Anne-Marie har samlat ordningsregler och jag kan inte låta bli att sprida (länk):
- Herre på täppan får inte lekas på kullen.
- Inte lämna skolgården utan tillstånd från skolpersonal
- Följa tillsägelser som ges av personalen
- Vara vänlig och hjälpsam
- Deltar i lekar som inte skadar mig själv
- Ingen skall behöva känna sig utanför, osynlig eller meningslös
- Sover ordentligt
- inte använder foajen vid fritids som uppehållsrum,
- hjälper till så att korridor och uppehållsrum ser prydliga ut vid skoldagens slut.
- Snöbollar kastas endast utanför skolgården och tillsammans med vuxna. Vid pulkaåkning på backarna används hjälm
- Alla får vara med i leken, ingen lämnas ensam
- Vi skall inte klaga, sura och gnälla
- Vi har mobiltelefonerna och mp3-spelare avstängda och osynliga på lektioner inom och utomhus.
- Det är bara tillåtet att klättra på ”lilla” stalltaket.
- Vi gungar inte på stolarna.
- hjälps åt att hålla ordning och plocka upp efter dig.
- Vi hostar Hosta i armvecket, när vi behöver hosta
- Vi går inne i skolan.
- Vi tar inte med oss farliga saker till skolan.
- Snölyktor, snögubbar, snögrottor och snöänglar är bra saker att göra när vi är ute och leker.
- Vi får åka stjärtlapp i backen om vi har hjälm.
- I ”Trekanten” är jag bara när jag ska besöka biblioteket, skolsköterskan, ha slöjd, bild, hemkunskap eller har ett ärende till skolans expedition
- Jag vet att fotografering och filmning inte är tillåten utan medgivande av berörd person
- vi tar ansvar för att komma utvilade till skolan
- vi arbetar aktivt på lektionerna
- Mobiltelefoner ska ha ringsignalen avstängd under lektionstid och får icke användas på något sätt under lektionstid utom då man kommit överens med läraren om att använda telefonens kalkylatorfunktion. Förbudet gäller även biblioteket och vid gemensamma samlingar.
- Alla duschar efter varje idrottslektion
- På skolan tilltalar vi varandra med namn/smeknamn som är okej för den som äger namnet.
- Snöbollskastning är endast tillåten på gräsmattan mellan XXX- gården och zzzz-gatan
- Vi måste ha skor på oss när vi cyklar
- Om vi är förkylda, kan vi få äta halstabletter. Vi säger till läraren.
- Vi äter med gaffel och kniv och låter maten tysta munnen
- Vi går genast ut vid lektionens slut.
- Lekredskapen används på rätt sätt.
- Bollar som hamnar på taket hämtas vid dagens slut ner av vaktmästare eller annan skolpersonal.
- Rökning och snusning sänker uppförandevitsordet.
- Vi säger bland annat HEJ till dem vi träffar.
- Om det blir mycket snö avgör rektor om det är tillåtet med snöbollskastning.
- När det är rast får du leka på skolgården, men inte på bilparkeringarna. Du får heller inte leka i trappor och korridorer.
- Klättra endast på klätterställningen.
- Vi kastar inte snöbollar, stenar, äpplen, kottar och annat som kan vara farligt.
- Vi respekterar de som säger till om att slänga snus i papperskorgen
- att rätta sig efter tillsägelse från all personal
- Godis som äts under lektionstid spottas ut.
- Var rädd om träd och växter på skolområdet
- Snöboll kan kastas på bakre skolgården, inte nära fönstren! (800 kr). Kasta inte mot ansiktet, isbollar är för hårda!
- Jag använder ett vårdat språk utan svordomar, könsord eller andra nedvärderande tillmälen.
- Om vi gör inbjudningar i skolan bjuder vi hela klassen.
- Vi använder våra ”boards” mellan grinden och första basketkorgen.
- Snöboll kastar vi endast på skolgården inom angiven plats.
