Hur beforskar man kamrateffekten?

Vad händer när de högpresterande eleverna lämnar en skola? Anders Jakobsson 1 beskriver effekterna och anknyter till skolkommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammehs strategier för en bättre skola i Malmö. 2

– Detta kan vara svårt för människor att förstå: det är inte så att högpresterande elever förbättrar sina resultat nämnvärt när de kommer till en grupp där det bara går högpresterande elever, säger Anders Jakobsson.

Går det att locka tillbaka de starka eleverna med mer resurser? I Malmö finns  hopp för det lokala kvalitetsarbetet.



21 thoughts on “Hur beforskar man kamrateffekten?

  1. De högpresterande eleverna har sällan nytta av att vara i grupper där alla är duktiga. De söker sig oftast bara bort från risken att Timmy klättrar på väggarna och undervisningen brakar samman. De söker sig bort från Kevin som drar dem håret och Tanya som spottar i deras väska.

    De lockande friskolorna är oftast inte bättre men kan ebjuda denna grundläggande trygghet hela tiden. Hur löser Katrin detta?

    Jag är rädd att Malmö är inne i en ond cirkel som är svår att bryta och håller tummarna för Katrin.

    Like

    • Två skolor har stängts i Malmö de senaste åren och jag tror att skälen i huvudsak handlade om arbetsmiljö och barnens trygghet – d.v.s. ungefär vad du beskriver.

      Skolinspektionens fokus kanske i alltför hög grad handlat om resultat och prestation? Men jag är glad att det finns krafter på kommunal nivå som visar beslutsamhet.

      Samtidigt är stängning en väldigt kraftfull åtgärd som är svår att administrera. Risken finns att det blir sämre.

      Like

      • Jag är positiv till att skolinspektionen stänger skolor som underfungerar men oroas samtidigt av att Sverige har väldigt dåliga rutiner kring att ta hand om eleverna när en skola stängs.

        Det är dessutom så att den onda cirkeln med ännu mer segregation förstärks. Vilka föräldrar kommer att ordna skjuts åt sina barn och vilka barn kommer att åka till det mest närliggande alternativet?

        Like

  2. “Detta kan vara svårt för människor att förstå: det är inte så att högpresterande elever förbättrar sina resultat nämnvärt när de kommer till en grupp där det bara går högpresterande elever, säger Anders Jakobsson.”

    Nej då, det är inte alls svårt att förstå.

    “Mest pengar går till skolor i områden där barnen och ungdomarna har svårast utgångsläge. ”

    Om man SVÄLTER skolor för högpresterande elever på resurser – t.ex. har lägre lärartäthet – så kan man hålla tillbaka dessa elever.

    Like

    • Det finns absolut att sådana här kompensatoriska strategier slår tillbaka och folk tappar förtroendet för systemet.

      Har vi passerat smärtgränsen?

      Like

      • Det är oklart, vad du avser med “smärtgränsen”.

        Jag misstänker – du får rätta mig om jag har fel – att du anser, att så länge som SAP lyckas dölja för studiemotiverade elever (och lyckas dölja för deras föräldrar), att SAPs skolpotitik INTE eftersträvar en optimal utveckling för dessa elever, så ligger man ovanför den s.k. “smärtgränsen”.

        När är det enl. dig moraliskt försvarbart att bedriva “kompensatoriska strategier” på andra barns bekostnad?

        Like

      • Den här idén om att avskaffa klassamhället genom skolan tror jag är på väg att haverera fullständigt och nu gäller det i första hand att få reträtten att se snygg ut.

        I England har myndigheterna gett upp tanken på att kontrollera och inspektera fram likvärdighet och låter sig i stället inspireras av den svenska friskolemodellen.

        Jag vet inte om din fråga går att besvara. Min erfarenhet är att även mycket ideologiska föräldrar besvarar frågan på ett annorlunda sätt när det gäller de egna barnen.

        Men jag är inte beredd att ge upp tanken på ett socialt rörligt samhälle helt. Är du?

        Like

        • “I England har myndigheterna gett upp tanken på att kontrollera och inspektera fram likvärdighet och låter sig i stället inspireras av den svenska friskolemodellen.”

          Det är en mycket märklig beskrivning som du gör, när du säger att “myndigheterna [har] gett upp tanken”.

          Den nya skolpolitiken är helt och hållet en följd av regeringsskiftet.

          Det är koalitionsregeringen av konservativa och liberala – INTE labour – som vill ha denna skolreform. Det var labour – absolut inte de konservativa – som trodde sig kunna “kontrollera och inspektera” bort dåliga skolor.

          Man kan vidare inte jämföra situationen i Storbritannien och Sverige.

