“Det är dautans fel”

Många yngre studenter oroar sig för datorers och internets inverkan på barns liv. Även om de blivande lärarna aldrig hört talas om begreppet digital natives finns det ofta en moralisk underton i en anekdotiska bevisföringen. Jag är rädd att de kopplar samman lärarrollen med en moralistisk hållning till spel. Vuxna och ansvarstagande lärare intar gärna en förmanande hållning till de här aktiviteterna.

Jämför här

So perhaps the real issue is the gap between how Net Geners think and how most teachers teach. Net Geners are not content to sit mutely and listen to a teacher talk. Kids who have grown up digital expect to be able to respond, to have a conversation. They want a choice in their education, in terms of what they learn, when they learn it, where, and how.

Att se världen i svart och vitt

Att se världen i svart och vitt

75 thoughts on ““Det är dautans fel”

  1. Det har alltid funnits en motsättning mellan föräldrars kunskapsarv och det som lockar nästa generation där föräldrar ofta haft rätt. TV-spelsförbud så Olle ska välja utomhuslekar kan vara väldigt positivt.

    Mindre moraliserande dock tack, IT har kommit för att stanna på bred front skriver jag från min iPhone.

    Like

  2. Seriöst!

    Moralisering har en extremt viktig funktion. Likaså skamkänslor.

    Det handlar om funktionella kulturer.

    Njutning måste skambeläggas.

    Just nu har jag lagt in en prilla och tagit veckans första öl.

    På måndag kl 0800 gäller seriösa plikter.

    Fy för dataspel. Skäms ända in i ryggmärgen.

    Sådan trivial dynga.

    Like

  3. Dagens ungdom, vilka krav de ställer på oss lärare! Interaktivitet, respons, kommunikation, jag säger då det. Och så valmöjligheter! Vad är det för idéer? Vi hade minsann inga valmöjligheter, och det blev folk av oss ändå!

    Skämt åsido – dagens ungdom med sina krav, visst är de fantastiska! Det är en fröjd att möta dessa ifrågasättande, nyfikna, kommunikativa människor med sina otroliga interaktiva skills och sin drivna förmåga till samtänkande!

    Like

    • Jag hade mycket mer reella riktiga valmöjligheter i grundskolan än dagens elever har. Dagens elever är snälla och kör exakt samma kursplan allihop. Dagens ungdom är fantastiska men vi försöker strömlinjeforma dem mer än någon tidigare generation och längre upp i åldrarna.

      Like

      • Det hade du förmodligen, Jan, men alla hade inte de möjligheterna du hade. Den sociala segregationen slog ännu hårdare då när du var ung än den gör idag, även om jag vet att många röster höjs för att vi borde acceptera att vi driver tillbaka åt det hållet.

        Like

        • Då hade även de med sämre social bakgrund ett riktigt fritt valt arbete och då hade de ett alternativ till att läsa språk.

          Numera har duktiga elever fortfarande en hel del frihet, de kan lägga ner mer kraft på ämnen som de tycker om. De som är svaga däremot de ska traggla, traggla och traggla.

          Like

        • ‘Då hade även de med sämre social bakgrund ett riktigt fritt valt arbete’?

          Jo, precis. De med sämre social bakgrund valde fritt att ha låglönelågstatusarbeten, för de trivdes med att jobba på riktigt, att ta i och använda kroppen. Och de var jävligt glada över att gå bara 7 år i folkskola istället för läroverk och kämpade med Hermodskurser för att de var så glada över att slippa läsa språk.

          De gillade att bo i en skokartong mitt på motorvägen också.

          Like

        • Go Morrica! 🙂

          Men jag måste ge Jan rätt i det här med språk. Det borde vara möjligt att finna fler vägar som inte kräver färdigheter i de “klassiska” andra- och tredjespråken engelska, tyska, franska och spanska. Jag har elever som kämpar med tre språk innan vi börjar med engelskan och det ställer ofta till problem när de ska finna sina vägar…

          Like

        • Jag trivs som lärare men misstrivdes inte på pappersbruktet heller. Varför ska vi vara så negativa till arbeten där man gör något. Behövs de inte? Jag har mött många elever med stor skoltrötthet som lever upp på ett riktigt praktiskt jobb! Är det fel att de känner så?

