Uppdatering: Den här kommentaren från Per Svensson om Bodströms förra bok framstår som närmast profetisk.
Per Svensson har en ondskefull sida. Den blir tydlig i recensionen av Thomas Bodströms senaste deckare Lobbyisten. (länk)
Det enda som lever i den här romanen är föraktet för politiken.
Man blir lite orolig när man plötsligt kommer ihåg att Thomas Bodström faktiskt varit minister och möjligen kan bli det igen.
Riktigt rädd blir man dock först när man av slutsidorna förstår att ”Lobbyisten” förmodligen inte är hans sista kriminalroman.
“Riktigt rädd blir man dock först när man av slutsidorna förstår att ”Lobbyisten” förmodligen inte är hans sista kriminalroman.”
Haha, helt enkelt lysande. Bodström är en märklig figur som man gör gott i att vara rädd för. En tokreligiös kristen radikalfeministfanatiker som mer än gärna skapar framtidens elitistiska kontrollsamhälle, bland annat genom att vilja minska yttrandefriheten med hjälp av verktyg som “hotet från terrorismen”, “mäns våld mot kvinnor” och “pedofili på internet”.
http://www.newsmill.se/node/1354%23comment-2733
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.1174404
http://juristensfunderingar.blogspot.com/2010_03_01_archive.html
Han och Claes Borgström tillhör det absolut farligaste hotet mot vanligt folks frihet att tänka och yttra sig fritt. Det är inte för inte som Schwartz uttryck Bodströmssamhället har fått ett så starkt fäste. Jag tänker inte köpa någon bok som han har skrivit, dels för att jag inte gillar kiosklitteratur, dels för att jag definitivt inte tänker gynna honom ekonomiskt på frivillig basis. Så är det.
LikeLike
Elakhet är roligt. Jag är rädd att Bodström har ett väl fungerande filter och tolkar dina ord som komplimanger.
Värre är det för Ranelid som fortfarande tycks lida av Svenssons angrepp.
https://lumaol.wordpress.com/2010/01/03/na-per-svensson/
LikeLike
Bodström har en förmåga att skaka av sig “storstads recensenterna” de tillhör ju elitisterna. Skillnad är det på landsortens vanliga folk som “gillar” hans böcker.
Men för att du ska kunna möta din motståndare måste du veta vad h*n står för.
Att första boken inte gjorde några bestående intryck på undertecknad är helt klar. Jag kommer inte ens ihåg vad den handlade om. Bara ett antal ord staplade bredvid varandra.
LikeLike
Det är också möjligt att betrakta alla motståndare som idioter – jag tror det kallas att lida av “grandios personlighetsstörning”. Men sådan är väl inte Thomas?
LikeLike
Ja det är intressant med turerna med personer som skapar känslor och som råga på allt fäktar mot väderkvarnarna.
Mångsyssleri är inte på modet verkar det som, man ska hålla sig till sitt fack då stör man minst. Lite om det skriver jag också här
http://pluraword.blogspot.com/2010/10/grundaren.html
LikeLike
Jag tror inte att kritiken mot Bodström är ett utslag av janteism – efter att ha sett filmen när han vägrar drogtest är det svårt att känna det rätta förtroendet för den mannen.
LikeLike