Min favoritspecialpedagog Christer (länk) skriver om tendensen att skuldbelägga pojkar i skolan utifrån en artikel i AB som bygger på oändligt gammal och tvivelaktig forskning.
Mycket klokt sägs i kommentarerna och jag citerar gärna Helena:
Det andra problemet är att vi har en sådan extrem lydnadsskola. Flickorna rättar sig bättre och gör snällt meningslösa uppgifter. Pojkarna opponerar sig och hamnar på kollisionskurs med sina lärare. Vi måste tillåta elever att ifrågasätta, kritisera, påverka och välja andra vägar. Däremot måste vi sluta tillåta dem skrika, bråka och på andra sätt förstöra arbetsron.
Ibland tror jag att vinden har vänt och att det finns utrymme att diskutera frågorna. Jag har tidigare kritiserat DEJA:s arbete för att inte våga lämna de här trygga utgångspunkterna – men än finns det hopp.
Tysta tankar 
Jag skriver också om att försvara pojken i skolan. Annars lutar det väl åt att vi motar Olle i grind! Eller tar vår Olle ur skolan!
LikeLike
Olle?
Frågan om vi kan ta Mats ur skolan? Kanske är det lättare att ta skolan ur Mats…
LikeLike
Det vore väldigt oförnuftigt att vare sig ta Mats ur skolan eller skolan ur Mats så det förslaget tycker jag vi skrotar. 🙂
Som feminist och jämställdhetskämpe måste jag konstatera att flickorna har mer frihet att bejaka både kvinnliga och manliga sidor medan pojkarna allt för ofta är tvungna att distansiera sig från allt kvinnligt. Det är också något vi måste problematisera och hantera.
LikeLike
Jag återkommer till min favorittes, om att vi har för lite reell valfrihet på högstadiet och att det är lätt att bli en bråkig pojke om det känns som att mallen man ska passa in i är fabricerad för det andra könet.
LikeLike
Bra Jan
Du har förstått detta med behovet att få göra kön.
Nästa problem
När tjejerna tar över manligt beteende så tvingar man den manliga motpolen att bli ännu manligare. Ännu manligare är tidvis något som passerar gränsen för det acceptabla. Det är liksom mannens lott. Att vara den andre. Varför skall vi annars finnas till.
När tjejer börjar med boxning så måste grabbar börja med MMA. När tjejer börjar med fotboll så måste en manlig fotbollshjälte helst ha en månadslön på 2-10 miljoner. Annars är man väl inte nått att ha.
Varför förstår så få denna evolutionära ekvation.
LikeLike
Som framgått i en tidigare diskussion är jag lite obekväm med uttrycket” göra kön” även om jag inte tycker du har helt fel. Jag nöjer mig med att vi större utsträckning behöver låta killar välja vägar till kunskap där de känner igen sig.
LikeLike
Jag retas kanske lite med dig. men jag hävdar att det är vad det handlar om även om du känner dig obekväm med detta.
Du skriver egentligen samma sak fast med andra ord. Frihetsgrader medger möjligheten att uttrycka både personlighet och kön. (en delmängd av personligheten är strikt kopplad till kön)
LikeLike
Att klara försörjning och sociala kontakter är något som måste övas upp för att framtida generationer ska klara sig. Vilka uttrycksmedel som stimuleras när det gäller make söker maka är inte så viktigt. Flicka hittar pojke ändå och vice versa. Därför vill jag betona det jag tycker är viktigast.
LikeLike
Men andra ord ett återtåg till vad det var för dryga fyrtio år. Tror ingen av oss som gick i den upp grupperade grundskolan har lidit någon större skada. Det är väl dagens där man med nödvändighet tränger in alla i en folla.
En hädisk tanke, kan det vara det som gör att dagens “unga” inte vuxendebiterar förens i 30 årsålder.
LikeLike
Anders, det finns en ansenlig grupp pojkar som inte är så värst manliga, jag skulle säga i stort sett hälften av pojkeleverna. De blir trakasserade, misstänkliggjorde och förlöjligade. Mest av pojkar men också av flickor. Att så många tonåringar ska få signalen: Du är fel, skärp till dig! ser jag som ett stort misslyckande och en bakläxa för vår generation.
Du har nog rätt i att vi konstruerar kön, men det är inte hela sanningen. Om kvinnligt värderades lika högt som manligt skulle det vara lika okej att pojkar är kvinnliga som att flickor är manliga.