          Storbritannien har en synnerligen livskraftig sektor med privatskolor (främst internat men också dayschools) som håller en otroligt hög klass med hög lärartäthet. Dessa skolor drivs med skyhöga terminsavgifter, varför medelklassen knappast har råd att skicka barnen dit (i synnerhet inte om familjen har flera barn).

          Skolministern – Michael Gove (konservativ) – har som sitt skötebarn, att icke-privata skattefinansierade skolor ska kunna drivas av någon annan huvudman än kommunen. (Till skillnad från i Sverige, så ska dessa skolor inte vara vinstdrivande för ägaren/huvudmannen.)

          “Jag vet inte om din fråga går att besvara. Min erfarenhet är att även mycket ideologiska föräldrar besvarar frågan på ett annorlunda sätt när det gäller de egna barnen.”

          Din erfarenhet visar väl isf, att “mycket ideologiska föräldrar” (som står till vänster) ingalunda tillämpar Kants kategoriska imperativ.

          Det är helt enkelt inte moraliskt försvarbart att bedriva s.k. “kompensatoriska strategier” på andra barns bekostnad – utan deras föräldrars informerade samtycke.

          “Men jag är inte beredd att ge upp tanken på ett socialt rörligt samhälle helt. Är du?”

          Jag har aldrig betraktat andra människor som pusselbitar som regeringen/SAP har rätt att von oben handskas med efter eget gottfinnande – i syfte att regeringen/SAP ska kunna pussla ihop samhället enl. sina egna preferenser.

          Vi kanske skiljer oss åt på den här punkten…?

          SAP har i praktiken Procrustes som sitt ideal.

          “Jag är osäker på betydelsen av ”optimal utveckling”? Vi lever i ett hav av kompromisser.”

          Dina “mycket ideologiska föräldrar” behöver tydligen inte känna sig säkra på den exakta betydelsen av “optimal utveckling” för känna sig helt säkra på, vilka skolmiljöer som de INTE betraktar som acceptabla för de egna barnen och vilka “kompromisser” som de INTE vill utsätta de egna barnen för.

          “Den här idén om att avskaffa klassamhället genom skolan tror jag är på väg att haverera fullständigt och nu gäller det i första hand att få reträtten att se snygg ut.”

          SAPs kunskapsfientliga slakt av svensk skola/högskola är kanske partiets allra största förbrytelse mot svenska folket.

          Hur ska “reträtten [fås] att se snygg ut” enl. dig? Nyfiken..

          Like

        • Jag har ingenting att invända mot din beskrivning av den engelsk skolans väg. Även om jämförelserna är riskabla tycker jag nog det är intressant med ett engelskt arbetarparti (nåja) som genomför de här destruktiva kontrollåtgärderna och nu får korrigeras av borgerliga makthavare som försöker återskapa zoner av frihet.

          Men privatskolorna stökar till begreppen. Kanske kommer vi att se samma utveckling i Sverige? På en del gymnasieskolor tycks många mena att betygsintagningen har stökat till det ur etnisk synvinkel.

          Som förälder är jag glad över att mina barn gick på en blandad skola (en av Malmös få) och tror att de lärde sig en del om livet där som de kan ha nytta av. Men om det hade funnits en optimal skola i närheten är det mycket möjligt att instinkten tagit över. Att skapa fördelar för avkomman tror jag är en stark biologisk kraft.

          Jag är osäker på vad du antyder om SAP. Jag menar nog att det är rimligt att resursfördelningen sker efter någon form av behovsprövning. I Malmö är det ganska trubbiga parametrar som används mellan stadsdelarna och när kakan krymper minskar också utrymmet för solidaritet.

          Men en rent individuell standardiserad skolpeng tror jag skulle vara förödande.

          Jag är nyfiken på hur alla som ivrar för ett återförstatligande tänker i den här frågan.

          Like

        • Anders
          Problemet är att SAP är en konsekvens av folkets “vilja”.
          Någon gång på 50-60 talet fanns ett bildningsideal som läts dominera över avundens destruktiva sluttande plan.

          Fan att dom inte fattade det jag fattade redan som tonåring, dvs att välstånd bygger på nyskapande.

          De avundsjuka ställer alltid till det för kreativitet och utveckling.

          Nu är det inte SAP som utgör den största faran.

          Nu är det den feministiska avundsjukan!

          Ingen man får skapa företag om inte kvinnor får göra detsamma. Hämma med alla tillgängliga medel.

          Undvik därför att undervisa i teknik och företagande.

          Det är också därför det är förbjudet att begripa bokföring och debet och kredit när man går ut gymnasiet. Den intellektuella gränsen skall dras strax innan ett skrivet kvitto där man räknar ut ingående moms genom att multiplicera brutto med 0.2.

          Personer som klarar detta är nämligen en fara för kollektivets självförtroende.