          Like

          • Inte fel! Absolut inte fel.

            Men ibland blir jag trött på självläkande (skulle vara självömkande – rättstavning + iPhone…) lärare!

            Like

        • Hur menar du, Mats?

          Nej, Jan, det är inte fel med praktiska jobb, tvärtom. Fel, däremot, är att betrakta somliga människor som destinerade för dylika jobb på grund av adress, familj, härstamning eller umgängeskrets. Det är lika fånigt som att betrakta vissa människor som destinerade för att leda ett land, enkom på grundval av härstamning.

          Like

          • Jag menar att läraryrket är som klippt och skuret för narcissister. Tänk att få betalt för få prata för en publik som inte får gå därifrån….

            Like

        • Det är en möjlig förklaring till varför så många lärare blir så upprörda om det från något håll försynt antyds att det kan vara så att alla som är anställda som lärare kanske inte gör ett optimalt jobb, att även om de gjorde det innan paradigmskiftet så ser det annorlunda ut nu.

          Det är också en möjlig förklaring till varför många av dina läsare spottar och fräser och förbereder sig för att attackera dig för denna kommentar, och avser att bombardera dig med indignerade förklaringar av vilken enoooooorm arbetsinsats de minsann gör, vilket enoooooooorm engagemang de lägger ner och vilken gargantuansk skillnad de faktiskt innebär i sina elevers i övrigt miserabla tillvaro!

          Det är möjligt att det är så.

          Like

        • Klart att inte människor är predestinerade för vissa jobb. En rimlig nivå på valfrihet för ungdomarna ökar deras chanser att prova på om praktiska yrken är deras grej eller om de kan samla ihop kraften för teoretiska studier.

          Att styra in den som inte vill mot teoretiska studier och studielån känns däremot som rent elakt.

          Like

  4. Jag tror att lärare som är lite kaxiga, som tror på vikten av sitt arbete och vågar kämpa för vikten av det som de gör är bättre än de som snällt tycker att de passar längst ner på samhället statusstege.

    Det är inte de länder som spottar på sina lärare som bygger en bra skola.

    Like

    • Det är inte de länder som låtsas att allt är bättre än det är som bygger bra skola heller. Man måste våga se och prata om även de delar som inte fungerar, annars är man inte kaxig, bara gapig.

      Like

      • I de lyckosamma länderna pratar de respektfullt om sina lärare och kan därmed ha höga förväntningar på lärarna utan dessa känner sig nertrampade.

        Svenska lärarna är väl allas syndabockar just för att alla möjliga vill låtsas att skolan är bättre än den är. Lärare beskylls väl oftast för att vara gapiga när de pratar om det som inte fungerar. Hur menar du?

        Like

        • Kan man vara syndabock och offer samtidigt?

          I så fall anmäler jag lärarutbildningen till den tävlingen.

          De lärare som ser sig som Guds gåva till mänskligheten ägnar sig kanske åt kompensatoriskt beteende?

          Like

        • Jag tycker det är läskigt att höra lärare försöka regissera hur människor ska/får/bör tala om lärare, och beklaga sig över hur respektlöst man som lärare blir bemött i land A jämfört med i land B.

          Respekt är inget man tar eller kommenderar fram (det man kommenderar fram är snarare rädsla eller skräck, isf), respekt är något man förtjänar.

          Med tanke på att jag är den enda kvinnliga debatt-tanten i den här tråden, hittills, tänker jag inte ens kommentera på kommentaren om kompensatoriskt beteende.

