Jag är imponerad av Jans och Pluras ihärdighet och principfasthet när det gäller värdet av ett systematiskt kvalitetsarbete och tydliga kriterier. Själv är jag mer vacklande och drabbas ofta av tvivel på det där som vi med frenesi kallar verklighet. Kanske föredrar jag en drömvärld där jag bestämmer reglerna?
Jag hittar en text om vikten av att dela drömmar (Länk) och tänker att nätet är vår tids drömvärld. Verklig och undflyende på samma gång.
Vi kan kanske välja bort de svårbedömda delarna av livet från skolan och därmed slippa uppslitande kriteriediskussioner. Frågan är om det blir något av intresse kvar?
Det var nog svårt att försvara en surrealistisk konstposition under andra världskriget och jag anar att konstnärerna ofta fick se sina drömmar överträffade av krigets grymheter. Paul Simon sjunger om paret Magrittes vandring med hunden när freden har återvänt:
Paul Simon – Rene And George Magritte with Their Dog After The War
René and Georgette Magritte
With their dog after the war
Returned to their hotel suite
And they unlocked the door
Easily losing their evening clothes
They danced by the light of the moon
To the Penguins, the Moonglows
The Orioles, the Five Satins
The deep forbidden music
They’d been longing for
René and Georgette Magritte
With their dog after the war
En vag skuldkänsla av att tillhöra de överlevande och äntligen få njuta livet och den förbjudna doo wopmusiken igen. Och hunden är med.
Tysta tankar 
Jag har en lång period av arbete inom företag med många kvalitetsfrågor och ofta en känsla av att kvalitetsarbetet mest varit en tvångströja som hindrat mig att skapa bra produkter. Slutsatsen blir ändå att modernt arbete med förbättringar är baserat på de tankar som växt fram inom kvalitetsområdet. Dåligt utformade mätningar och bedömningar kan lätt göra mer skada än nytta och därför bör skolan satsa på små stegvisa förbättringar av de mätningar som görs idag. Skolan bör minska förändringstakten och göra det möjligt att vetenskapligt utvärdera alla förändringar.
LikeLike
Jag menade inte att göra dig till företrädare för “de fyrkantiga”. Men den positionen behöver bemannas!
LikeLike
Eftersom jag i stort sett alltid fått plus för den kreativa, skapande sidan och mer tveksamma omdömen när det gäller de mer fyrkantiga egenskaperna kan jag känna en viss glädje i min nya roll.
LikeLike
Det är väl ytterligare ett exempel på tveksamma polariseringar – eller som marxister bukar säga “en falsk motsättning”.
Rund-fyrkantig, humanist-naturvetare… Det är bara tillfälliga positioner!
LikeLike
Absolut dåliga polariseringar att använda ibland men samtidigt tankeväckande och kreativitetsskapande i andra om man kan låta bli att bli alltför arg.
LikeLike
Det är väl bra att du är vacklande Mats! Rabiata strukturnissar är inte bra, som Jan vittnar om.
Systematiskt kvalitetsarbete kan vara allt från det fyrkantiga ISO 9000 upplägget, där man trängde in verksamheten i en icke naturlig struktur, till något som helt omfattar kulturen i verksamheten.
Det gäller att med smak och finnes tillämpa kvalitetstänket. Och här har förskolan och skolan från 1 juli 2011 ett golv att inte trampa igenom.
Det är väl bara att inse att ska du få något gjort måste du mäta. Det är liksom hela vitsen med evidens i en mål- och resultatstyrd förskola och skola.
LikeLike
Jag har faktiskt fått en hel del gjort – just genom att undvika att mäta!
LikeLike
Finns det ett motsatsförhållande?
LikeLike
Allvarligt talat så menar jag nog att det finns. Om jag ger studenter en “fri” uppgift (i betydelsen att de ska tänka fritt och använda sina erfarenheter) – då blir det väldigt underligt om jag i responsgivningen försöker hitta på värdeskalor som till sist handlar mer om mig än om uppgiften.
Men en hel del studenter känner sig lurade om de inte får det där eftersträvade berömmet.
LikeLike
Undra om vi tänker samma tankar. Ur den fri uppgiften har du väl ett syfte, innehåll och mål. Allt detta går att mäta.
En kurs i SMARTA mål verkar vara på sin plats låter det som.
LikeLike
Nja –
Syfte (i betydelsen riktning) vet jag inte om det går att mäta. Kreativiteten arbetar på mystiska vägar och precision är inget givet ledord.
Innehåll – jo, men vad vi menar med innehåll är öppet för förhandling. Det handlar inte om budskap som ska transporteras och varken avsändare eller mottagare har självklart tolkningsföreträde.
Mål – jo om målet är att utveckla en färdighet eller förmåga innebär det samtidigt att kunna beskriva de här nivåerna före och efter för att uppskatta sambandet mellan aktiviteten och det som vi lite vagt kallar lärande. Men under själva akten är det antagligen störande om du betonar den här instrumentella aspekten:
– Det ska väl bli roligt att kunna redigera en film?
– Tyst, stör mig inte! Jag försöker berätta något viktigt!
LikeLike