Professor Mats Alvesson från ekonomihögskolan i Lund pekar med hela handen – så ska skolan räddas.
Tävlingselementet i sig är nyttigt. Vetskapen om att man rankas eller nivågrupperas i relation till andra med samma förutsättningar skulle ge en positiv drivkraft till skärpning.
Eventuellt kan man tänka sig ekonomiska belöningar för skolor som är klart över snittet eller förbättrar sig. Man kan också tänka sig sanktioner vid svaga resultat eller omotiverat högt betygsgenomsnitt.
Möjligen kan de absolut sämsta skolorna läggas ned, all personal avskedas och vid nystart får personal söka jobb i konkurrens på nytt.
Viktigt är att huvudman och ledning får ett prestationstryck.
Det känns lite gammalmodigt. Ska vi verkligen tävla oss ur krisen?
Jag tyckte mycket om Alvessons bok Tomhetens triumf som var en svidande uppgörelse med en urholkad högskolevärld. Den här gången tycker jag nog att det är väl enkla lösningar som professorn föreslår. Lika fräscha som ett jubileumsnummer av Blandaren.
Tysta tankar 
Det centrala problemet är väl hur man skall hantera sanktioner så att det inte ytterligare skadar de elever som redan lidit skada och belöna dem som redan är belönade.
Det blir ganska dyrt och lärarna får med nödvändighet betala den ekonomiska insatsen.
Kan man lösa detta så har han nog lite rätt. Människan vill på något sätt tävla. I vart fall många unga män – med och mot varandra.
LikeLike
Åj, inte bara ungtupparna – det vill damerna också. Det finns gott om vinnarskallar oavsett kön.
Samtidigt kan jag tycka att denna debatt i skolan är en rest från flumeran under 70-talet. Dagens unga upplever jag inte alls lika känsliga i ämnet bli mätt och rankad. Alla vill stå överst på prispallen.
LikeLike
Hu vad hemskt att bli mätt och ha resultatet som underlag för sin existens. Det har en annan varje dag.
Samtidigt ska det bli väldigt intressant med kvackandets försvinnande och den hårda uppdelning av var lärare ska få jobba nu när det verkar som det är politisk enighet som regeringens propp i dag om lärarlegget.
Kommer vi ha kvar någon skola i glesbygden?
LikeLike
Om de betalar. När jag jobbade i Norrbotten för många år sedan fick man 12 % kallortstillägg på lönen, det finns också kommuner som frestar med att de betalar av ens studielån, sanktionerat boende, arbete till partner och andra förmåner kan säkert locka en del.
LikeLike
Kallort låter exotiskt! Telefonen försöker ändra till “malligt” och på ett plan är det ganska kaxigt att bevaka visionen om en likvärdig skola i glesbygd.
Lika nära för alla?
LikeLike
Avstånd, käre Mats, är något synnerligen relativt.
LikeLike
Jo, upplevt avstånd är säkert väldigt relativt.
Frågan är om inte detsamma gäller kvalitet över huvud taget?
Jag tror att Alvesson har höga tankar om sin förmåga att genom vetenskaplig stringens skapa absoluta framgångsfaktorer och ideologisera dessa.
LikeLike
Det betyder inte att hans tankar är direkt förkastansvärda.
Även ongar i glesbygd har rätt till en bra skola. Kanske innebär det viss restid till skolan, kanske innebär det viss restid för lärarna, kanske innebär det visst ambulerande för lärarna. Kanske innebär det att man måste tänka om när det gäller skolårsplaneringen, det är inte alls säkert att de terminstider som är optimala i sö’rlannet är lika optimala i norr, eller att storstadsläsårstider är fullt ut lika praktiska och anpassliga på landet.
Han talar, enligt ditt citat, om att “rankas eller nivågrupperas i relation till andra med samma förutsättningar”. Det är rätt olika förutsättningar för förskolorna i Malmö och förskolorna i Malmberget, t ex.
LikeLike
Mats, det håller inte att kalla det här gammalmodigt. Att världen innehåller ett stort tävlingsmoment går inte att tänka bort och skolan borde ocksså bli påverkad av detta.
Jag hör däremot till de som är tveksamma till sådant här av ett annat skäl. Kraftfulla åtgärder på dåligt underlag är farliga. Bra lärare behandlas illa och lämnar yrket i en situation där vi har brist på kompetenta lärare.
LikeLike
Det är nog förenklingen som är den största faran . Alvesson argumenterar för att mäta utbildningars kvalitet genom att granska examensarbeten.
En förödande hållning på professionsutbildningar.
LikeLike
Ja fullständigt vansinnigt på de flesta utbildningar!
LikeLike
Det finns en generande oblyg elitism i en del av hans texter.
Kanske en del av den akademiska vakthållningen mot förflackningen i dagens samhälle. Men det är svårt att kombinera med tanken på att universiteten har andra funktioner än de kyrkliga…
LikeLike
Det är absolut så att elitism kan förlåtas en forskare inom ett område där konkurrens och briljans är så påtagliga.
Det som är oförlåtligt är om han föreslår en mätmetod som är uppenbart dålig fast jag hittar inte det hårresande förslaget med examensarbeten i texten. Det jag hittar är mest sådant som jag redan tycker är på gång i den ökade uppföljning som redan är föreslagen.
LikeLike
Det är i “Tomhetens triumf”.
En mycket utmanande bok!
LikeLike