360 – pojkar, pojkar, pojkar

Jag läser Skolportens tidning 360 och fångas av innehållet. (nej den finns inte på nätet och 95:- är ganska djärvt i en tid då det mesta är gratis!)

Temat är pojkar och flera skribenter är bekymrade över att pojkarna halkar efter i skolan. Det finns även kritiska röster som beskriver pojkarna som diskriminerade. Martin Ingvar argumenterar för andra arbetsformer och betonar läsningens avgörande betydelse för skolframgång – tyvärr ser jag inga djupare spår av pedagogiskt tänkande i hans förslag som tycks vara av ganska teknisk art.

Anne-Marie är som vanligt ovanligt klok och ger flera exempel på att skolan sviker pojkarna som grupp. Deras intressen är marginaliserade och kroppsspråket tolkas som  ett hot mot systemet av oroliga lärare.

Äsch – varför refererar jag? Läs!

Eldkvarn – Pojkar pojkar pojkar

På Newsmill rullar en ganska förvirrad diskussion vidare utifrån mitt inlägg om DJ:s arbete. Från början handlade millningen om “Män på dagis” och då startade en pedofildebatt. Sedan lyckades jag få redaktören att ändra frågan till DJ och nu riskerar jag att bli ihjälkramad av antifeminister.

Länk till Newsmill – skriv gärna något där!

13 thoughts on “360 – pojkar, pojkar, pojkar

  1. Skolan sviker inte pojkarna. Skolan sviker det framtida Sverige. Ända sedan 70 talet dominerar postmodernistiskt tänkande.

    Om det är detsamma som att svika pojkarna – så låt gå.

    Like

  2. Jag har förstått att du inte tycker om något som du kallar “det postmoderna” och har vaga aningar om vad det innebär.

    Menar du att “det moderna” tänkandet går att beskriva som ett föredöme? För mig är den utvecklingsoptimismen ganska underlig och dragen av social ingenjörskonst svårsmälta. Handlar det om statens roll?

    Like

  3. Plura undra vad som menas med det “postmoderna”?

    Är det att det blivit en slagsida för humanisterna på bekostnad av det gamla industrisamhället där ingenjörerna var kungar och där språkvetare och andra betraktades som några kufar som passade bäst på tidningar eller som obskyra varelser som satt på sin kammare och författade. De gjorde ju inget produktivt utan var bara en förströelse detalj???

    Att den politiska arenan förändrades och förutsättningarna blev annorlunda i slutet av 60-talet har väl sakta sjunkit in. Problemet i Sverige är inte att vi saknar idéer. Problemet är att vi på vägen tappat förmåga att leverera idéer till verksamheter som fysiskt kan framställas på svensk botten. Fast man undrar när man far i småländska skogarna där det kryllar av små “fabriker”…..är det bara pojkar där????

    Like

  4. Jag använder ordet med meningen att jag ända sedan jag själv bevistade grundskolan insåg det uppenbara glappet mellan skolans inre värld och samhället i övrigt.
    Med bristfällig kontakt mellan skolan och den övriga verkligheten finns en uppenbar risk att skolan “glömmer bort” sitt grundläggande syfte. Vad har kunskaper för syfte och hur skall de kunna användas ute i samhället.

    Plura är inne på rätt spår. Vem skall till slut “försörja” välfärden.
    Vem skall betala skola, vård, offentlig sektor.

    Förstår skolan att den just nu försörjs av kunskaper som skolan helst vill slippa att lära ut?

    Att inte förstå detta är en slags postmodernistisk förträngning.

    Like

    • Det fanns en tid då skolans uppgift var det där grundläggande: Läsa, skriva räkna. Sedan gällde det att hitta de där begåvningarna som skulle göra uppfinningar som vi sedan kunde skörda frukterna av i industrin.

      Idag möter vi andra utmaningar och det här postmoderna mediesamhället lider brist på tydliga hierarkier. Det finns liksom ingen enkel väg till framgång typ den som vi uppfostrades med: Sköt dig i skolan och läs naturvetenskapliga ämnen…

      Idag kommer spolingar som struntade i skolan och startar företag till höger och vänster!

      Like

      • Att starta företag leder inte med nödvändighet till något gott.
        Postmodernistiska företag som har postmodernistiska kunder lär inte bygga ett välstånd.
        Välståndet bygger på principen energiutväxling.
        Företag som inte utnyttjar / utvecklar denna princip hade i praktiken kunnat existera innan upplysningstiden.

        Eller i vart fall bör man veta om att denna typ av företag är helt beroende av energiutväxlande verksamheter.
        Kanske är det denna brist på insikt som jag benämner postmodernistisk förträngning.

        Like

      • Till sist kommer vi ner på de enkla behoven bo och äta? Då står sig det s.k. kunskapssamhället ganska slätt.

        Jo. det går nog att kalla en sådan tankelucka förträngning.

        Like

  5. Jag ska inte skriva mer om antipluggkulturen, men till det hör att coola gossar inte läser skönlitteratur. Eftersom svaga läsare aldrig klarar sig bra i skolan har vi en nyckel här.

    Jag menar för övrigt att skolan sviker både pojkar och flickor. Flickorna är lydiga och gör sina läxor. Det ger dem bra betyg, men gagnar inte självständigt tänkande. Pojkarna vägrar inrätta sig och får sämre betyg, men de kanske behåller mer självständigt tänkande.

    Like

    • Det är en obehaglig polaritet mellan anpassning och självständighet du beskriver. Jag önskar att det fanns en tredje väg men behöver nog se den först.

      Like

    • Helena – en mycket intressant slutsats. Kan det vara så att olydnad går jämsides med kreativitet och lydnad med det existerande förhållningssätten.

      Om vi drar ut tangenten, hur kommer detta att på verka samhället när det blir större andel kvinnor med akademisk examina?

      Like

  6. “Till sist kommer vi ner på de enkla behoven bo och äta? Då står sig det s.k. kunskapssamhället ganska slätt.”

    För att bo och äta behövs pengar – i alla fall om vi vill behålla vår nuvarande standard (men egentligen behöver vi ju bara värme, mat och tak över huvudet). För att få pengar behövs kunskap. Men inte vilken kunskap som helst. Att ha lärt sig lyda order är t.ex. inte alls någon säker källa till externt inkommande pengar, däremot är det en säker källa till KalleAnkaPengar (pengar från den ofantliga offentliga sektorn).

    “Sedan gällde det att hitta de där begåvningarna som skulle göra uppfinningar som vi sedan kunde skörda frukterna av i industrin.”

    Precis så är det, och det är även, enligt min mening, dagens recept för framtidens framgång. Tänk så många fler “spolingar som […] startar företag till höger och vänster” vi skulle kunna ha om skolan erbjöd (vinnande) kvalitetstid och inte (bortkastad) kvantitetstid.

    Like

    • Hej Kjäll!
      Jag har är glad över att du har sådan tilltro till skolan skulle kunna ha den avgörande betydelsen och tänker använda sommaren till att återskapa min utbildningsentusiasm.

      Like

Leave a reply to Plura Cancel reply