          Like

        • Klart man inte kan kommendera fram respektfullt bemötande av lärare. Det var bara en liten tankeställare till de som tycker om att göra angrepp men framför allt var det en uppmaning till oss lärare att tala respektfullt om varandra.

          Svenska lärare har redan gjort sig förtjänta att bli behandlade med respekt.

          Like

        • Det var ett svar på Morricas kommentar om att lärare ska göra sig förtjänta av respekt! Jag tycker att det är vanligt i svenska samhället med mycket hårda angrepp på lärare som gör det bästa av ett svårt läge. Alla yrkesgrupper förtjänar att bli bemötta med respekt och det gäller även lärare.

          Like

  5. Jan – det här med att peppa sig själv och varandra är säkert viktigt och när jag följer rapporteringen från Lärarförbundet finns det en hel del sådant med ministrar som hyllar diverse skolformer och minns sina gamla lärare.

    (Om ingen annan gillar oss kanske vi får gilla varandra?)

    Men jag håller med Morrica – vi kan inte proklamera fram status eller skrika fram löneökningar.

    Förskolans relativt goda löneökning tror jag beror på nöjda kunder och en respekt från föräldrar som ser att pedagogerna jobbar sina 40 timmar precis som vanligt folk.

    Like

    • Klart man inte kan skrika sig till saker med däremot är Sveriges nuvarande lärare redan förtjänta av höjd status och löneökningar.

      Lärarnas kunder är också nöjda med det vi presterar på våra 45 timmar men varenda liten kommunal chef med 5 underställda är förstås avundsjuk på vårt sommarlov fastän han tjänar mycket mer. Att vi leder 30 elever ser han ju inte som något värt, “de är ju bara barn”.

      Jag har inte hittat någon lösning på hur vi ska agera men i trettio års tid har vi fått arbeta mer och mer och fått mindre och mindre status och respekt. Jag tror inte på att vi ska arbeta mer och mer och stå ut med påhopp efter påhopp.

      Like

      • Du visade just tydligt varför lärare inte får högre lön, och inte kommer att få det heller om man fortsätter som hittills: kunderna är nöjda med vad de får för sina pengar. Det finns ingen anledning i hela världen varför de skulle vara villiga att betala en krona mer för att få inget mer utöver vad de redan får.

        Det har inget med ‘avundsjuka på sommarlov’ eller något annat att göra.

        Like

        • Nej det är egentligen bara vi lärare som är missnöjda med sjunkande kunskaper och kanske någon politiker som låtsas bekymrad över samma ska.

          Jag har absolut inte några stora förhoppningar om lönen.

          Du har rätt i att hur vi lägger vår arbetstid kommer inte heller göra någon skillnad på lönen. Vi bör hålla fast vid 45 timmar på terminerna för elevernas skull.

          Like

        • I en tidigare debatt har jag tydliggjort att jag tycker att övriga samhället också ska ta ansvar för våra ungdomar och att sommarläger, sommarjobb och långa aktiviteter med föräldrar, morföräldrar mm är viktigt.

          Det skulle vara ganska skönt att sprida timmarna mer jämnt. När jag jämför med andra grupper så borde det i så fall inte vara 40 timmar utan 38,5.

          Like

        • Du hävdar att det är viktigt för ungdomar från mindre studierutinerade (att uttala sig så svepande om motivationen som du gör är bara nedlåtande, det avhåller jag mig ifrån) hem att ha tio långa veckors sommarlov? Viktigt på vilket vis? Karaktärsdanande? Att inte ha något att göra i tio veckor och knappt ha råd att gå till badet tre gånger under perioden medan klasskompisarna åker till sommarstugor, umgås med familjen, grillar i villaträdgården, reser utomlands etc danar onekligen.

          Like

  6. En liten modell över hur lärares löner borde ligga genom att definiera lägst och högst. Löner som vi lärare har gjort oss förtjänta av.