LikeLike
Helena
Vi söker motpoler. Kvinnliga män söker ofta ganska manliga kvinnor och vise versa och i mitten finns den “grå massan” som är ganska otydlig att greppa eftersom skillnaderna är mer diffusa. Vissa kvinnor dras definitivt till tekniska män, det ser jag många exempel på. Ofta kvinnor inom vården av någon anledning. Statistiken visar också att manliga ingenjörer också ofta blir präktiga och trogna familjefäder. Dvs ganska lågt på extraversionsskalan och högt på samvetsgrannhetskalan.
Grundprincipen är det komplementära eftersom det är en styrka. Gäller ända ned i immunsystemet där kvinnor luktar sig till rätt typ av män att para sig med.
Du tar upp ett till problem/dimension. Självklart skall kvinnliga män få uttrycka sin personlighet utan att få lida för detta. Det finns både teknikpojkar och kulturpojkar som är ganska känslosamma. Jag är själv en sådan och båda mina söner. Både mjuka men ändå typiskt manliga i många fokus och intressen.
Men mitt i allt detta så pågår “tuppfäktningen” bland killar och de avvikande blir lätt trakasserade och i värsta fall mobbade. (det vart jag själv i hela grundskolan, dvs utsatt för grov mobbing av dem som jag vill klassa som “coola lagsportarkillar”. Dvs dom som ville locka de riktigt coola brudarna.
Kanske är det därför som jag gärna vill ha en acceptans för en linjeindelning redan från mellanstadiet så vi teknikkillar kunde få slippa de tuffa coola killarna som vill impa på brudarna genom att komma högst upp i hackordningsskalan.
Det finns således många dimensioner i denna fråga både inom kön och mellan kön. men grundprincipen kvarstår. Man vill köna och signalera sin personlighet oavsett om man är en cool hårding eller en mjukiskille. Detsamma gäller självklart för tjejer. Allt detta är väl alldeles uppenbart för er i skolan men ändå får man en känsla att det finns ett mål som siktar mot något slags neutrum både vad gäller personlighet och kön.
Genuspedagogernas utopiska dröm verkar tidvis vara den quuera personligheten utan kön.
LikeLike
Glömde en sak
Jag värderar ofta det kvinnliga högre än det manliga. Men detta med värde har sällan något med lön att göra.
Det är marknadsekonomins stora dilemma.
Hög lön är strikt kopplat till sexuell status och hur mycket man har behov av att uttrycka sexuell status via det materiella. Det har inget med mänskligt värde att göra. Kvinnor verkar uppleva att de uppnår tillräcklig sexuell status vid en lägre lön än män.
Och det tror jag att det beror på att de vet att de har något som män aldrig kan få.
Dvs en livmoder och förmågan att föda ett barn.
En förmåga och en egenskap som vi i det moderna samhället vill tänka bort och liksom tro att det inte har någon betydelse.
LikeLike
jag har tidigare kritiserat genuspedagogikens politiserade utgångpunkter (könsmaktsordning och likhetsfeminism) och menar fortfarande att det är klumpiga redskap för att förstå vad som händer i en skola eller förskola.
Mitt förskoleperspektiv gör att en del av spekulationerna om sexuell attraktion känns lite avlägsna även om Freud antagligen skulle påvisa att det här spelet börjar tidigt.
Kanske börjar jag bli avtrubbad men jag skulle vilja påstå att Anders är på väg att bli mer nyanserad och mindre retorisk? (Det är en komplimang!!!!)
LikeLike
Mats
Jag är egentligen alltid nyanserad men när man vill föra fram något som man upplever att samhället vill hålla som ett tabu så blir man lätt tjatig.
Egentligen vet jag att verkligheten är mer komplicerad än detta:
LikeLike
Wow – det var omskakande. ändå vet jag att det är en ganska enkel matematisk formel som ligger bakom det här mönstret!
LikeLike
Iteration och rekursion är svåra matematiska begrepp så även om formeln som upprepas är enkel är inte matematiken enkel.
LikeLike
Det omskakande är nog ändå vår förmåga att omsätta detta till en upplevelse av djup.
Jag är inte säker på att jag vill veta hur det går till.
LikeLike
Det är nog lite väl förenklat att hävda att det bara är de minst manliga pojkarna som har låg status. Jag har exempelvis haft en kille med tummen, mitt i handen, usel i matematik men med en social förmåga som gjorde att tjejerna flockades kring honom.
LikeLike
Men då var han väl en extrovert idrottspojke, businesspojke eller kulturpojke.
LikeLike
Ja han var en kulturpojke men verkligen inte så att han utmärkte sig i några manliga former av musikutövning.
