En undersökning beskriver skolan som en trivsam plats – inte den katastrofzon som Jan Björklund anklagade skolan för att vara. Länk
Studien visar att de flesta elever trivs med sin skolgång. De positiva omdömena har ökat över tid bland eleverna i årskurs 7-9 och gymnasieskolan.
Drygt åtta av tio uppger att de trivs bra med skolarbetet, nära nio av tio elever tror på sina lärare och deras läroförmåga.
Förhoppningsvis kommer den nya lärarutbildningen att leva upp till förväntningarna. Kanske hade den haft bättre förutsättningar att lyckas om problembeskrivningen varit bättre underbyggd.
Tysta tankar 
Tänk om man kunde kräva lite verklighetsförankring bland politiker…
Jag minns med fasa en undersökning som det ryktas att herr Björklund “beställde” när han var skolborgarråd i Stockholm (när resultatet inte blev det förväntade/önskade ville han inte stå för beställningen längre… Dessutom blev det, som vanligt, maktskifte i Stockholm när det blev val). Det handlade om undervisningen av de nyanlända som han/de ville få fram var undermålig och bedrevs av icke-kompetenta lärare i trånga bunkerliknande källarlokaler utan fönster.
Tanken var att centralisera undervisningen och låta alla nyanlända åka in till en egen skola i centrala Stockholm där de bästa lärarna, modersmålslärarna och alla andra som arbetade med dessa barn/familjer fanns.
Tanken var kanske god men all forskning visar att eleverna ska slussas ut i den “riktiga” skolan så fort som möjligt, inte stanna kvar i förberedelseklasser i evighet. Dessutom är närhetsprincipen väldigt viktig när det gäller yngre elever. De borde få gå i skolan där de bor, där de kommer att ha sina kompisar.
Fast. Det hemska i denna sörja var ju att man tog för givet att undervisningen av nyanlända var dålig och att man letade med ljus och lykta efter dåliga exempel som skulle få bli en “talande bild” av verkligheten. Sådant gör mig fruktansvärt arg!
LikeLike
tack – ett bra exempel på att den politiska dagordningen går före erfarenhetsbaserad kunskap. Antagligen tänker man sig något 9A-inspirerat underverksställe som skulle symbolisera den nya handlingskraften i en medialt tacksam form.
LikeLike
På vilket sätt skulle den bli bättre om “problembeskrivningen varit bättre undebyggd”?
Har för mig att Sigbritt Franke gjorde just det genom sin utredning. Men den kanske inte kliade lärosätens på rätt sätt.
LikeLike
Björklunds sätt att hantera statistik var inte uppbyggligt och Frankes utredning betraktas väl av de flesta som en väl regisserad partsinlaga hårt styrd av direktiven och med lösa citat från diverse utvärderingar.
Ett exempel är skrönan om att det går att ta sig igenom utbildningen genom att läsa baksidestexterna på kurslitteraturen. Det stora antalet underkända studenter motbevisar ett sådant påstående tror jag. Men med den tekniken går det att samla argument för vad som helst. Alla som läst en utvärdering i ett komplext ämne vet att alla åsikter brukar vara representerade. Därför får den som tolkar inte ha en alltför påtaglig agenda.
LikeLike
Jag förstår inte heller riktigt kopplingen till nya lärarutbildningen. Motivet till den har väl inte varit att “eleverna inte trivs i skolan”? Den utmaning vi nu står för är att få elevern att fortsätta trivas i skolan men också lära sig mer. Vet inte om eleverna i Nordmaling trivs – men vad hjälper det ifall de inte lär sig det de ska?
Därmed skyller jag inte det på den nuvarande lärarutbildningen – de lärarna har ännu inte hunnit påverka skolan i någon större utsträckning, men dess struktur är förödande. På sikt måste alla lärare i de första årskurserna ha kompetens i läsa, skriva och räkna – annars kommer det att gå än mer utför…
LikeLike
Du har rätt – den där kopplingen mellan skolans förfall och den dåliga lärarutbildningen blev en retorisk figur som biter sig fast.
Frågan om trivsel och lärande hänger samman – men på ett ganska komplicerat sätt och jag tror inte att de storheterna ska spelas ut mot varandra.
LikeLike