Björklund lovade ordning och reda i tal

Jag har en Björklundvänlig vecka och refererar därför helt kort folkpartiledarens förslag AB:

– Jag är rätt övertygad om att Kalle som spelar Allan och ska vara cool i klassrummet kommer att uppföra sig betydligt bättre om mamma eller pappa sitter på en stol längst bak i klassrummet.

Enligt förslaget ska skolan och föräldrarna först och främst nå en frivillig överenskommelse. Om föräldrarna vägrar och skolan bedömer det som nödvändigt ska kommunens utbildningsnämnd kunna besluta om obligatoriskt deltagande.

Föräldrarna ska ersättas för förlorad arbetsinkomst. Jag funderar på om det går att tvinga mor- och farföräldrar också? Till sist är det kanske deras ansvar?

Vad är det han lovar idag?

Vad är det han lovar idag?

Om Editor

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Normativitet, Personligt, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

24 kommentarer till Björklund lovade ordning och reda i tal

  1. Aurora skriver:

    Frågan är väl om de ska sitta med hela skoltiden. Vissa ungar har en förmåga att vara ögontjänare.

    Gilla

  2. Christermagister skriver:

    Ja, antagligen kommer Kalle att vara lugnare när pappa eller mamma sitter med, men vad hjälper det i längden?

    ”Den förälder som deltar ska ersättas för förlorad arbetsinkomst till exempel genom föräldraförsäkringen”. Gäller det alla föräldrar som läraren anser bör sitta med? I så fall har ju lärarna ett utmärkt sätt att skaffa sig ”assistenter” i klassrummet på, men det kan bli oerhört dyrt för skattebetalarna! Jag ser nog hellre att vi satsar på utbildad arbetskraft…

    Gilla

  3. Ping: Per Altenberg – ett liberalare Sverige » Blog Archive » Ja till stärkt föräldraansvar

  4. Stråhatt skriver:

    Jag skulle inte vilja ha föräldrar i klassrummet. Vad säger det om mig som ledare? Ha ha! ( ler) Hur skulle det se ut? Tänk när vi leker revolution, min pedagogiska gestaltning skulle hämmas. Nä, absolut inte…

    Gilla

  5. Leif Andersson skriver:

    Minns du högstadiet och att det kanske fanns någon eller några ”kravallungar” i din eller andra klasser? Termen är en från en kompis som själv var en sådan, han satt ofta hos rektorn för samtal om sitt uppförande. Minns du också att det fanns minst en lärare på skolan som klarade av de tonåringarna eller den klassen?
    Om jag var lärare skulle jag fundera över vad det är min kollega gör för att få ordning i klassen istället för att skylla på ouppfostrade barn. Jag skulle vilja lära mig hur jag kunde göra för att hantera alla barn som har plikt att gå till skolan trots att de kanske inte är motiverade.
    Barn är situationsanpassade liksom vi vuxna. Du beter dig inte alltid på samma sätt. Beroende på personerna runt dig och situationen beter du dig hela tiden lite olika. Gör du samma saker när du är själv hemma som när föräldrarna/kompisarna/partnern/barnen etc är med? Eller när du äter själv eller på en middag med chefen? Troligen anpassar du dig till situationen.
    Barn är vana vid detta, de har inga problem med olika regler i olika situationer. Det brukar fungera bra hos farmor/mormor även om de har lite andra regler än du har hemma, eller hur?
    Problemen uppstå möjligen när du är med hos mormor, då kanske barnet testar gränserna och blir mer svårhanterligt än mormor inte är med. När mormor är själv med barnet fungerar det bra igen.
    Allt detta är självklart för de flesta i vardagen. Hur kommer det sig att lärarna i skolan inte har lärt sig detta, eller glömmer bort sin roll som vuxna förebilder när de kommer till jobbet. Vuxenrollen klarar läraren säkert lika bra som andra föräldrar med barnen och barnens kompisar därhemma. På jobbet verkar många tappa den kunskapen. Eller är det så att utbildningen, facket och politiker som Björklund lurat dem att tro att vara en vuxen förebild i barns närhet, det behöver jag inte ägna mig åt när jag är på jobbet?

