En ny rapport betonar vikten av studievägledning till barnen. Antagligen är det bara Skolverket som tror att sorteringssamhället handlar om information. (DN
“Det är mycket angeläget att elever får allsidig och saklig information så att de förstår vad valen innebär och vilka konsekvenser deras val kan få”, skriver Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på Skolverket, i en kommentar.
I dag måste elever redan i grundskolan noga planera sina val för att ha en chans att komma in på attraktiva högskoleutbildningar, skriver Skolverket.
Elever i årskurs fem kan till exempel få extra meritpoäng om de väljer att fördjupa sig i matematik eller språk. Dessa meritpoäng kan senare bli avgörande om konkurrensen är hård.
Jag vet inte om det är naiviteten eller cynismen som är mest stötande.
Tysta tankar 
Var ser du naiviteten? Jag ser bara ytterligare förstärkningar av etablerade mönster – man smyger inte längre med att en av skolans, i betydelsen skolsystemet, uppgifter är att se till att upprätthålla samhällsstrukturer.
Kommer eleverna i alla kommuner och kommundelar att få tillgång till ett gott utbud av meritgivande kurser att ta del av? Jag tvivlar.
LikeLike
Det naiva är väl förhoppningen att lösa det här med hjälp av mer information och yrkesvägledning!
Skicka in den stora rökmaskinen.
LikeLike
Håller med Morrica om att det är upprätthållande av den offentliga institutionerna behovsbild. De ligger som bekant på en nivå som övriga samhället befann sig i för 30 – 40 år sedan. De som gick in och jobbade där hade med sig sin kunskap in i systemet och tryggt befunnit sig där utan att nämnvärt höjt behovsnivån. Det är väl inte för ro skull vi ser att skolan släpar efter i sättet att tillhandahålla utbildning.
Det är ett större problem än att ugnarna ska välja tidigt för att komma någonstans.
Och det vara redan ett faktum när jag gick i skolan att göra tidiga val. Hela grundskolan var uppbyggd så vid starten i mitten av 60-talet. Frågan är bara om vi har generellt så meriterade lärare för att klara en sådan specialisering i unga år när vi har kvackandet av lärare i ämnen de har dålig kunskap om.
LikeLike
Det är ett jätteproblem att elever ska göra livsavgörande val så tidigt att riskerna är enormt stora att de väljer fel. Jag tycker att studier från ett flertal områden visar att ingen kan förutsäga vad barnen är lämpade för i unga år. Den bästa pojklagsspelarna är nästan aldrig sen den bästa senioren. Tona inte ner det problemet!
Din poäng om storleken på kraven på lärarkompetens om man ska driva djupgående specialisering är förstås också viktig. Det känns för mig dessutom helt onödigt att driva progressionen långt. Vårt problem i svåra kurser på gymnasiet är inte att eleverna mött för lite avancerade begrepp. Vårt problem är att de inte fått tillräcklig bredd och trygghet i de grundläggande kunskaperna.
LikeLike
Den poängen känner jag igen från lärarutbildningen – studenter är ofta vana vid att “det här förstår jag inte” och intar en passiv position. Mer sällan möter jag en grundläggande trygghet i grundläggande färdigheter som t.ex : så här argumenterar man!
LikeLike
Intressant ur ett privat perspektiv.
Jag valde tidigt i livet vad jag vill bli. Jag blev det efter 20 års studier som kröntes med både teknisk högskola och ekonomi och juridikstudier på universitetet. Fyra år efter examen sysslade jag med helt annat som jag i grunden inte har utbildning för.
Så jag vet inte om det avgörande man gör i unga år är liktydigt med att man kommer att befinna sig där för resten av livet.
Den stora nyttan jag har haft av min studier är förmågan till logiskt tänkande och omsätta abstrakt juridik till vardagstillämpning.
LikeLike
Att begränsa valfriheten för att man kan välja fel är bara dumt vilket ditt personliga exempel visar.
Att tidigt försöka styra mot strömlinjeformade karrärvägar är dock också dumt och går nog också att utläsa ur ditt personliga exempel.
LikeLike
Det viktiga i mitt fall var att jag var tillräckligt nördig för att älska att det jag höll på med – husbyggnad. Att sedan detta intresse dog ut i 30 årsålder ska man inte skylla en begränsad valfrihet på.
