Strikta religionskritiker har en annan uppfattning. Odlar man virtuella sagor så måste man vara beredd att ta konsekvenserna av detta.
Kanske borde både Bibel och Korankunniga världen över skaffa sig en gemensam kongress där de gemensamt kom fram till vilka texter i de båda böckerna som borde censureras för all framtid.
Mindre än en procent av alla terroristdåd i EU under 2006-2009 enligt Europols utredning och rapport.
Mest högerseparatister och rasister/nazister. Men det är ju så svårt att peka ut dessa, de ser och talar ju precis som oss…
Dessutom har det nu uttalats en Fatwa mot terroristdåd liknande den i Stockholm av en svensk/europeisk Imam Hassan Moussa.
Skratta inte åt ett misslyckat vansinnesdåd.
Den som skrattar sist skrattar bäst.
Låt oss vara dem som skrattar sist.
Låt oss istället sörja de människor som bär förakt mot andra människor, oavsett i vilken form man visar det.
Må mannen som sprängde magen finna sin frid i nästa liv, ett sådant liv kan ju inte resultera i annat än en reinkarnation där han måste försöka ställa livet in på rätt spår.
Till Gud kommer man inte genom sådant här… Martyrkapet är gravt missförstått i sådana fall.
Jag tror att religionernas roll i världen ofta överdrivs. Kristendomen och islam ses som orsaken till mycket elände, må det vara våld och terror, könsförtryck, krig, fientlighet mot homosexuella osv.
Det är visserligen så att religion till viss del fungerar som en orsak, men att det i allmänhet snarare fungerar som en ursäkt. Det finns mig veterligen inte en människa på jorden som följer Koranen, Bibeln eller någon annan helig skrift slaviskt och bokstavligt – alla begriper att det vore totalt orimligt, stora delar är uppenbart utdaterade att man måste bortse från dem eller omtolka dem i ett modernt samhälle. Men även i andra fall är det klart att människor läser den religiösa väldigt selektivt, i enighet med sina egna preferenser.
Jag menar att de fördomar och konflikter som tillskrivs religionen i grund och botten är världsliga fördomar och konflikter. Det finns många kristna som ännu känner hat inför homosexuella men de går knappast runt och hatar dvärgar (som också ska stenas enligt någon mening GT). Detta beror rimligen på att homosexualitet fortfarande upprör på ett världsligt plan, må det vara av personliga skäl eller andra. Sedan citerar man bibelpassager för att legitimera sitt förhållningssätt.
Jag tror inte heller att det är så att Al Qaida spränger människor i luften för att de är muslimer. De skulle lika gärna kunna legitimera sig med vilken annan religion eller politisk ideologi som helst, men nu råkar det vara islam som är mest bekant bland de själva och bland de människor de försöker påverka. Men att de citerar Koranen beror inte på att de är religiösa extremister, de är snarare politiska extremister som är förbannade på världsliga förhållanden. Närmare bestämt på att USA har militärbaser i Saudiarabien och att USA lägger sig i sådant som Al Qaida anser att de borde ge fan i.
Att motiven i själva verket är politiska framgår också av deras egna kommunikéer, de talar visserligen med islamiska ord som t.ex. “jihad” men själva innehållet är politiskt. Det är egentligen inte annorlunda från när George Bush talar om “korståg” och “god bless America”, det kulturellt och ideologiskt att han gör det, men det betyder inte att invasionerna av Afghanistan och Irak var religiöst motiverade.
Samma grej med stockholmsbombaren, det tycks helt klart vara politiska motiv som ligger till grunden för attacken – även om han knappast är en politisk aktivist utan snarare identifierar sig som en del av en förtryckt global muslimsk gemenskap.
Det finns ingenting som tyder på att extremister som är kristna eller muslimer skulle vara mer religiösa än andra kristna eller muslimer. De behöver inte be till sin gud oftare eller besöka kyrkan eller moskén mer regelbundet. De behöver inte vara mer pålästa i den heliga skriften eller vara frommare i sin livshållning.