- Vi är alltid minst två när vi går upp på berget och vi håller oss så nära att vi hör när de vuxna visslar in.
- Du skall komma i tid till lektioner. Om du kommer för sent får du arbeta hemma med de uppgifter som du missat. Lapp sänds hem för påskrift och dina föräldrar kontaktas av läraren.
- Om man på rasten behöver hjälp av de vuxna som är ute, söker man upp dem.
- Du måste ha hjälm på dig när du vistas på kullen under snöiga perioden.
- Förklara för dina elever vad som gäller i god tid före skolbiovisningen!
- Du leker inte vapen och fäktningslekar under skol- och fritidstid .
- inte sitter i fönstren eller åker på ledstängerna
- Varje rast vädras samtliga klassrum och alla elever i åk 1-8 har uterast
- Inlines, skateboard och liknande kräver skydd! Åk inte kring köksingången /…/
- vi går utevägen till slöjden och till klassrummen
- Vid brandlarm: samla ihop klassen/gruppen och gå lugnt mot närmaste utgång som är märkt med grön och vit nödutgångsskylt. Räkna in klassen/gruppen och avvakta besked från museets personal.
- Vi lämnar tallrikarna när det är dags att gå tillbaka till klassen.
- OBS! I slöjdsalarna har vi skorna på!
- Vid fotbollsplanen, men bara där, får du klättra träd.
- Lekcyklarna får endast användas av fritidsbarnen på fritidstid.
- Du skall inte uppträda störande under lektioner. Om du inte kan uppträda lämpligt under lektionerna kommer dina föräldrar att kontaktas av läraren och du får arbeta hemma med de uppgifter som du missat.
Jag ryser och tänker på alla de regler som inte är formulerade. När vi diskuterar den “dolda läroplanen” sker det utifrån den lömska överenskommelsen att vi egentligen tänker lika och därför inte behöver regler. På ett sätt är det bra att de här reglerna finns – då går de i alla fall att diskutera!
Kommentera gärna hos Anne-Marie! Jag vill inte stjäla hennes diskussion, men är naturligtvis nyfiken på vilka tokiga regler som finns på era skolor och förskolor.
Tysta tankar 
Å andra sidan kan det vara intressant att fundera över varför Homo Sapiens så gärna vill ha regler.
Hänger det inte ihop med vår förmåga att försöka förutse och ha kontroll över framtiden. Vi vill slippa strul framöver eftersom det är så jobbigt när det väl händer strul.
Dvs samma typ av egenskap som har gjort att vi bor i hus och inte i jordhålor.
Extremformen av denna egenskap brukar benämnas GAD.
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1344
Lägg märke till att kvinnor har dubbel frekvens av GAD.
Det är nog därför som kvinnliga lokalvårdare sätter upp skyltar på WC som beordrar oss män att sitta ner när vi kissar.
LikeLike
Bilden såg jag första gången på expidition i en gymnasieskola, i Småland av alla ställen.
LikeLike
Vi är dömda att försöka tygla vår omgivning?
LikeLike
Vi försöker skapa ett system där vi slipper diskutera varenda liten detalj in absurdum?
LikeLike
Det är spännande att vi i en skola som utgör sig för att vara målstyrd har en sådan tilltro till regler!
Min erfarenhet är att regler skapar ännu fler diskussioner. Jag har försökt skriva uppgifter med detaljerade matriser och kriterier – ofta blir frågorna fler än svaren!
LikeLike
Det är väl viktigt att det finns en balans mellan regler och friheten att tillämpa dem. Därför är det viktigt att ha en levande dialog om uppträdande. Samtidigt är det lättare att umgås om man känner till koderna för umgänget. Då slipper man gräl och trakasserier.
LikeLike
Jo – en värld utan umgängesregler är svår att tänka sig. Det finns ett gränsland här som är intressant. Anne-Marie har sammanställt “trivselregler” (inte “ordningsregler” som jag skrev.