LikeLike
Vi lever i ett postmodernistisk samhälle.
Coolt bus och ironi står mycket högt i kurs inom kultursektorn.
LikeLike
Jag tror att du får leta förgäves efter några “manliga arenor”. En vanlig heterosexuell kille som inte var oskuld fastän han bara var 15 och inte presterade bra på några manliga vis. Riktigt bra på sin fiol men är det typiskt manligt. Verbal och med förmåga att uttrycka sig med ett varierat språk men det är väl “typiskt kvinnligt”?
LikeLike
Jan
Jag har varit medlem i Ljudtekniska Sällskapet och Audio Engineering Society. HIFI- branschen överlag.
Är inte detta manliga arenor så vet inte jag vad som menas med manliga arenor.
Jazzgitarr: Alltför tidigt bortgångne Emily Remler är den enda jazzgitarrkvinna jag känner till.
Bara för att ta några exempel.
Tillvaron är fulla av manliga och kvinnliga arenor.
Fiol är ett typfall av könsmigration. Med tiden kommer detta instrument att totaldomineras av kvinnor.
LikeLike
men trots allt killen jag talar om var ingen hejare i något ljudtekniskt laboratorium utan bara bra på ett tjejområde. Jag tycker att det bevisar tesen att någon inte behöver vara det minsta typisk manlig för att lyckas väldigt väl hos kvinnorna.
LikeLike
Jan
Gauss fördelning är en grundläggande komponent vad gäller evolution och personlighet.
Det är ju tjejerna som bestämmer vad som är manligt. Bevisligen har killen några egenskaper som dessa unga kvinnor “beundrar”.
Jag har ofta förvånats över det kvinnliga partnervalet.
Va fan vad ser dom hos honom? Har dom inte fattat att han är en bluff. Han kan ju ingenting!
Själv stod man där i ensamhet med stora kunskaper medan han fick “alla brudarna” !
Var det inte någon som skrev en bok om just detta?
LikeLike
Mot den bakgrunden hävdar jag att det är rätt ointressant på vilket sätt killar gör kön och inte något som borde få någon inverkan på hur vi utformar skolan. Det är däremot viktigt att vi tillåter både tjejer och killar att odla sin förmåga att försörja sig, ta hand om barn och fungera socialt och en större valfrihet i detta syfte är nödvändig.
LikeLike
Du har på sätt och vis helt rätt. Det är i grunden ett självreglerande system.
Men problemet är att det finns andra krafter som vill tvångsstyra dessa processer. Det började på 70 talet när man bestämde att vi i Sverige kunde allt som behövdes inom teknik och det fortsätter sedan med en genusteori som ständigt vill tvångsstyra.
Det är mot denna tvångsstyrning jag argumenterar.
Annars skulle naturen ha sin gång.
LikeLike
Då hamnar vi närmare varandra i åsikter men min historieskrivning har en lite annorlunda tonvikt men ungefär samma tidpunkt. Jag ser hur en våg av rädsla för allt som har det minsta med att grupper av elever kan ägna sig åt olika saker svepte fram över många länder. USA kämpar egentligen med samma problem som oss just nu. Nivågruppering för dess egen skull är dumt men att beskära valfriheten för att undvika minsta skillnader är ännu dummare.
Det man också gjorde var att minska valfriheten mest för de som var svagast och egentligen hade behövt mest valfrihet.
LikeLike
Jag ser inte teknik som ett ämne för de svaga.
Det är ett ämne för landets framtida välstånd oavsett det gäller teoretisk eller praktisk teknik.
Teoretiska och praktiska tekniker är i symbios om landet skall överleva som välfärdsnation och som en sammanhållet land befriat från extrem klasstruktur.
Jag är i första hand en teoretisk tekniker men har ändå mycket stor respekt för alla möjliga handens män. Utan dom blir inget gjort.
LikeLike
Jag tänkte på de studiesvaga som kan ha mängder av kraft av annat slag.
När det gäller de mer teoretiskt begåvade så innebär inte högstadiet något stort problem för dem. De hittar vägar trots den dåliga valfriheten. För dem kan utformningen av gymnasiet ställa till mycket mer problem. För småorterna långt ut på landet kan det vara mycket bättre med kraftfulla gymnasieutbildningar än att alla duktiga och kreativa ungdomar måste åka iväg till högskola. Jag håller med om att fyrårigt tekniskt program på gymnasiet skulle vara oerhört värdefullt.
LikeLike
Det finns en till dimension i detta.
Landsbygden och de små städernas överlevnad är helt beroende av teknisk kreativitet och företagande.