Och utbildningen var definitivt inte bortkast. Det är bättre att läsa det man har lust med än att tvingas läsa massor av saker som jag definitivt inte hade lust med.
Jag har gjort tvära kast i mitt yrkesliv några gånger. Det som hjälp mig att göra det är just lärdomen om logiskt tänkande så man snabbt kan bena ut problem eller möjligheter och göra något nytt och spännande. Kan hända att min nyfikenhet också hjälpt till. Kunskap blir ju gammal så fort man lärt sig den.
LikeLike
Själv hör jag till valfrihetsgenerationen som ville hålla alla dörrar öppna och trodde att utbildning var ett sätt att skjuta upp beslutet. Men min far, bror och syster blev ingenjörer och jag gick också naturvetenskapligt gymnasium. Det har nog inte skadat även om min användning har varit ytterst begränsad.
Därefter har jag nog följt flipperkulans logik – litteraturvetenskap – förskollärare – musik – film – IT – högskola – blogg…
Det kanske finns någon form av linje eller tråd men det är nog ingen annan än jag själv som kan se den
LikeLike
Ifall man själv väljer så finns en stor kunskapskraft i den motivation det skapar men att någon utifrån ska locka till ett tidigt val är ofta demoraliserande då belöningen ofta uteblir.
LikeLike
Bakom hela tankegången ligger förstås en tanke om att med så lite resurser som möjligt få fram de bästa läkarna, lärarna. piloterna, ….. Det här är förstås något som jag tycker vi borde se positivt på för lyckas det så kommer vi alla att ha nytta av det. Det är absolut så att det också kan förstärka mönster i samhället och därför kan man uppleva tankarna som cyniska.
När det gäller skolverkets utspel så är det inte ett enda dugg cyniskt, de anpassar sig bara efter samhällets krav. Det är däremot oerhört naivt och jag tycker det blottar en otäck okunskap om hur man möter eleverna. En kompetens som skolverket borde ha mycket av. Skolverket borde inse att elever inte kan ha den självinsikt som behövs för att informationen ska vara till tillräcklig hjälp. Alla verksamma inom skolans värld borde veta att mognadsprocessen inte är färdig och att de flesta eleverna i de åldrarna har nästan ingen aning om vad som passar dem om ett antal år. Skolverkets förslag är helt ineffektivt och kommer inte leda till det samhället efterfrågar.
Budskapet till politikerna tycker jag också är solklart! Ta bort meritpoängen och bromsa friskoleexplosionen. Skolverket har inte några vägar för att genomföra de här sakerna utan ytterst obehagliga konsekvenser för många elever.
LikeLike
Om jag tolkar dig rätt menar du att utspelet är ett försök att visa det orimliga i systemet?
Då vore det kanske bättre att de sa så rakt ut!
Att ställa skenförslag om låtsasåtgärder är nog en smula cyniskt – även för de här neutrala tjänstemännen.
LikeLike
Nej jag menar att skolverket agerar inkompetent!
De kanske eventuellt också gör det av feghet eftersom det modiga beslutet hade varit att säga att det inte finns några åtgärder som gör meritpoäng och friskoleexplosion till något bra.
LikeLike
Jag blev också ledsen när jag läste det här. Jag har kämpat och kämpat mot meritpoängen (med Björklund), men hittills förgäves. Det ska inte fattas livsavgörande val när man går i femman. Skolsystemet får inte vara så snårigt att man behöver utbildning för att hitta runt i det. Man ska varken behöva insatta föräldrar eller till tänderna utbildade SYV:ar för att navigera i sin egen framtid. När nya skollagen börjar gälla försvinner en del oseriösa utbildningar, men vi har långt kvar till en vettig och likvärdig skola.
LikeLike
Jag tycker att Björklund går från klarhet till klarhet och ser hur nästan allt han gjort har inneburit små gradvisa förbättringar. Jag tycker mycket om progression och att vi ser till att skolsystemet inte innehåller en massa tragglande av samma saker men här har Björklund missat en viktig aspekt i barns mognadsutveckling. Försvaret för de här idéerna kan förstås vara att föräldrarna kan välja åt barnen men här missar han att ingen har en chans att veta vart så unga barns intresse och utveckling drar iväg på flera års sikt.