Frågan är vems trivsel det handlar om? Jag tänker mig att reglers viktigaste funktion är att anonymisera makten:
– Jag följde bara reglerna!
LikeLike
Jo, risken finns att med ryggmärgen svara så när något går åt skogen. Praktexemplet är väl det som hände för 65 år sedan i Nürnberg. Eller på andra mindre markanta ställen.
Problemet med detta är att det saknas en levande dialog kring trivselregler, orddefinitioner i diskrimineringslag eller annorstädes. Diktat uppifrån leder sällan till efterlevnad.
LikeLike
Jag är särskilt misstänksam mot sånt som kallas “vanligt hyfs” eller “sunt förnuft”. Det är ofta väldigt naiva människors självförhärligande av sin kulturella bakgrund.
LikeLike
De här två har vi, naturligtvis har 15 andra också, men just dessa är ju verkligen roliga.
• Det är förbjudet att kasta föremål som t ex snöboll, vatten, äpple och sten.
• Det är förbjudet att klättra på tak och brandstegar i onödan.
LikeLike
Jag anar dock att unga människor kan ha en något annan uppfattning än oss litet till åren komna kring vad som är onödan när det gäller takklättrande.
LikeLike
“Det är förbjudet att göra någonting som skadar eller sårar någon annan, som stör verksamheten eller som förstör inredningen.”
Ungefär så skrev vi reglerna i mitt senaste arbetslag. Visst kan det bli diskussioner någon gång ibland, men för det mesta är det ganska klart för eleverna vad som är OK och vad som inte är det. De gånger det blev diskussion så tror jag att diskussionerna var viktiga och en del av skolans uppdrag att ta.
LikeLike
Bob Hund säger det som vanligt bättre:
LikeLike
Snyggt, Christer! Där har vi en utmärkt regel om vi nu prompt måste ha regler. Det står inte i våra regler att man inte får smita i lunchkön, inte heller att man inte får ha fötterna på bänkarna där folk ska sitta. Där har vi de två beteenden jag ägnar mest rastvaktstid åt. Min poäng med det är att man kanske inte behöver ha ordningsregler överhuvudtaget.
LikeLike
Vad är regler? En social sanktion eller en norm eller båda två.
LikeLike
Jag är rädd att vi hamnar på etikens bakgator om vi gräver för djupt.
1) regeletik = det går att formulera system som regler alla möjliga handlingar och undanröja konflikter denna väg. Inget personligt ansvar.
2) Konsekvensetik= varje handlings moraliska värde bedöms efter vilka följder den får. problemet är att vi aldrig vet konsekvensen av en enskild handling.
3) Situationsanpassad etik= man gör så gott man kan och försöker vara så snäll som möjligt.
Jag tror att reglerna i skolan är mer disciplinära – de måste kopplas till straff för att vara trovärdiga.
LikeLike
Mats – precis regeletik utan sanktioner är tandlös.
Och det paradoxala med etik är att det inte finns en etik för allt utan beror på vilken situation man befinner sig i och hur man tolkar situationen.
Har bestämt för mig att regeletik kan stavas – lagar, tio Guds bud, ordningsregler, styrdokument – där någon ges tolkningsföreträdet. Det kan skifta från domstolar till Skolinspektionen.
Och ytterst handlar väl regeletiken om “sanning” och konsekvens.
LikeLike
Grunden för en framgångsrik tror jag Kant menade var “generaliserbarhet” – den ska gälla för alla och vara möjlig att genom föra på alla nivåer. En sorts rationaliserad egoism, som ligger nära den s.k. gyllene regeln. Frågan är om det behövs en straffande makt till det här eller om brott med automatik medför att man hamnar utanför gemenskapen?
LikeLike
Här kom du med en svår fråga, som inte går att svara rakt av på. Om samhället i Kants anda beslutat om lagar med straff finns det väl en “generaliserbarhet”.
