Kristina Alexandersson föreslår att vi ska sluta använda begreppet “digitala infödingar”.
Jag tror hon har en viktig poäng. Genom att beskriva digitalt kompetenta ungdomar som infödingar exotiserar vi dem – och skapar samtidigt en ursäkt för den egna inkompetensen.
– Det är ju lätt för dem, de är ju födda med datorer…
Vi som inte är infödingar tilldelar oss rollen av “turister” och det blir problematiskt om turisterna ska värdera “infödingarnas” prestationer utifrån våra värderingar. Jag tror att det skulle kunna kallas “etnocentrism” eller i värsta fall “kolonialism”.
Till hösten planerar Lärarutbildningen en massiv fortbildningsinsats för att höja lärarnas digitala kompetens. Då duger inga ursäkter. Den nya lärarutbildningen skulle i Frankes utredning både “genomsyras och pläglas” av IKT-perspektivet. Kanske är den aningen klumpiga meningen det klokaste i hela utredningen?
Tysta tankar 
Pingback: Var är vi? « You're no different to me
Detta synliggör även ett annat intressant problem, hur fungerar man som lärare om man inte längre är intresserad av att lära sig något nytt?
Är det verkligen fortbildning som behövs? Hjälper fortbildning om intresse saknas?
LikeLike
Det är en viktig aspekt, Johan. Hur fungerar man som lärare om man inte själv vill lära mer och utvecklas vidare?
LikeLike
Mer generellt så kan man också fråga sig om man verkligen kan begära att någon ständigt ska lära sig allt nytt för att kunna göra sitt jobb. En del saker, som t.ex. IT/datorer är såpass generella och påverkar många olika områden, så där kan man nog förvänta sig att lära sig det, men är det alltid så att man måste följa de senaste trenderna?
Jag har och har haft sådana jobb som kräver att man hela tiden kollar av vad som händer och sätter sig in i nya tekniker och sätt att tänka/jobba, det innebär en enorm press, speciellt som det ofta också innebär att man själv får sköta både grovsållning och djupare tolkning av informationen.
Är det en rimligt att förvänta sig detta av alla lärare?
Behöver allt som lärs ut vara hyperaktuellt och är det ens önskvärt?
Själv tycker jag inte att det behöver vara så, snarare så tycker jag ofta att det viktigaste kan vara att ge eleverna/studenterna en gemensam referensram som de kan tolka ny information från.
LikeLike
Bilden av läraren som avantgarde är komplicerad (och lärarutbildaren som superavantgarde ska vi inte prata om).
Jag försöker motarbeta bilden av mig själv som duktig allvetande förebild och fuskar gärna om det går. Hellre bristande kontroll och färdigt bloggredskap än HTML…
LikeLike
Det är väl inget direkt fel med att kunna lite HTML eller snarare principerna bakom, men att sitta och knacka kod för hand när det finns färdiga verktyg känns mer som någon sorts demonstration/trotsbeteende.
Samtidigt måste man kunna mer än det man lär ut för att kunna lära ut.
Nu avsåg jag kanske inte i första hand datalärare ovan, men även t.ex. en biblotekaries arbete har förändrats en del med datorernas intåg. Poängen är att man bör förstå tillräckligt för att se förändringarna/nyheterna sammanhanget av sitt eget område.
LikeLike
Det där trotsbeteendet fungerar nog åt båda hållen. Å ena sidan går det att bita sig fast vid en “här och nu/du och jag-modell” som trotsar alla krav på digitalisering. Å andra sidan finns det säkert lärare som vill visa sin auktoritet genom djupa ämneskunskaper inom helt irrelevanta fält (HTML?)
LikeLike
Pingback: Kristina Alexandersons blogg » Vi diskuterar begreppet, men hur blir det en del av vardagen
Vadå inte född med dator? Måste kraftigt protestera. Vi som redan på 70-talet programmerade med hålkort. Så nog har tekniker varit uppvuxna med datorns tillkomst.
Men flertalet av vår generation kanske kunde betraktas som “hang-arounds” till oss invigda.