Mats kan få glädja sig åt några riktigt Björklundsnegativa inlägg från min sida i denna fråga. När det gäller friskolor är Björklund inte den stora boven utan gör sitt för att den reformen ska bli bästa möjliga men i denna fråga är han nästan helt ansvarig.
LikeLike
Riktigt så småaktig är jag inte!
LikeLike
Nej småaktig trodde jag inte du skulle vara men jag hade nästan förväntat mig retsam. 😉
LikeLike
Inte på helgdagar!
Kan jag få ha det till godo?
LikeLike
Nej tack!
LikeLike
Hej Helena!
Jag försöker förstå logiken i förslaget. På ett sätt kanske det är en samhällsekonomisk besparing om vi inte slösar utbildningresurser på de som inte har förutsättningar – men hela skolan är ju uppbyggd kring retoriken om allas lika möjligheter.
Men det kanske handlar om “navigering” och eget ansvar. Det måste vara tungt att försöka styr sina barn nu för tiden. När mina barn var små försökte jag få dem att ta det lugnt:
– Du ska gå i skolan tio år till… Spara lite energi till universitetet!
LikeLike
I retoriken är skolan uppbyggd kring allas lika möjligheter, men hur ser det ut i praktiken? I dag? Har alla lika möjligheter?
Nej.
Skillnaderna mellan olika kommuner är så stor att man hisnar. Elev A från kommun X går i en modern, uppkopplad skola med ämneskunniga, hyggligt betalda lärare och goda resurser för både elevvård, rekreation och extralektioner i många ämnen för den som så önskar.
Elev B från kommun Y går i en skola där det drar så kallt från fönstren att läraren möblerar klassrummet utifrån det istället för utifrån pedagogiskt tänkande, där det finns en dator i klassrummet som får användas bara ibland, och egentligen bara av vissa elever. Elevvården består av en skolsyster som delas med fyra andra skolor, en kurator som delas med nio andra skolor och där lärarna tillhör den stora grupp som ges lägsta möjliga lön och knappa fortbildningsmöjligheter, om ens några.
Jag är uppriktigt talat skeptisk till att elev B överhuvudtaget kommer att ges möjlighet att läsa dem meritgivande ämnen som pratas om, men om h*n gör det kommer det att innebära att en väg ut faktiskt öppnas.
LikeLike
I dagens sydsvenska försöker professor Persson reda ut det här:
http://www.sydsvenskan.se/opinion/article1284123/rdquoLararen-gor-skillnadrdquo.html
LikeLike
Att effektivisera vägarna till yrkeslivet trots att det ökar sorteringen kan låta cyniskt men ändå vara något bra men att effektivisera vägarna mest för de som har bäst förutsättningar är både orättvist och ineffektivt total sett.
Det finns inget sätt att försvara sämre villkor för de som har sämst förutsättningar. Att möjliggöra för individer att få en roll på arbetsmarknaden och att rädda ungdomar från en kriminell karriär kan absolut vara mer avgörande för samhället än till och med ett nobelpris.
Det är dags för fler partier än folkpartiet att förespråka ett förstatligande av skolan. Hur stor ska segregeringen tvingas bli innan politikerna inser att det här kan leda till en katastrof för Sverige.
Sverige börjar närma sig toppskiktet i världen när det gäller andelen friskolor. Borde inte information om att vi går om USA och flera länder när det gäller detta stämma till eftertanke. Man kan tycka att enhetsskolan gick för långt i likformighetssträvanden men vårt friskoleexperimentet riskerar att bli en massiv tidig sortering av elever baserat på de mest underliga grunder.
LikeLike
Förstatliga skolan och stoppa friskolefiaskot
Jag har tidigare smakat på förespråkarnas argument och även lyft fram fördelarna men samtidigt har min skepsis bara ökat och nu börjar jag bli riktigt arg över båda de här sakerna.
Din länk: http://www.sydsvenskan.se/opinion/article1284123/rdquoLararen-gor-skillnadrdquo.html visar så tydligt effekterna och Morrica’s exempel i ett inlägg ovan ger mig rysningar långt ner i rygggraden.