Annars så sker avfolkningen som en urkraft. Jag ser det med egna ögonen här i södra Norrland. De orter som lyckats nyskapa och vidareutveckla sin industri blomstrar. De andra går sotdöden med droger och kriminalitet.
Satsa därför på teknik / företagande från årskurs 4 och återskapa tekniska 4 år på gymnasiet. Få tillbaka teknikmännen till skolan.
Annars så blir Sverige några få storstäder med något slags turistland däremellan. Tjejerna har väldigt bråttom att åka till storstaden om det inte finns några män som bygger företag och jobb inom den privata sektorn.
LikeLike
Håller med i det mesta!
LikeLike
Pratar vi Norrlands guld – eller är det OLW-reklamen
LikeLike
Intressant diskussion med många stänk av sanning åt alla möjliga håll. Men för mig är pudelns kärna graden av tolerans och acceptans i gruppen. Jag ser hackordningen som ett sjukdomstecken, inte som en nödvändig del av biologin
Det är fullt möjligt att skapa kön och profilera sig utan collateral damage också i skolan. Det är lärarens uppgift att se till att det inte uppstår hierarkier och förtryck i en klass.
När någon bli mobbad och trakasserad för att de skiljer sig från könsnormen finns det alltid en eller flera vuxna som inte har gjort sitt jobb
LikeLike
Jag tänker att en del av det välmenande genuspedagogiska arbetet har bidragit till att skapa nya förtryckande normer. Trots retoriken om fria val ser inte pedagogerna vilka mönster det är som transporteras ner till barnen.
Men det kan också vara ett mångfaldsproblem i lärargruppen. Om alla har samma bakgrund och kön blir det lätt en inte så dold norm.
LikeLike
Det är så lätt att falla in i att använda sin egna prioriteringar av vad som är viktigast att lära ut och om många lärare gör det på samma sätt utan att se vart eleverna är så kan man hamna väldigt fel.
Jag prioriterar miljöfrågor väldigt högt men en temadag kring miljö var en stor ögonöppnare för mig. Mina teknkelever var inte negativa till miljöfrågor men stora breda globala scenarion och samband passade inte dem där de var i mognad, erfarenhet och närliggande utmaningar. Fokus var att kunna något som gjorde att man får arbete på någon liten lokal industri. Värderingar kring lojalitet med sin bygd, att göra saker noggrant och vilja att förstå grundläggande tekniksamband är bara så mycket viktigare för dem. Dessa värderingar är fina och bra för samhället och det kan vara nästan stötande om någon talar om kunskap om global rättvisa, klimathotet och patriarkatet som nödvändiga kunskaper för att vara en riktig samhällsmedborgare.
När det gäller jämställdhet är det den grundläggande enkla toleransen och viljan att ta emot de man ofta möter som alla behöver. Det är inte alla som behöver stora samhällsteorier och svåra abstrakta resonemang.
LikeLike
Mats så kan det absolut vara. Intressant nog följer Jan upp med ett lysande exempel på tolerans – dvs viljan och förmågan att se och försöka förstå den andre där han eller hon befinner sig – inte där man tycker att han eller hon borde befinna sig.
LikeLike
Jag tror också på den goda viljan – samtidigt tycks det vara oändligt svårt att se sig själv som bärare av de där förtryckande normerna som vi så gärna vill bekämpa.
Fienden inom oss?
Samhällsteorierna riskerar att skymma blicken – om den kvinnliga personalen ser en representant för könsmaktsordningen i den bråkige treårige pojken – ja då har teorin reducerats till ett redskap för den privata maktutövningen.
Men till sist är vi väl alla övertygade Kierkegaardianer?
LikeLike
jo men att skydda någon genom att platta till någon annan, var är poängen med det? Jag tror på att arbeta med hela gruppen, med sätt, bemötande och empati. Det finns klasser där man har en avslappnad, vänlig stämning, där alla känner sig trygga och där alla trivs. Jag tror att i stort sett alla klasser kan göras sådana om man är tydlig när det gäller moral, etik och vad som gäller och om man arbetar med grupprocesserna från början.
LikeLike
Jo – jag tror att vi tangerar ämnet “framgångsfaktorer” och diskussionen “Varför lyckas vissa lärare ofta med att skapa en bra stämning i sitt klassrum”.
Du ger några viktiga ledtrådar – kanske riskerar vi att se klassrummet som en isolerad företeelse och stänga ute andra strukturer, men det kan det vara värt om undervisningen fungerar!
LikeLike