    Gilla

    • Mats skriver:

      Nja – de flesta lärare tar nog sin roll som förebild på väldigt stort allvar. Alltför stort om du frågar mig. I sin iver att vara moraliskt goda riskerar de att bli ointressanta personer.

      Gilla

    • Christermagister skriver:

      @Leif, vad menar du med ”att lärarna i skolan inte har lärt sig detta”? Det är ju Björklund som har lagt förslaget, inte lärare…

      Du påpekar en viktig sak, eleverna kan också bli stökigare när föräldrarna är med i klassrummet.

      Gilla

      • Anonym skriver:

        Rätt, skyll inte lärare för Björklunds tankar. Dock har lärarfacken, minns inte vilket nyligen uttalat sig i samma riktning. ”Det är inte vårt jobb att uppfostra barn”.

        Gilla

  6. Bertil Stenberg skriver:

    Först trodde jag det var ett skämt, men han förnekar sig inte, majoren. Mats, nu får det väl vara slut på vänliga veckan, hälsar rektorn i periferin.

    Gilla

  7. Anne-Marie skriver:

    Jag blev mycket upprörd över ordvalet – jag tycker inte om när vuxna talar nedlåtande om barn och ungdomar – att spela Allan – och sitta längst bak… ja, jag vet inte. Det finns andra sätt att organisera för lärande än att alltid hamna längst bak… och det finns mängder av andra sätt att skapa lärande för barn – fostran … Malmö Högskola har skrivit en föredömlig skrift som jag tycker alla borde läsa. A-M

    Gilla

  8. Mats skriver:

    Jag länkar gärna:
    http://mah.se/Nyheter/Nyheter-2010/Mer-kontroll-och-konkurrens-i-barns-liv/

    Jo det borde finnas andra sätt att skapa arbetsro i klassrummen. Men de här enkla lösningarna är populära och det finns säkert exempel på att det fungerar.

    (Puh – det ska bli skönt när den här veckan är över…)

    Gilla

  9. Jesper skriver:

    Hur blir det med tvångsnärvarande stökiga föräldrar då? Är det kanske som mor- och farföräldrar ska kommenderas in?

    Kan man inte istället ordna så att politiker kan tvingas sitta längst bak i klassrummet när skolorna de ansvarar för inte riktigt håller de där måtten? I en del kommunledningar skulle det kanske leda till oanade bi(ldnings)effekter.

    Gilla

  10. Tweedelee skriver:

    Jag har haft föräldrar i klassrummet, de dyker upp då och då, ibland av nödtvång ibland av nyfikenhet. En invändning jag har är att det blir trångt, 30 barn plus några föräldrar… Dessutom kan det bli demoraliserande, föräldrar som svarar i mobiltelefonen motverkar vissa saker man har sagt om lugn och ro och sparsamt användande av denna apparat. Det har också hänt att de försökt sig på att hålla föredrag om politik och annat på en nivå som möjligen passar på högskolan, detta kan lätt leda till att barnen får panik.

    Visst får de komma, men som Jesper skriver här ovan, jag skulle gärna välkomna en och annan politiker i mitt klassrum. Dom ska då inte komma på elevens val-dagar, när barnen valt något kul att jobba med, de ska komma en vanlig tisdag i november när vi ägnar oss åt samhällsekonomi, de ska sitta på de märkliga men billiga stolar som köpts in åt barnen och de ska äta i den gemytliga men bullriga matsalen. Så det så.

    Gilla

  11. Ping: Stökiga … hm, föräldrar,i skolan, vågar man säga något om det? « metabolism

  12. Ping: DET BRINNER I RYSSLAND | Nemokrati

  13. Junitjej skriver:

    Jag har bloggat om detta också: http://junitjejen.se/bjorklunds-forslag/
    Kommentera gärna!!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s