Min åsikt är alltså att människor som gör fruktansvärda saker i religionens namn alltså gör det av världsliga skäl, må det vara för att hämnas någon oförrätt, av maktlystnad, av politisk desperation eller av något annat intresse. Sedan tar man till religionen för att legitimera sitt beteende inför sig själv såväl som för andra. Det finns ett känt citat som lyder: “Om gud är död är allt tillåtet”, men jag anser att det motsatta är mer riktigt: “Med Gud på sin sida är allt tillåtet”.
Jag tror att en viktig anledning till varför de legitimerar sig med “Gud” är att de har svårt att legitimera terrorism med politisk analys. De har politiska avsikter men de flesta av dem begriper ändå att terrorismen inte är funktionell i sådana här sammanhang, det leder inte till att regeringar i västvärlden slutar att stödja angrepp mot muslimska länder – om något så skärper det motsättningarna. Det finns terroristgrupper som vill ha det så, men de flesta som tar till terror gör det inte med en politisk analys i bakhuvudet utan som en desperat handling i ett läge då man inte ser att det finns några bra alternativ.
Här har vi också anledningen till varför islamistisk terrorism vuxit fram så starkt just de senaste 30 åren. Innan så fanns det ett starkt politiskt alternativ till imperialism i stora delar av den muslimska världen, nämligen de sekulära vänsternationalistiska och kommunistiska rörelserna. De hade ett politiskt program för att befria den muslimska världen från främmande makters övergrepp, men när dessa besegrades (inte sällan genom att de korrupta regimerna stödde islamisterna som ett slags bålverk mot vänstern) så blev terrorn och fundamentalismen det enda kvarvarande alternativet, hur dåraktigt det än må vara. Islamismen är en dårarnas antiimperialism som Tariq Ali uttryckte det.
Således är det viktigt att vi i Sverige har effektiva demokratiska kanaler genom vilka människor kan bekämpa ex. kriget i Afghanistan. Bland de politiska partierna är det i dag bara Vänsterpartiet som vill dra hem trupperna, men opinionen mot kriget är större än så – det finns här en negativ asymmetri. Men värre vore det om det inte fanns någon demokratisk kraft ö.h.t. som bekämpade krig och förtryck i världen, då skulle det vara ännu lättare för desperata människor att säga “terrorn är den enda utvägen”.
Med detta sagt menar jag givetvis inte att religionen i sig är oproblematisk. Religion är liksom all form av ideologi ett falskt medvetande som förvränger människors tankar, även om det inte behöver göra människor till extremister på något sätt.
Men jag menar att det är fel att sätta ett starkt fokus på religionen som sådan och se det som att vi ska bekämpa islam eller kristendomen för att göra oss kvitt det elände vi kopplar samman med dessa religioner. Men det är egentligen att göra samma misstag som de religiösa själva, då tillskriver vi föreställningarna en självständig makt.
Vad vi måste göra är istället att analysera och sedan angripa sociala, politiska, ekonomiska och andra världsliga förhållanden och fördomar som ligger till grund för de beteenden vi är emot och som alltså ytterst är sociala, politiska, ekonomiska och världsliga till sin natur. Det är såklart en mer krävande väg och det är delvis därför som många föredrar att helt enkelt bara angripa “kristendomen” eller “islam”, men jag menar alltså att det är den enda sanna, rätta och framkomliga vägen.
Tysta tankar 
Han är bra.
Tycker det är dråpligt att en tunn fanatiker krets kan spilla över på en hel religon oavsätt den stavs islam eller kristendom.
LikeLike
Strikta religionskritiker har en annan uppfattning. Odlar man virtuella sagor så måste man vara beredd att ta konsekvenserna av detta.
Kanske borde både Bibel och Korankunniga världen över skaffa sig en gemensam kongress där de gemensamt kom fram till vilka texter i de båda böckerna som borde censureras för all framtid.
