Våra studenter är sällan sociologiskt skolade och deras kunskaper om historiematerialstiska teorier är begränsade. Karl Marx betonade det ekonomiska kapitalets avgörande betydelse för hur vi kan förstå samhällets utveckling. När studenterna möter Bourdieus teorier om socialt och kulturellt kapital sker det ofta i en form av igenkänning.
– Aha, är det därför jag klär mig så, äter sådan mat, lyssnar på sådan musik…
Det riskerar att bli reduktionistiskt och banalt. De franska exemplen är inte helt överförbara och jag tror att Sverige är ett mer rörligt samhälle med större frihet för individen att välja sin livsstil. Men det är en bra ingång till att diskutera maktens undflyende natur. Vi är sällan så fria som vi tror.
Jag vaknar till radioprogrammet Kropp och själ som skakar liv i en fjärde dimension av makten – det erotiska kapitalet. Vissa människor tycks genom sin utstrålning ha stora möjligheter att uppnå en ledande ställning.
Frågan är om de här teorierna lyckas ta sig in i högskolans värld? Vad ska vi göra med makten?
Tysta tankar 
Tänkte inte Bourdieu på det?
LikeLike
Det är jag övertygad om – men i vår högskolevariant slutar kroppen vid halsen…
LikeLike
Ja, för man vet ju egentligen inte HUR det skulle vara att släppa lös det DÄR i en grupp om 30?! Somt kanske det är klokt att runda …
LikeLike
Hur får detta ämne plats i genusteorin?
LikeLike
Hmmm – det tänkte jag att du skulle svara på!
LikeLike
Det får inte plats.
LikeLike
Usch ja – nätet är fullt! Jag ska kolla om det går att fixa några lediga bytes….
LikeLike
Det är fascinerande att försöker man pressa tillbaka en sorts mänsklig differentiering så växer sig andra starkare. Försöker man motverka meritokrati i skolan så hör man mycket om EQ och det visar sig vara viktigt att känna de rätta eller också kommer längd eller erotiskt kapital bli den avgörande faktorn för vem som får det eftersökta jobbet.
LikeLike