SKL presenterar en undersökning av vilka kommuner som lyckas bäst med skolan. Undersökningen sägs ta hänsyn till föräldrars inkomst och utbildning. Konstigt nog hamnar Lidingö och Danderyd i topp. Varför är jag inte förvånad?
Mer bekymrad är jag nog över att den här formen av rankingtabeller får rubriken “Sveriges fem bästa skolkommuner…och de fem sämsta” i en seriös morgontidning- Det brukar vara förbehållet kvällstidningarnas löpsedlar.
Antagligen kommer resultatet öka stridslusten hos dem som vill förstatliga skolan.

På vilket sätt skulle det här starta “förstatlingsdebatten?
Du kanske tänker på det här som en inkomstfråga?
Är folket i Ödeshög, Arvidsjaur och Tanum rikare än resten av befolkningen? är de som bor i Sala, Hallsberg, Mellerud, Skinnskatteberg och Nordmaling fattigare än resten av Sveriges befolkning? Eller… kan det vara så att väldigt många ambitiösa människor bor i de kommuner där det går bra, och att man i de kommuner där det går sämre är van att allt tas om hand av “någon annan”? Livsfarligt att bara slå på “klassamhällstrumman”, och sedan tro sig ha funnit lösningen. Det räcker inte med att bara förstatliga skolan. det skulle vara oerhört kontraproduktivt. Sveriges befolkning måste istället få klart för sig att man själv har ett ansvar för att saker ska bli bra. Föräldrar kanske måste engagera sig mer i sina barns skolgång? Hjälpa dem att avsätta tid för läxor? Kanske föräldrarna själva måste sätta sig på skolbänken för att klara av att hjälpa sina barn. Det finns inget självspelande piano, som spottar ur sig välutbildade barn. Det krävs arbete, både från föräldrar OCH barn.
Lycka till med bloggen.
1. Danderyd
2. Lidingö
3. Arvidsjaur
4. Ödeshög
5. Tanum
och de sämsta
286. Sala
287. Hallsberg
288. Mellerud
289. Skinnskatteberg
290. Nordmaling
LikeLike
Hej anonym!
Du uttrycker mina åsikter precis och jag är lite förvånad eftersom jag brukar få ganska mycket stryk här på bloggen när jag framför dem.
Staten som garant för rättvisa – nej. jag tror inte det…
LikeLike
För att dra ut tangenten en bit kanske man kan drista sig till att fundera på hur olika samhällen ställer sig till bildning.
Hur stor andel högutbildade finns det i Nordmaling kontra Danderyd. Här finns en av förklaringarna. Har du lågt antal studievana föräldrar och där studier inte anses som en merit här i livit finns inte grogrunden för det skolan kräver.
Den andra funderingen är hur pass bra lärarkoåren är på att anpassa sin pedagogik i förhållande till elevernas resultat. Om du har dåliga kunskapsresultat i alla ämnen, är det enligt min syn, fel på lärarnas sätt att förmedla kunskapen. Och hämska tanke kan det vara så att Nordmaling och de andra glesbygdskommunerna inte drar till sig de bästa pedagogerna?
Mats – jag håller med dig och Anonym att det för enkelt att bara skrika på förstatligande bara för att resultaten går åt pipsvängen.
LikeLike
I många andra länder med stark centralism kommenderas de nyexaminerade lärarna ut i glesbygden som en sorts pionjärer för civilisationen. Så var det väl i Sverige länge. Filmen Elina ger ett bra exempel på mötet mellan skolkultur och den finskspråkiga befolkningen i Tornedalen. Det är nog inget fel på lärarinnan (Bibi Andersson) förutom att hon inte förstår barnen.
Jag vet att det i England finns projekt där studenters lärarutbildning betalas av sponsrande företag om de tar på sig at jobba tre år i ett socialt belastade områden. Det är alternativa former av åtgärder. I Sverige lägger vi skulden på kommunen och hoppas att hot ska skrämma dem.
LikeLike
Pingback: One shiny, happy Minister of Education « metabolism