hotfullt. Samtidigt finns det naturligtvis en kärna av traditionellt matematiskt hantverk och tänkande.
Men jag möter många blivande lärare som blivit frälsta på laborativ matematik och praktiskt räknande i meningsfulla sammanhang.
http://www.edu.mah.se/NM130F/
LikeLike
Hur tänker du, Mats, när du skriver om matten som framtidsväg som omodern?
LikeLike
Jag tänker att matematiken länge har haft en oförtjänt hög status i skolan och att det finns andra ämnen som är bättre på att förbereda barn på en komplicerad framtid.
Även om vi alltid gör kalkyler och använder någon form av sannolikhetslära för våra val är det sällan som det går att fånga in komplexiteten i formler.
Men det känns orättvist att slå på någon som ligger och ämnet har det svårt idag.
Hej Matematik, kom tillbaka! Jag vill krama dig!
LikeLike
Oförtjänt hög status, och ändå vet vi att svenska elevers matteångest orsakade av deras välgrundade insikt att de Faktiskt Inte Kan Det De Borde Fått Lära Sig ökar från dag till dag. Hur går det ihop?
LikeLike
Mats, där röjer du dig. Allt går att förklara med matematik. Det är förs när man kan det som det går att bevisa det genom fysik, kemi, medicin, teknik mm.
Det var inte bara i det “gamla” industri Sverige matte var viktigt. Det är i ännu högre grad i framtiden.
Så lärosätena får skärpa sig att lära ut matte till blivande lärastudenter. Vi kan inte ha hundra på dussinet som “bara” kan språk. Även om det är viktigt för att kunna formulera ett matematiskt problem.
LikeLike
Kan tyckas så. Men matten griper in i allt vi gör. Speciellt nu när jag trycker på tangenterna och ska skicka denna kommentar till dig.
Livet är fullt av matte.
LikeLike
Ettor och nollor är säkert bra att ha!
Matematik tror jag delvis har varit överskattat som sorteringsämne. Det är inte säkert att du är kompetent bara för att du kan räkna.
LikeLike
Nej, lika lite som språk.
LikeLike
För det första – matte är inte räkning, lika lite som ett språk bara skulle kunna bestå av substantiv.
För det andra – det stämmer, både Mats och Plura, det är inte alls säkert att man är kompetent bara för att man behärskar matematik och andra språk. Men risken är större att den som varken kan det ena eller det andra är tämligen inkompetent.
LikeLike
Där har du helt rätt. Var något otydlig i mítt inlägg.
LikeLike
Vi ska inte spela ut storheter mot varandra. Men man kan oroa sig för olika saker och just nu är det många som oroar sig för matematik. Anna Laestadius Larsson tycks tro att det finns ett direkt samband till antalet nobelpristagare.
LikeLike
Nobelpris shmobelpris – jag oroar mig för alla de människor som känner sig som hängde de i en tunn spindeltråd över ett kompaktsvart djup utan en aning om vad som finns där nere varje gång de möter ett mattetal. Jag oroar mig för alla de som får tårar i ögonen av ren panik när de ställs inför uppgiften att multiplicera tre ental med varandra. Jag oroar mig för att vi faktiskt låter detta fortgå, år efter år efter år efter år.
Det är så, ursäkta mitt grova språkbruk, jävla respektlöst mot eleverna att som skola göra så. Och ändå låter vi det passera. Hur har vi skam i kroppen att se oss själv i ögonen när vi borstar tänderna om kvällen när vi låter detta fortgå?
LikeLike
I Indien mötte jag analfabeter som var extremt skickliga på att göra affärer på marknader. Jag misstänker att deras sätt att lära sig räkna var väldigt handfast.
LikeLike
Ursäkta Mats vad har affärskunnandet med matte att göra? För en affärsman är det viktigt att se möjligheten att tjäna pengar.
Räkna får räknenissarna till ekonomer göra åt honom/henne.
LikeLike
En gång till säger jag det, för det här är viktigt: räkning är inte matematik, lika lite som de tyska prepostioner som styr dativ och som många svenskar, åtminstone över en viss ålder, som läste tyska i skolan kan i sömnen, är det tyska språket.
Att de är analfabeter har därtill inte det minsta med saken att göra, det går ypperligt att vara analfabet och kunna multiplikationstabellerna som ett rinnande vatten, vara en fena på huvudräkning och kunna hålla fjortonsiffriga tal i huvudet.
LikeLike
Den praktiska delen av skolkunskaper ställs ofta i förgrunden (du måste kunna gå och handla o.s.v.) och när jag ser teveprogram som skuldfällan kan jag också drabbas av desperation. (Vad var det som brast i deras skolgång!!!)
Matematikämnet har förvisso en annan sida som pekar mot filosofi och den kanske vi ska vara rädda om. antagligen innebär den en viss förståelse för att man i högre studier måste kasta sig utför vissa stup och inte alltid kan se den omedelbara nyttan av studier.
Matematik som konstform – och så distanserar vi oss från krämarna?
LikeLike
Måste det vara det ena eller det andra? Finns det verkligen inte utrymme för både och i svensk skola?
LikeLike