Jag hoppas att det är ok att jag fylld med ilska upprepar delar av vad jag skrev ovan:
“Det är dags för fler partier än folkpartiet att förespråka ett förstatligande av skolan. Hur stor ska segregeringen tvingas bli innan politikerna inser att det här kan leda till en katastrof för Sverige.
Sverige börjar närma sig toppskiktet i världen när det gäller andelen friskolor. Borde inte information om att vi går om USA och flera länder när det gäller detta stämma till eftertanke. Man kan tycka att enhetsskolan gick för långt i likformighetssträvanden men vårt friskoleexperimentet riskerar att bli en massiv tidig sortering av elever baserat på de mest underliga grunder.”
Jag börjar bli riktigt ARG över hur orättvist och fel de här två sakerna är!!!
LikeLike
Jag gillar när du är arg!
Det här triangeldramat (stat – kommun – friskolor) kan sluta hur som helst.
LikeLike
Fristående skolor är fria i åtta månader till. Sedan måste de uppföra sig lika dant som dom offentliga huvudmännen.
Ni bör nog börja studera skollagen lite nogrannare.
Dessutom bekärs gymnasiskolornas möjligheter att fritt välja kurser och program från och med 1 juli 2011. Då gäller “bara” 18 nationella program varav 12 är yrkesorienterade och 6 nationell behörighet till högre studier.
Om ni är rädda för sorteringsskolan börjar den gälla från nästa halvår i den fria skolformen. Det som är intressant i sak också att det blir ingen ny läroplan för gymnasieskolorna.
LikeLike
Jag har studerat skollagen och tycker att den innebär förbättringar när det gäller styrningen av friskolorna men att den inte når tillräckligt långt. Jag tror att friskolegymnasier har kommit för att stanna och som du säger är de nog bara något att acceptera om ett halvår.
Det finns fortfarande möjlighet att styra pengar på ett sätt som gör att kommunala gymnasier inte blir för hårt klämda om ett halvår. Det finns fortfarande möjlighet att vänta med friskoleutbyggnaden på högstadienivå.
Jag anser att i slutändan så kommer nog skolan att sortera elever till olika yrken för att det är effektivast för samhället men vi behöver inte göra det onödigt tidigt och på fel grunder.
LikeLike
En lite passus till. Skolinspektionen har redan nu börjat tillämpa tuffare krav på fristående skolor. Vi kommer att få se fler fristående skolor bli av med tillståndet att driva skolor om de inte uppfyller kraven och rättar till brister som uppdagas.
Det första fallet kom förra månaden när en fristående grundskola i Skärholmen som blev av med tillståndet. Nu är det en rättssak. En företeelse vi får se mer av framgent både kring fristående som offentliga skolor.
LikeLike
Ni är mina favoritoptimister!
LikeLike
Just idag känner jag mig inte så optimistisk, jag försöker hitta realistiska vägar till en bättre skola men funderar på om jag tror på någon som inte innebär ett förstatligande. När det gäller detta är dock det politiska motståndet kompakt.
Hur kan en sådan enorm politisk majoritet ha zoomat in på kommunalisering och att jaga lärare med överkrav? Ytterst svårförståeligt och sorgligt!
Jag avstår från framtidsförutsägelser för idag hade det blivit en domedagsprofetia.
LikeLike
Menar du att kraven på lärarna skulle vara mindre i en kommunal skola?
LikeLike
Nej jag menar att alla lösningar från SKL under en oerhört lång tid har handlat om att öka kraven på lärarna. Detta oavsett kommunal skola eller friskola.
LikeLike
En del av de krav jag möter kommer från andra håll. Många lärare från förskola och uppåt tycks drunkna i dokumentationskrav och klaga r över yrkets papprefiering – nog kommer det kraven från staten?
LikeLike
Det är hårt att förskolor och skolor måste gå från ord till handling.
Men om man upplever det som betungande kanske de skulle gå en lexion hos Morrica.
Samtidigt funderar jag på hur duktiga ni lärare måste vara att hålla allt i huvudet.
LikeLike
Problemet är att den här dokumentationsivern sker utifrån oklara förutsättningar och med mycket skör ideologi i botten.