          Like

  3. @Mats

    “Men privatskolorna stökar till begreppen. Kanske kommer vi att se samma utveckling i Sverige?”

    Tvivlar – det finns knappast en tillräckligt stor kundkrets i Sveriges lilla befolkning, som är villig att åtskilliga hundratusentals kronor per läsår och barn.

    “På en del gymnasieskolor tycks många mena att betygsintagningen har stökat till det ur etnisk synvinkel. “

    Kan du utveckla – jag är osäker på, vad du avser?

    “..när kakan krymper minskar också utrymmet för solidaritet”

    Vad menar du? Vilka konkreta uttryck tar sig denna “solidaritet”?

    A propos SAP så formulerade Jens Folkmarsson (svensk skolbyråkrat) de procrustiska idealen i klartext: “Vi vill att skolväsendet skall se ut som en välklippt gräsmatta. Vi vill inte ha några spirande enskilda blommor här och där, utan det skall vara en välklippt gräsmatta.”

    Eller, för att citera en dansk socialdemokrat: Det som alla inte klarar av att lära sig, det bör ingen få lära sig.

    Like

    • Verbet föll bort – “som är villig att betala åtskilliga hundratusentals kronor per läsår och barn”, ska det givetvis stå.

      Like

    • Min tes är att skolan förutom sin kvalificerande funktion även har en sorterande. Om vem som helst kan gå var som helst hotas de traditionella hierarkierna och nätverken. På samma sätt som borgarklassens barn fick kämpa för att bli accepterade på 30-talet har invandrarnas barn svårighet att ta till sig de dolda koderna på de fina gymnasierna. Effekten av alltför snabb blandning är att eliten flyr – eller hittar andra sätt att exkludera uppkomlingarna.

      Like

  4. @ Mats

    Kaka söker maka dvs populationer självsorterar sig.

    —–

    Du skriver, att “eliten flyr”.. syftar du på white flight? White flight finns i alla västländer – men kinesiska barn/ungdomar verkar inte resultera i white flight i samma utsträckning.

    A propos kinesiska barn, så läste jag en intressant interview med en rektor för en exklusiv brittisk privatskola för flickor. Hon framhöll, att hon hade så många sökande rika kinesiska familjer till skolans platser, att hon ledigt skulle kunna fylla skolan med 90% kinesiska flickor.

    Men hon hade satt en gräns på 10% eftersom skolans USP bestod av att vara en typisk engelsk privatskola. Om man bytte ut eleverna i skolan (till en rel. stor andel kineser), så skulle skolans karaktär, ethos och atmosfär förändras och dess USP skulle försvinna.

    Det är väl precis det, som leder till white flight – med > 20% elever från Afrika och mellanöstern, så förändras en skolas karaktär, ethos och atmosfär dvs skolans USP går förlorad, varför europeer väljer bort den skolan dvs white flight.

    Like

    • Bra klargörande! Det är alltså ingen ond byråkrat som sköter om det här utan betydligt subtilare mekanismer.

      I Malmö förändrades de traditionella högstatus skolorna snabbt när betygsintagning genomfördes. Samtidigt som luckan öppnades genom de privata alternativen.

      Jag tror inte att rektorer skulle kunna försvara de principer du beskriver inför en granskande myndighet. Däremot hör jag suckarna från rektorsexpeditionerna:
      – Varför är inte alla barnen som kineserna?

      Like

  5. Mmmm… principen om “allas lika värde” – vilket är en (medveten?) svensk felöversättning av FNs deklaration, som talar om allas lika värdighet (inte lika värde) – används för att dölja, att skolor med 90% etniska svenskar, 90% araber eller 90% kineser får helt olika karaktär, ethos och atmosfär, vilket leder till att elever, om de kan, självsorterar sig.

    —–

    Idag hade Daily Mail en intressant artikel om en ung (manlig) lärare i religionskunskap som hade misshandlats svårt av en grupp muslimska män, då de ogillade att muslimska elever undervisades om någon annan religion är islam.

    http://www.dailymail.co.uk/news/article-1390082/Muslim-gang-launched-horrific-attack-religious-studies-teacher-did-want-teaching-girls.html#ixzz1NGdaCYLG

    Misshandeln gav mannen permanenta hjärnskador – och givetvis ett liv som förtidspensionär, då han har problem med både korttids- och långtidsminnet. Det är nog tveksamt om han klarar av ett eget boende.

    Man undrar i vilken utsträckning som detta händer svenska lärare – svenska journalister anser ju, att väljarna (om möjligt) EJ bör informeras om event. negativa konsekvenser (pga den förda politiken) som drabbar etniska svenskar.