Men inte lika klart om det gäller sådan som ordningsregler. Där är det snarare gruppen som beslutar vilka uppträdande som är accepterade. Och den som bryter dessa ska inte med automatik hamna utanför utan bevisa att h*n kan följa “reglerna”. Om ingen “förbättring” sker utifrån gruppens regler finns det väl ingen annan utväg än att skilja överträdaren från gemenskapen. Lätt i idrottsrörelser, politiska parter, företag mm men inte så lätt i en obligatorisk skola.
Så det finns väl inga enkla svar och lösningar på problemet även om skolan kommer att få regelunderlag från och med halvåret 2011 med den nya skollagen för “störande” elever.
LikeLike
ja de där störande eleverna ställer till det.
Det borde finnas regler mot “störande skolor”!
LikeLike
Visst borde det finnas det!!!
LikeLike
Okey! Kan jag tolka detta som att regler både är sociala sanktioner och normer som är uppbyggda av vår kultur utifrån vår religiösa bakgrund?
LikeLike
Nja… regler är maktens sätt att försöka få sina kulturella uttryck att framstå som normala och tidlösa.
Helst ska du själv ha konstruerat dem och gjort dig delaktig av de här strukturerna. Då kanske vi kan tala om “trivselregler”. Men det är alltid gruppens rätt att förstrycka individen som ligger bakom.
LikeLike
Skulle vilja säg både och.
Fast i skolans värld blir det lite mer komplicerat, eftersom elever är där av “tvång” har makten tagit sig rättigheten att skriva reglerna. Dock tror jag det gjort det utifrån tron att de representerar en folkvilja på demokratisk väg….
LikeLike
Jag tycker mycket om en bok som heter “Den vänliga maktutövningen”, som spikar fast hur lömst det här förtrycket är. Lär dig älska makten – virka din egen snara!
LikeLike
Det har varit en del diskussioner om regler i min mentorsklass och för eleverna har det dels varit “detaljerade regler – och hårda straff för den som syndar” eller “regler är till för att brytas” – och någonstans där mitt emellan har jag stått som inte gillar regler men funnit mig predika vikten av att vi har gemensamma regler – för att (den oviktiga) friktionen mellan oss ska vara så liten som möjlig … Håhå, jaja, i den bästa av världar skulle man kunna luta sig tillbaka och lita på att “det sunda förnuftet” reglerade allt! Synd bara att “sunt förnuft” är ett så omöjligt begrepp.
LikeLike
Är det någon som kan låna ut ett osunt förnuft?
LikeLike
Du kan få låna mitt, så att jag kommer bort ifrån Angry birds.
LikeLike
Ajajaj – Don´t go down that road…
P.S. Vilken nivå ligger du på?
LikeLike
Jag tycker att det där låter som regler som är mer ingripande och omfattande än någon är beredd att personligen se till att de följs med hårda sanktioner.
Jag skulle gärna se att mina medmänniskor frivilligt uppträder mer som jag skulle vilja att de gör, men om jag själv måste agera polis, domare och verkställare (bödel), så sänker jag kraven rejält.
Denna frågeställning verkar inte beaktas av de som satt upp de där reglerna.
LikeLike
Dessutom borde det finnas någon form av advokat inblandad i de här processerna!
LikeLike
Pingback: Inlägg som berör – 4 juni 2010 « Nattens bibliotek
Listan är också rörig med alla variationer (“vi”, “jag”, “alla”, “du”, fritidsbarnen” och andra formuleringar). Det vore nog bättre med ett kontrakt (som författas efter diskussioner/förhandlingar med eleverna) där allt är författat i jag-form och eleven undertecknar. Sanktioner måste förstås också vara angivna och formulerade efter diskussioner/förhandlingar med eleverna. Frågan är vilka typer av regler och sanktioner som verkligen har lagstöd.
LikeLike
Det är Anne-Marie som har samlat reglerna från spridda skolor – vi ska se dem som exempel och startpunkt för diskussion. Inte något heltäckande förslag!
LikeLike
Aha!
Jag tyckte väl att det lät både rörigt och omfattande.
LikeLike