LikeLike
Hang-arounds låter väl positivt – jag tror nog att de flesta knappast kvalar in som “wanna be”.
LikeLike
Hang-arounds låter positivt? Än en gång konstaterar jag att vi kommer från väldigt olika världar.
LikeLike
Hang-around är väl steget under wanna be?
(väl betyder “överdrivet” i det här sammanhanget)
Menar du att ordet har olustiga associationer till diverse gäng?
Tänkte inte på det…
LikeLike
Det positiva är att en “hang around” faktiskt vill något. När det gäller datorer i skolan tror jag att många har en mer skräckslagen/negativ bild!
LikeLike
Varför har lärarkåren det? Är det den humanistiska skräcken eller. Det finns ju Appel för de som inte klara PCn.
LikeLike
Min teori är att en del lärare ogärna vill skiljas från auktoritetspositionen – att vara den som vet. På det här digitala fältet är det väldigt svårt att hävda någon form av tolkningsföreträde och känslan av att vara förbisprungen kan göra väldigt ont. Åtminstone om man tror att man måste vara expert på allt.
Men jag förenklar. Datorer kan vara väldigt förnedrande och ibland har jag överskattat mina kunskaper. (Trots Mac)
LikeLike
Vilken klockren illustration av poängen, Plura! Precis där uppstår många av kommunikationsproblemen mellan din generation, som tror att ni kan det här med it för att ni suttit och pysslat med programmering och hårdvara, och den anarkistiskt kommunikativa generation som i mångt och mycket betraktar datorn enbart som en portal via vilken man kommer åt det som är viktigt – nätet.
LikeLike
Sherry Turkle skrev på 90-talet mycket om de tidiga användarna utifrån kategorierna bemästrare och användare – den uppdelningen ger fortfarande mening.
Många killar var mer intresserade av hur det fungerade än vad man faktiskt kunde göra
LikeLike
Ja, det är användbara begrepp. Kanske tydliggör de varför det ofta blir så när det ska hållas utbildningar inom området att medelålders gubbar står och orerar för imponerade medelålders tanter som sedan knappt vågar prova, medan yngre glatt testat sig fram och passerat gubbarna redan innan introduktionen är över? Eller är det jag som är fördomsfull?
LikeLike
Snarare sorgligt insiktsfull…
LikeLike
Morrica – så slående beskrivet.
Men enda sättet att lära sig är att börja leka. Det är inte som att gå i skolan och ha en kursplan. Då lär man aldrig kunna lära sig. Och datamaskinen är så idiotisk dum så den gör inget annat än det jag ber den göra.
LikeLike
Nu börjar det bli intressant på riktigt – att lära sig utan kursplan?
Genom lek?
Det är sådant jag kallar informellt lärande och när jag ber studenterna ge exempel på det famlar de ofta efter förskolans ostyriga värld.
LikeLike
Ja, Plura, mycket slående. Har du något bra förslag på hur man ska bära sig åt för att få dessa grötmyndiga gubbar att ändra attityd och våga kliva ner från podiet, så att tanterna också vågar leka?
LikeLike
Vet inte, men jag har gjort så när jag demat programvara att jag först ha kört knapptryckningen. Därefter får de lösenord av mig. Sedan har jag fullrulle och springa runt hos tanterna.
Det roligaste är att det visar sig att förskolans personal har minst hämningar att in och knappa. En förskollärare uttryckte sig efter tre timmar framför skärmen – så här mycket still har jag inte suttit på länge och kul var det!!!
LikeLike
Visst, Plura, det kanske du gör. Men problemet återstår, och förvärras ju mer åren går. Jag undrar varför?
LikeLike
Datorer är väl ett område som lämpar sig sällsynt illa för traditionell förmedlingspolitik.
Skolverkets PIM-satsning har visat att det fungerar bättre när folk får undervisa sig själv i sin egen takt.
http://pim.skolverket.se/Default.aspx?epslanguage=EN
LikeLike
Vet inte om det är åldersnoja eller personlighetsfråga. Man kan konstatera att den man minst tror i hög ålder är ute och Facebookar.