    Jag känner till ett fall, där en (manlig) medelålders lärare förtidspensionerades pga. skador, som han tillfogades genom en misshandel utförd av icke-etniskt svenska elever. Det blev en mycket liten notis i lokaltidningen när det inträffade. Givetvis skrevs det inte något om, att han förtidspensionerades pga. sina bestående men.

    Sådana händelser är ju också en del av en skolas karaktär, ethos och atmosfär, varför mekanismerna som åstadkommer en white flight inte alltid är särskilt “subtila”.

    Hur är “solidariteten” förenlig med, att lärare (och andra) skadas inkl. tillfogas permanenta hjärnskador och andra kroppsliga men för livet?

    Like

  6. @Mats

    Tack för intressanta länkar!

    Du skriver: “Kanske är det komiska att vi människor med en dåres envishet framhärdar i att se oss som handlingskraftiga och fria?…

    Frågan är vilket som är mest gripande: Den uppblåsta människans fåfänga tro på sina möjligheter att förändra världen eller ett uppgivet accepterande av tingens ordning.”

    Du får rätta mig om jag har fel, men det verkar som du sörjer över, om din eftersträvade frihet att “förändra världen” inte ger dig helt fria händer att bedriva detta förändringsarbete på andra människors bekostnad.

    (Som jag skrev tidigare, så framstår tanken – att man kan betrakta andra människor som pusselbitar som man har rätt att handskas med efter eget gottfinnande i syfte att förändra världen enl. egna preferenser – som både en djupt främmande utgångspunkt och ej moraliskt försvarbart.)

    Fredrik Karlsson och Rasmus Wennergren talar om “lögnen om det fria valet” och du skriver “myten om det fria valet”.

    Anser du, att om en population självsorterar sig (om den kan) – då är de enskilda individernas val inte ett “fritt val”?

    Hur tänker du isf? Postulerar du, att endast slumpartade val är fria val?

    “Om individen hade den frihet som samhället ofta lovordar, borde inte människors val vara mer annorlunda, skilda från varandra? Borde inte människor göra mer galna saker?”, skriver Fredrik och Rasmus.

    Deras föreställning att fria val bör förväntas vara “galna” dvs potentiellt riskfyllda val säger nog mer om dem, än om hur folk i allmänhet funkar.

    “Lärarstudenternas färska examensarbete visar en stor koncentration av Malmö­elever med exceptionellt höga betyg på samma skola, och skolor där många av eleverna har låga betyg.”

    Jaha? Det är väl det helt förväntade utfallet, om betygspoäng styr skolornas intagning. Eller finns det något i utfallet som är förvånande – och som står mellan raderna och därför endast är begripligt för de s.a.s. invigda?

    Kan du förklara en dunkel formulering i Sydsvenskans text: ..elever som kommer från studievana hem .. söker sig till .. välrenommerade [kommunala gymnasieskolor], som S:t Petri skola och Malmö Borgarskola.

    I andra änden söker sig de mest välbärgade eleverna bort från innerstadsskolorna till små fristående skolor som ProCivitas och Bladins. ”

    Vad menas med “i andra änden”? Andra änden av VAD?

    Bladins kallas i artikeln för en “toppskola”. Är intagningspoängen lägre eller högre till Bladins och ProCivitas jämfört med S:t Petri skola och Malmö Borgarskola?

    Like

    • Om du läser vad jag skrivit om genuspedagogik och min kritik av Gens tror jag det blir ganska tydligt att jag har ett kluvet förhållande till frihetsbegreppet och att jag är misstänksam mot dem som utnyttjar kritiken mot ett absolutistiskt frihetsbegrepp till att införa nya normer.

      Jag tror alltså inte på kvotering och oroar mig nog lika mycket för den formen av social ingenjörskonst som du beskriver som du själv.

      Det liberala dilemmat (att folk väljer fel saker) innebär naturligtvis att politikens fält begränsas – men å andra sidan tror jag att alla former av insatser går att beskriva som att de sker på någon annans bekostnad.

      Du vet det där med efter förmåga och efter behov.

      På ett privat plan vill jag gärna se mig som fri och handlingskraftig. Den illusionen är jag inte beredd att skiljas från. Det innebär också att jag inte kan reducera andra människors handlande till strukturellt betingat.

      Like

    • Jag tror att uttrycket “i andra ändan” handlar om de välbärgade barn som av tradition har befolkat dessa skolor gärna vill fortsätta att se sig om en elit. Då är det lättare att upprätthålla denna myten i en mindre sluten grupp.

      Ungefär som adeln länge försökte distansera sig från borgerskapet genom att beskriva dem som nyrika och håna deras vulgära beteenden.

      Jag har inga siffror – men anar att det finns på malmö kommuns hemsida.

      Like

Leave a reply to Jan Lenander Cancel reply