Dvs allt som handlar om lögner och våld.
LikeLike
Äh, ganska mesigt,
han bryr sig mer om att utmåla sig som offer, än att kritisera självmordsbombaren.
Det är en snabb bortviftning “jag är inte sån, hur vågar du fråga” och så en massa gnäll.
Inget bemötande, ingen förklaring för varför just Islam har så många terrorister i sina led etc.
LikeLike
Och hur många terrorister finns det i de kristna leden?
LikeLike
Mindre än en procent av alla terroristdåd i EU under 2006-2009 enligt Europols utredning och rapport.
Mest högerseparatister och rasister/nazister. Men det är ju så svårt att peka ut dessa, de ser och talar ju precis som oss…
Dessutom har det nu uttalats en Fatwa mot terroristdåd liknande den i Stockholm av en svensk/europeisk Imam Hassan Moussa.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4240218
Fast det räcker väll inte för Xenofober och Islamofoberna, som exempelvis SD, ND och Svenskarnas parti.
LikeLike
Skratta inte åt ett misslyckat vansinnesdåd.
Den som skrattar sist skrattar bäst.
Låt oss vara dem som skrattar sist.
Låt oss istället sörja de människor som bär förakt mot andra människor, oavsett i vilken form man visar det.
Må mannen som sprängde magen finna sin frid i nästa liv, ett sådant liv kan ju inte resultera i annat än en reinkarnation där han måste försöka ställa livet in på rätt spår.
Till Gud kommer man inte genom sådant här… Martyrkapet är gravt missförstått i sådana fall.
LikeLike
Jag tror att religionernas roll i världen ofta överdrivs. Kristendomen och islam ses som orsaken till mycket elände, må det vara våld och terror, könsförtryck, krig, fientlighet mot homosexuella osv.
Det är visserligen så att religion till viss del fungerar som en orsak, men att det i allmänhet snarare fungerar som en ursäkt. Det finns mig veterligen inte en människa på jorden som följer Koranen, Bibeln eller någon annan helig skrift slaviskt och bokstavligt – alla begriper att det vore totalt orimligt, stora delar är uppenbart utdaterade att man måste bortse från dem eller omtolka dem i ett modernt samhälle. Men även i andra fall är det klart att människor läser den religiösa väldigt selektivt, i enighet med sina egna preferenser.
Jag menar att de fördomar och konflikter som tillskrivs religionen i grund och botten är världsliga fördomar och konflikter. Det finns många kristna som ännu känner hat inför homosexuella men de går knappast runt och hatar dvärgar (som också ska stenas enligt någon mening GT). Detta beror rimligen på att homosexualitet fortfarande upprör på ett världsligt plan, må det vara av personliga skäl eller andra. Sedan citerar man bibelpassager för att legitimera sitt förhållningssätt.
Jag tror inte heller att det är så att Al Qaida spränger människor i luften för att de är muslimer. De skulle lika gärna kunna legitimera sig med vilken annan religion eller politisk ideologi som helst, men nu råkar det vara islam som är mest bekant bland de själva och bland de människor de försöker påverka. Men att de citerar Koranen beror inte på att de är religiösa extremister, de är snarare politiska extremister som är förbannade på världsliga förhållanden. Närmare bestämt på att USA har militärbaser i Saudiarabien och att USA lägger sig i sådant som Al Qaida anser att de borde ge fan i.
Att motiven i själva verket är politiska framgår också av deras egna kommunikéer, de talar visserligen med islamiska ord som t.ex. “jihad” men själva innehållet är politiskt. Det är egentligen inte annorlunda från när George Bush talar om “korståg” och “god bless America”, det kulturellt och ideologiskt att han gör det, men det betyder inte att invasionerna av Afghanistan och Irak var religiöst motiverade.
Samma grej med stockholmsbombaren, det tycks helt klart vara politiska motiv som ligger till grunden för attacken – även om han knappast är en politisk aktivist utan snarare identifierar sig som en del av en förtryckt global muslimsk gemenskap.