Pedagogen som tror att den måste tala om för föräldrarna hur deras barn “egentligen” är på utvecklingssamtalet tycker jag har missat en del av vad uppdraget går ut på.
Dessutom är det en ytterst noprmerande praktik där pedagogerna samlar bevis för att de har gjort saker på rätt sätt. Den propagandistiska avsikten gifter sig oskönt med en problematiserande ansats. Många pedagoger dokumenterar för att samla poäng och det går tyvärr ut över innehållet och kvaliteten i arbetet.
En rädd pedagog är en dålig pedagog.
LikeLike
Jamen, förstår inte varför ni muntliga männsikor alltid ska vrida detta på fel vis. Vad är det som är så himla svårt och konstigt?
Jag har aldrig i hela mitt liv mött en yrkesgrupp som har så minnesgoda människor att det inte behövs skrivas en dagbok över vad som inträffat under dagen.
Det är på ren svenska otroligt att man försvarar en curligkultur för att rädda sitt eget skinn.
Förskollärare och lärare som ägnar sig åt sådan saker borde i ärlighetens namn byta yrke.
LikeLike
Kan det aldrig finnas en pedagogisk vinst med att låta eleverna komma ihåg? 😉
Jag kommer väl inte gå under pga dokumentationen utan nog kunna använda den till något rejält bra men jag hoppar högt inför alla som vill likforma alla lärare. Tar man eleven som utgångspunkt så undrar jag verkligen om det är samma information som är viktigt för deras lärande som för skolverket.
LikeLike
Visst är det en pedagogisk vinst att eleverna kommer ihåg.
Det är inte det jag säger.
Jag säger att hur bra minne jag än har för stunden är allt borta den stund jag lämnar mötet eller om jag vore lärare undervisningstimmen. Och förlovt sagt hur ska man lyckas skriva omdömen eller sätta betyg om man inte noterat de observationer som gjorts på lektionen? Eller är det bara de nationella proven som ska styra elevresultaten?
Sedan förstår jag inte vad Skolverket har med detta att göra. De är bara normativa. Det är Skolinspektionen som avgör var ribban ska ligga i förhållande till styrdokumenten.
LikeLike
Det blir en framtidsförutsägelse idag ändå. Boxbollen på gym:et var sönder.
Vi börjar uppifrån med politikerna som för varje misslyckad skolreform kommer att bli allt säkrare på att lärare är usla och höja kraven så att de arbetslösa kommer att säga till AMS att bara jag slipper bli lärare.
De vanliga skolforskningsinstitutioner kommer att få ett så urholkat förtroende att om 10 år så kommer de vara helt uppslukade av andra institutioner. För att kompensera så kommer lärarutbildningen att satsa på att utbilda många lärare med låg kvalitet och därigenom kunna försörja fler forskare. När en stor andel mattelärare inte kan lösa ekvationer så tas detta bort ur kursplanen.
Hela vägen upp på gymnasiet kommer den kommunala skolorna helt sakna manliga lärare. Män syns i skolans värld när de dyker upp som företrädare för ett skolproduktionsbolag och kör temadagar eller en specialsatsning på ADHD elever. Det kommer finnas jurister som hjälper skolorna att tolka kursplanerna till minsta möjliga omfång. De sista praktiska inslagen kommer att ha skrotats och istället kommer eleverna ha PO praktiska orientering med teoretisk slöjd, bild och musik.
Många elever hann bränna alla sina böcker innan de fick sina datorer och sen sa någon att böcker behövs inte.
Jan Lenander har börjat som skolprofet och åker runt och föreläser. Hans största merit är att han förutsåg allt redan 31/10 -10.
LikeLike
Ouch!
Jag önskar att jag kommit på något dräpande, men just nu hänger jag på repen och famlar efter tandskyddet…
Det är boxningsmetaforer som gäller idag!
LikeLike
Jag skrattar gott åt dig. Det behövde jag.
LikeLike
Hoppas jag inte blev för elak. Du vet vad jag tycker om Noble art of Self Demens och jublet när någon hänger på repen.
LikeLike
Jag säger som Humphrey bogart i Casablanca :
– if she can take it, then I can take it…
LikeLike
Pingback: Tre lösryckta påpekanden angående nya läroplanen | Björn – om skola och utbildning