Sydsvenskan sprider Christina Cliffordssons förklaringar av de dåliga svenska resultaten i internationella kunskapsmätningar.
Svenska elever sackar efter. Det visar internationella kunskapstester, men en del av förklaringen är att svenskarna gått kortare tid i skolan.
(…)
Man får nämligen inte bara mer kunskap av att gå ett extra år i skolan, man blir intelligentare också. Ju fler år man gått i skolan, desto bättre intellektuell förmåga har man. I ämnen som matematik och läsförståelse, just det som mäts i dessa internationella tester, har det stor betydelse. Särskilt syns skillnaderna bland yngre elever.
Den här propagandistiska inställningen till skolans betydelse skulle jag gärna dela – problemet är att jag misstror undersökningen och resultatet. Det luktar beställningsforskning.
Vad vet professor Cliffordsson om svensk förskola? Hur är jämförelserna gjorda? Skojar hon?
Uppdatering: LR är inte oväntat positiv till tidigare skolstart och skriver uppskattande om undersökningen. Varför är jag inte förvånad? (länk)
Tysta tankar 
Håller med dig Mats – det är inte längde som avgör i detta fall. Vem tror på sådana skrönor som att man blir intelligentare att gå i skolan. Det är man född med, man blir möjligen mer bildad en helt annan sak.
Och med en dåres envishet hävdar jag att det dåliga kunskapresultaten beror på dålig pedagogik.
LikeLike
Det är ytterst sällan längden som avgör, det som gör skillnad är vad man gör med den. Med ämneskunniga lärare och god arbetsmiljö i skolan stiger bildningsnivån i landet, men det är inte gratis.
LikeLike
God arbetsmiljö tror jag är ett okontroversiellt begrepp.
Ämneskunnighet menar jag kan vara ett försåtligt ord som döljer de sprickor som finns mellan olika uppfattningar om vad som ska ske i skolan/förskolan.
LR vill tidigarelägga skolstart – helt logiskt utifrån deras förutsättningar där förskollärare inte är riktiga lärare.
LikeLike
Där kanske LR får tänka om iom nya skollagen. Där lagfäst förskolan som skola och förskollärare formelt som lärare.
Ämneskunnighet – jo jag har förstått att det finns sprikor i synen på den. Men det är inte bara vad som ska ske som är det viktig utan hur, det Anne-Marie Körling ständigt åsiktar om. Och har skapat ett bra ord för detta – innehållsseende.
LikeLike
Kanske är professorn trött på forskningens problematiserande karaktär och tar chansen att etablera sig på den politiska arenan?
Jag är ovan vid den här typen av förenklingar och måste fråga mina forskarvänner om det är en ny trend? Att vilja vara med…
LikeLike
Mats det är väl just det som är problemet med dina forskarvänner.
Lyssna inte så mycket till dem utan funder på vad som händer ute i “verkligheten”. Senast kom Skolinspektionen med en kvalitetsgranskining idag.
Läs och begrunda http://www.skolinspektionen.se/sv/Pressrum/Pressmeddelanden/Skolan-utvarderar-eleven–inte-sitt-eget-arbete/
Finns det någon yrkeskår som har det så bra att de kan strunta i sin egen utvärdering av det dom gör och levererar som skolledare och lärare?
LikeLike
Tack – det verkar vara en vältänkt rapport!
Jag tror de flesta lärare och skolledare tänker slentrianmässigt PROBLEM=STÖD
Det är ofta en väldigt förenklad syn och jag håller helt med dig. Vi måste våga vända blicken inåt. Antagligen stänker det även på lärarutbildningen.
LikeLike
Där satte du finget på skolans problem.
Istället för att fundera på hur tillfredsställer jag elevens behov att nå kunskap riktar sig skolledare och lärare in på att se den de är tillför som ett problem, när inte eleven lär sig ämnet på mitt sätt.
Då skirker man efter stöd till eleven när det är lärarna som behöver stöd.
Här kommer skolledarnas akilleshäl i form av avsaknaden av pedagogiska samtal för att nå de nationella målen i läroplanen.
Och det är just det rapporten fokuserar på.
Du har helt rätt det stänker på lärarutbildningen. Enligt min syn bör den skiljas från den forskningsrelaterade problematiseringen, som tillhör det som kommer efter grundutbildningen på akademisk nivå, för att inriktas till att få en akademisk grundutbildning för att bli yrkesdugliga lärare och inte forskare.