Det finns ingenting som tyder på att extremister som är kristna eller muslimer skulle vara mer religiösa än andra kristna eller muslimer. De behöver inte be till sin gud oftare eller besöka kyrkan eller moskén mer regelbundet. De behöver inte vara mer pålästa i den heliga skriften eller vara frommare i sin livshållning.
Min åsikt är alltså att människor som gör fruktansvärda saker i religionens namn alltså gör det av världsliga skäl, må det vara för att hämnas någon oförrätt, av maktlystnad, av politisk desperation eller av något annat intresse. Sedan tar man till religionen för att legitimera sitt beteende inför sig själv såväl som för andra. Det finns ett känt citat som lyder: “Om gud är död är allt tillåtet”, men jag anser att det motsatta är mer riktigt: “Med Gud på sin sida är allt tillåtet”.
Jag tror att en viktig anledning till varför de legitimerar sig med “Gud” är att de har svårt att legitimera terrorism med politisk analys. De har politiska avsikter men de flesta av dem begriper ändå att terrorismen inte är funktionell i sådana här sammanhang, det leder inte till att regeringar i västvärlden slutar att stödja angrepp mot muslimska länder – om något så skärper det motsättningarna. Det finns terroristgrupper som vill ha det så, men de flesta som tar till terror gör det inte med en politisk analys i bakhuvudet utan som en desperat handling i ett läge då man inte ser att det finns några bra alternativ.
Här har vi också anledningen till varför islamistisk terrorism vuxit fram så starkt just de senaste 30 åren. Innan så fanns det ett starkt politiskt alternativ till imperialism i stora delar av den muslimska världen, nämligen de sekulära vänsternationalistiska och kommunistiska rörelserna. De hade ett politiskt program för att befria den muslimska världen från främmande makters övergrepp, men när dessa besegrades (inte sällan genom att de korrupta regimerna stödde islamisterna som ett slags bålverk mot vänstern) så blev terrorn och fundamentalismen det enda kvarvarande alternativet, hur dåraktigt det än må vara. Islamismen är en dårarnas antiimperialism som Tariq Ali uttryckte det.
Således är det viktigt att vi i Sverige har effektiva demokratiska kanaler genom vilka människor kan bekämpa ex. kriget i Afghanistan. Bland de politiska partierna är det i dag bara Vänsterpartiet som vill dra hem trupperna, men opinionen mot kriget är större än så – det finns här en negativ asymmetri. Men värre vore det om det inte fanns någon demokratisk kraft ö.h.t. som bekämpade krig och förtryck i världen, då skulle det vara ännu lättare för desperata människor att säga “terrorn är den enda utvägen”.
Med detta sagt menar jag givetvis inte att religionen i sig är oproblematisk. Religion är liksom all form av ideologi ett falskt medvetande som förvränger människors tankar, även om det inte behöver göra människor till extremister på något sätt.
Men jag menar att det är fel att sätta ett starkt fokus på religionen som sådan och se det som att vi ska bekämpa islam eller kristendomen för att göra oss kvitt det elände vi kopplar samman med dessa religioner. Men det är egentligen att göra samma misstag som de religiösa själva, då tillskriver vi föreställningarna en självständig makt.
Vad vi måste göra är istället att analysera och sedan angripa sociala, politiska, ekonomiska och andra världsliga förhållanden och fördomar som ligger till grund för de beteenden vi är emot och som alltså ytterst är sociala, politiska, ekonomiska och världsliga till sin natur. Det är såklart en mer krävande väg och det är delvis därför som många föredrar att helt enkelt bara angripa “kristendomen” eller “islam”, men jag menar alltså att det är den enda sanna, rätta och framkomliga vägen.
LikeLike
Det är verkligen en krävande väg du anvisar.
LikeLike
Verklig analys och problemlösning är krävande. Att hitta på något som låter rätt är inte lika krävande, och lika lätt förvärrar problemen.
LikeLike