    Lärares ingångslöner och lägsta löner ska vara lika med en arbetare på bandet på volvo. Det är hög press på arbetstakten, det är bullrig arbetsmiljö och det är många som inte klarar yrkets krav. Nu går det förstås att titta på en riktigt duktig lärare och säga att hon eller han skapar en lugn härlig miljö och hanterar pressen så arbetet blir otroligt stimulerande men en sådan lärare är irrelevant för de lägsta lönerna,

    Lärares högsta löner ska vara lika med en riskdagsledamots. En duktig lärare ska uppleva sitt arbete som ett hedersuppdrag, en tjänst för landet och framtida generationer. Varken lärare eller riksdagsledamöter ska tävla i lön med de duktigaste kirurgerna, företagsledarna och kreatörerna för den stora drivkraften ska vara en annan men både grupperna ska känna att de har ett hedersuppdrag som samhället sätter ett oändligt värde på.

    Like

    • Huvudanledningen till att din modell är poänglös är att du blandar äpplen och vedträn.

      Lön sätts utifrån efterfrågan, i första hand. Kvalificerade, effektiva, snabba, rationella, härdiga verkstadsarbetare vill man behålla – alltså betalar man dem så de stannar. Riksdagsledamöter vill man motivera högutbildade, inflytelserika människor med goda kontakter och vittförgrenade nätverk att bli – alltså betalar man minst lika mycket och ibland mer än de skulle fått om de istället ägnat sig åt det de gör annars.

      Lärare, däremot, är ingen bristvara. Det finns inga konkurrerande branscher, och lönerna utgör redan en av de tyngsta posterna i skolornas budgetar.

      Lönesättning är ekonomi, tillgång och efterfrågan. Det är inte ideologi. Så krasst är det.

      (eftersom Jan väljer att kopiera sin kommentar hit, kopierar jag över mitt svar hit, plocka bort det på det förra stället om du vill, Mats)

      Like

  7. Jag fullföljer debatten om ifall lärare är förtjänta av bra löner i tråden “Ett ojämnt fackförbund vädjar”. Fortsatt diskussion om lärares arbetsvillkor etc. passar nog också bäst där. Hoppas detta blir bra för dig Mats.

    När det gäller data och behov av lärare så hävdar jag att IT ökar behovet av förförståelse hos våra elever och ställer ytterligare krav på lärare med bra kompetens inom ett brett spektrum av områden. Jag hävdar också att riktiga möten mellan ungdomar blir ännu viktigare och att idrottsaktiviteter för alla är viktigt. IT kommer inte att göra skolan mindre viktig.

    Like

    • Kanske skolan som vi känner den blir mindre viktig? Själva idén att någon annan ska sätta upp mål och bedöma mina prestationer tror jag kommer att bli omodern och det vi kallar informellt lärande kommer att få ökad betydelse.

      Jag följer er diskussion i den andra tråden med spänning!

      Like

      • Saker brukar förändras men oftast “långsammare och på andra sätt än man tänkt sig*. Bedömning av prestationer känner jag nog att det är något som kommer att bli ännu mer vardagsmat när mätning blir allt mer trendigt.

        Gör en liten rundtur på FB och upptäck quiz, spel och frågesporter som snabbt bedömer vem man är och hur man presterar. Hmmmm

        Like

        • Jag ser också att mäteriet breder ut sig trenden med dokumentation som överordnad princip blir allt mer tydligt. Det som inte går att mäta finns inte.

          Antagligen lär vi oss att navigera i dem här världen av kulisser. Ett sätt att protestera är antagligen de här låtsastesterna på fb?

          Like

        • Jag tror att kravet på dokumentation skapar ett olyckligt fokus vid sådant som går att beskriva med ord. Särskilt när det relateras till mål och kriterier. Du känner till bilden av han som tappat nyckeln i buskarna men letar under gatlyktan för att det är ljusare där…

          Alternativet är att fånga de avtryck av handlingar som faktiskt sker. Om jag hinner göra en avgjutning av fotavtrycket på stranden innan vågen sveper bort det – ja då är det en dokumentation som vi kan samlas och fundera över.