LikeLike
Jag har svårt för den här uppdelningen. Skolutveckling, självvärdering och kvalitetsarbete borde vara en självklar del av vardagen och om vi inte jobbar med de här frågorna under utbildningen är det en överhängande fara att de blivande lärarna socialiseras in i något väldigt bestående!
LikeLike
Det är vi överens om Mats.
Men min point är att de lärare jag haft på utbildning ondgör sig över att de inte fått lärar sig just detta i sin utbildning på lärosätena. Det har plotrats bort i grundubildningen för att man hela tiden ska problematisera.
Kanske ska jag istället vara glad för det, så jag får lära skolledare och lärare vad mål- och resultatstyrning är i praktikten för att lyckas med självvärdering och kvalitetsarbete.
LikeLike
Jag vet bara att de student som med nöd lyckas hålla näsan över vattenytan blir väldigt förvirrade när de förväntas kunna presentera något som liknar en pedagogisk vision.
Frågan är om det går att vara lärare utan en sådan? Tyvärr misstänker jag att de här visionerna ibland snarare är en belastning än en merit!
LikeLike
Hur menar du?
LikeLike
För många fungerar de där visionerna som en smärtsam påminnelse om något man nästan lyckats förtränga.
Ungefär så här:
LikeLike
Jo, det förstår jag, men jag förstår inte riktigt hur du resonerar – de studenter som inte riktigt reder ut utbildningen tycker detta är ett förvirrande moment, men det är ett rätt viktigt moment. Om de inte reder ut detta heller är det kanske läge att börja fundera över riktigheten i yrkesvalet, förstår jag dig rätt?
LikeLike
Jo – det finns en tradition av att se studenter som förändringsagenter och det blir lätt ganska romantiskt om de ska komma ut och ha en massa åsikter och inte så mycket erfarenheter bakom. Jag är rädd att vi cementerar bilden av den naive idealistiske studenten och den tröga handledaren och skolkulturen.
Det tar liksom tid att ta sig in och förstå vilka delar som är möjliga/önskvärda att förändra.
På en del skolor tror jag att “skolutveckling” är ett fult ord. De har liksom haft för många studiedagar som inte har medfört några förändringar och cynismen vinkar runt hörnet.
LikeLike
Rätt mig om jag har fel, men låg inte Sverige väldigt bra till före 1990? Är det något land som under de senaste 20 åren har förlängt sin utbildning med två år? Har ingen det, så är det väl något som har ändrats i Sverige och som inte blivit till det bättre. Eller?
LikeLike
Touché!
Eländet började med förskoleklassen – denna eländiga annektering av sexåringar till skolan.
LikeLike
Det hade kanske varit bättre att låta eleverna börja senare och göra något vettigt med tiden istället…
LikeLike
Jo, men Mats jag tror att det är ett elände för att vi har en luthersk uppfattning om hur skolan ska gå till. Min dotter började skolan när hon precis hade fyllt fem, på Nya Zeeland. Hon älskade varje minut och blev helt förtvivlad om det var någon dag hon inte fick gå för att vi hade annat för oss. De lekte, sjöng, lyssnade på sagor, ritade, gjorde utflykter. Hon lärde sig att läsa och skriva på engelska och det tog inte ens två månader. Det är bra att gå i skolan när man är sex. Men då måste det vara kul att gå i skolan när man är sex.
LikeLike
Det känns jättekonstigt att diskutera i de här polariserade termerna och de flesta av oss är väl fångade i våra bilder av vad som egentligen är “förskola” eller “skola”. Kanske kan världarna mötas, men det känns som om den nya lärarutbildningen förstärker skillnaderna genom åtskilda examina.
Jag är mest förvånad över att en forskare väljer att låna sig till sådana här politiska utspel!
Jo Nya Zeeland verkar ha hittat något som vi har missat.
LikeLike
Förskoleklassen var en ekonomisk “reform”: man vill spara pengar i början av 90-talet. Men hur kan den förklara att resultaten i skolan blivit sämre? Det måste ha hänt andra saker i skolan också. Men OK, det var ju nedskärningar i skolan också.
Eller är det så det är ett allmänt samhällsklimat, helt utanför skolans kontroll? T ex ökande samhällsklyftor. Jag har för mig att jag nämnt det någon gång tidigare.
LikeLike
Jag tror att mina hypoteser om resultat och reformer är lika kloka som professorns. Man borde ha vett att låta bli!
LikeLike