En spännande och vänskaplig diskussion pågår hos Morrica (Länk).
Det finns en gemenskap på nätet som kan vara stark och sann. Några av er som kommenterar här tycker jag mig känna väl och tvekar inte inför tanken på att kalla er “vänner” – även om vi inte träffats. Men hur verkliga och betydelsefulla är de här mötena? Ersätter det vårt behov av fysiska vänner? Är nätet den nya familjen?
Järn, sten och mossa
Jag vet att mina bildval kan vara en smula mystiska ibland.
Tysta tankar 
En gnutta kryptiskt bildval, ja
LikeLike
Det skulle kunna vara så att bloggen är mitt andningshål i en rationell nyttofixerad värld och då känns det lättare att ta ut svängarna i bild än i text.
Jag föreställer mig större tolerans inom det fältet?
LikeLike
Nätet möjliggör ett tankeutbyte i en grad världen aldrig tidigare skådat. Detta gillas inte av makthavarna. Gränserna suddas ut. Vad är egentligen en “riktig” vän?
LikeLike
Samtidigt har nog ordet “vän” förlorat lite av sin tidigare lyster genom Facebook?
LikeLike
Jo – nätet är svårt att kontrollera.
Jag brukar undvika att tala om “makthavare” i Sverige. Här finns makten snarare inom oss och mellan oss än hos enskilda personer. Samtidigt är det svårt att inte se sig själv som en del av makten – åtminstone inte om man (som jag) jobbar i det som många skulle vilja beskriva som statens ideologiska spjutspets: lärarutbildningen.
Vad är en “riktig” vän? Jag tror inte den frågan går att besvara – men mitt råd är att inte vara alltför kräsen…
LikeLike
det är kanske bättre att fråga sig om man är en riktig vän? På nätet och annorstädes.
Jag uppfattar dina bilder som ett uttryck för din konstnärssjäl. Ibland njutbara, ibland oroande, ibland humoristiska, ibland en resonansbotten till din text, ofta ironiska och när de är svårbegripliga skakar jag på huvudet precis som på ett konstmuseum och tänker att jag kanske förstår nästa gång.
LikeLike
Jag tror vi behöver den där inre bilden av “vänskap” som en sorts moralisk hållpunkt när allting svajar i samhället. För många är det nog en främmande tanke att icke-intrumentella relationer är möjliga. Vänner har i vissa fall blivit viktigare än släkt – det har jag nog läst någonstans!
Tack – precis så tänker jag om bilder. Gärna lite oroande – illustrerande bilder är jag mindre förtjust i.
LikeLike