Kan det vara så att nyfikenheten avtar med åren hos somliga och vi som ständigt är nyfikna på det nya är stigfinnare som inte räds okänd mark….
Och som alltid, man bör göra saker i sin egen takt, blir bäst så…..
LikeLike
Jag har tröttnat på mig själv i rollen som IT-entusiast. Tycker bara att jag blev tjatig och gav mina arbetskamrater dåligt samvete i stället för att entusiasmera dem.
Jag tror att många IT-pedagoger har haft en väldigt romantisk syn på sin egen betydelse som bärare av “det nya”.
LikeLike
Problemet med att låta människor göra saker i sin egen takt är att det inte alltid blir gjort – någonsin. Lärarkåren måste kunna hantera Internet och datorer på en rimlig nivå, annars blir eleverna lidande.
LikeLike
Jo – och det finns chefer som har pekat med hela armen och lockat med lönepåslag också. När det gäller PIM och kommunerna tror jag att det gett resultat!
LikeLike
Kanske har du rätt, Mats, kanske är det som Pippi sa när hon skulle på kalas – är man nervös och orolig för något får man ta det med kommando och ge sig själv order, annars tappar man modet helt och det blir inget av något.
LikeLike
Det är nog ett bra råd – Pippi kunde vara väldigt sträng mot sig själv, samtidigt som nog hade en stark självacceptans!
LikeLike
Astrid Lindgren gav ofta goda råd genom sina karaktärer.
Av någon anledning har det här med datorer blivit en stridsfråga i skolorna, och lärare här och där sprattlar helt obegripligt emot, och kommer undan med det – kanske är det dags för Högre Makt att peka med hela handen och helt enkelt ge den order rektorerna inte förmåg ge. Det är inte hållbart att vi har en skola där rektorer och lärare fortfarande skyller på att ingen ‘gått utbildningen’ och kommer undan med det.
LikeLike
Morrica – instämmer till hundra procent.
Men det kanske är just det som är problemet att lärarna och rektorerna inte vill visa sin svaghet över något som de inte har full kontroll över. De har ju till yrket att ska kunna mer än sina elever. Då är det ruskigt tryggt att hänga kvar i det beprövade, sorligt nog.
LikeLike
Det är inte rimligt att lärare eller rektorers trygghetsbehov går ut över elevers lärandesituation. Någon måtta får det ändå vara.
LikeLike
Precis!
Men det intressanta är ju att det vi sitter och skriver i bygger på HTML-kod som skapades i universitetsvärlden för att enkel katalogisera böcker och annat i datavärlden. Det var de stora universiteten i US och Europa som började utbyta just sådan info. Att sedan nätet tagit det till sig är en annan historia.
Och det är väl det som är bra att vi inte behöver sitta och hacka kod för att kunna debattera intressanta ämnen. Det var lite väl inåtvänt att först sitta och skapa programmen för att sedan använda dem.
LikeLike
Var det inte militärerna? Fast i USA är det ganska sammanvävt tror jag.
LikeLike
Gör det någon skillnad, förutom i nördiga diskussioner? Oavsett var det började så står vi här och nu, och kan bara röra oss framåt.
LikeLike
Ingen alls! Fast det kanske är ett annat ämne – militarismens betydelse för människas utveckling?
LikeLike
Den är stor, men som du säger, en helt annan diskussion.
LikeLike
Det intressanta är kanske att en stor del av det vi kallar utveckling är biprodukter av ganska idiotiska aktiviteter (rymdfärder och krig).
LikeLike
Nja, det var det amerikanska robotförsvaret och Pentagong som skapade Internet i en sliten värld. De hade problem när de sköt upp kryssningsmesiler och inte visste var de tog vägen mellan olika mottagarstationer för att hålla koll på dem. Då skapade man en programvara som band ihop kontrolltornen för att vet var robotarna befann sig.
LikeLike
Internet kom från DARPA ursprungligen har jag för mig, för att få ett redundant kommunikationssystem som fungerade även efter t.ex. storskaliga kärnvapenanfall. HTML utvecklades väl på samma sätt för att underlätta framförallt vad det gällde (militära) tekniska manualer.
LikeLike