          Like

        • Hinner du dessutom komplettera med ett foto och några noteringar om klockslag, väderlek, årstid etc så har vi en komplettare bild.

          Och det är ungefär så jag ser på dokumentationen i skolan – varje notering är bara en liten del av helheten. Man behöver inte alls driva det till sådana excesser som jag gör, med färgkodningar och flödescheman och krossreferenser och hej och hå, men jag tror man måste börja sätta sig ner och tänka efter på vilket sätt detta verktyg kan användas.

          Föreställ dig att du har en vägg, du har en spik och du har en tavla. Målet är att tavla ska hänga på spiken som ska vara inslagen i väggen. För att nå detta mål behöver du driva in spiken i väggen på ett eller annat vis. Du kan använda knytnäven – förmodligen ineffektivt, och sannolikt smärtsamt. Du kan använda pannbenet, sannolikt minst lika smärtsamt men kanske aningen effektivare. Du kan ta av dig skon och använda den.

          Eller så kan du gå och hämta en hammare, och vips är du framme vid målet.

          I min tanke kring denna bild är väggen, spiken och den färdiga tavlan de olika delarna av kursen som nämns som obligatoriska inslag i läroplaner och kursplaner.

          Processen involverad i att tillverka tavlan, välja ut den plats där den ska hänga för att bäst komma till sin rätt och bidra till helhetsintrycket av rummet, fundera ut hur man går till väga för att förfärdiga en upphängningsanordning på tavlan, välja ut rätt sorts spik och införskaffa densamma etc är allt det runtomkring, allt det som ingår i det som ibland benämns lärarskicklighet, allt det som skolverket och regeringen litar på att lärarna kan göra utan att få strikta detaljerade direktiv.

          Hammaren är dokumentationen (och jag inser att här krävs det en del fantasi för att få ihop bilden, och hoppas att läsare är generösa nog att bidra med den biten), det verktyg som krävs för att på ett enkelt och smidigt sätt få ihop alla delarna till det slutgiltiga målet för kursen. Hammaren är det verktyg som behövs för att man ska kunna få den helhetsbild av kursen (dvs tavlan hänger på sin plats på väggen, och man kan se hur slutresultatet faktiskt blev utan att behöva stånga sig blodig) kan behöver för att kunna sätta ett rättvist resultat.

          För rörig bild? Funkar den?

          Like

        • En mycket spännande bild – som tyvärr lämnar en del olustiga associationer. Jag har svårt att se mig själv som så aktiv och målmedveten i studenternas process.

          Jag vill naturligtvis att de ska uppnå kursens mål – men i högskolans idé om studier ingår att de själva ska välja väg, metod, litteratur och så vidare. Det finns en uppenbar risk i att vi övervärderar studieovana studenters förmåga att organisera sina studier och jag ser många köra i diket på grund av att de inte förstått vilka redskap de borde använda (läs böckerna, slå upp svåra ord, diskutera svåra teorier med kamrater och lärare!)

          Ibland känns det som om vi överlotsar våra studenter – till sist måste de nog slå i spiken själva! (Och nu bröt jag upp din liknelse…)

          Like

        • Bra, den haltade lite, den behövde brytas upp =)

          Det är inte ert fel att studieovana studenter försöker slå i spiken med pannan. De borde lärt sig använda hammaren för länge sen, redan i grundskolan och på gymnasiet borde de fått lära sig hantera spikpistol. Istället står de där, i bästa fall, med en mjuk gympadojja i handen och kämpar.

          Vore man lite kinkig kunde man antyda något om att det i och för sig är ni som borde lärt de nuvarande lärarna att lära ut hammaranvändning, men det känns som att sparka på den som redan ligger, så det hoppar jag över.

          Like

  8. Pingback: En bild på en vägg « You're no different to me

Leave a reply to Christermagister Cancel reply