Frågan om visionernas betydelse tränger sig på. Jag vill jobba inom en lärarutbildning med sammanhållen gemensam idé om skolans uppgift. När jag började på Malmö högskola fanns en romantisk föreställning om “vår modell” och det förekom ideologiska övertoner i debatten. Slagorden om “reflekterande praktiker” fungerade faktiskt och vi var stolta bärare av visionen. Kanske för stolta.
Nu monteras landets lärarutbildningar ner och ersätts ofta av kanslier som hanterar ett köpochsäljsystem mellan institutioner, områden, fakulteter och enheter. I framtiden renodlas marknadstänkandet inom högskolorna och jag är orolig för att de korta kurser som studenter erbjuds inte hålls samman av en pedagogisk grundsyn. Kvalitet kommer att mätas som en formell och teknisk storhet. Andel disputerade och antal publikationer känns inte som trygga parametrar att bygga en komplex verksamhet på. Jag skulle hellre se utbildning som “en resa” än “en tur till stormarknaden”, men det finns olika metaforer för att beskriva högskolans uppgift.
I skogen leder sälgen vårens inmarch. Humlorna surrar och firar att vintern är över. Träden runt om står tysta och kala. Det är viktigt att samlas runt något.
Tysta tankar 
Kunskap är som växter eller träd.
Vissa grenar vissnar andra hämmas i sin växt. Därför behövs en varsam hand som beskär växter och träd för att de ska blomma och bära frukt.
Precis samma sak är det med verksamheter.
Och växter och verksamheter behöver en jordmån att växa i. Till jordmånen måste det tillsättas gödning.
Plura som spelar på trädgårdsmästarens kall, inte skogmaskinerna som skapar ofruktbara kalhyggen.
LikeLike
Går det att återskapa detta humanistiska ideal i dagens högskolevärld. Idag känns du (med all respekt) en smula humboldtsk ålderdomlig.
LikeLike
Det bjuder jag på, att jag är humboldtsk ålderdomlig.
Inte alltid gammal visdom är uråldrig på det sättet att det inte går att använda för att förklar hur saker hänger ihop.
Man ska inte kasta ut barnet med badvattnet.
LikeLike
Det är inte många ord som bjuder på fem konsonanter – vi bevarar ett humboldskt badvatten och plaskar vidare i strandkanten.
Jag läste någonting om skillnaden mellan illusion och allusion. I illusionen förlorar du dig själv och försvinner i det stora havet – i allusionen plaskar du i strandkanten, “som om” allting var möjligt.
Om vi ska närma oss flumbegreppet från ett annat håll kanske detta är en väg? Jag är orolig för att havet för många enbart är en källa till oro. Det är ju så stort, vilt, mörkt och oförutsägbart!
Vi skriver kursplaner som handlar om att mäta parkeringsplatser – det är lättare att administrera och kontrollera den formen av undervisning.
LikeLike
utbildning ar val kanske mer politik an fragan om larande, vetande, kunnande?
LikeLike
Just nu känns det som om utbildning enbart är politik!
LikeLike
Har det någonsin varit något annat?
LikeLike
Bra fråga!
Det har nog funnits en tid då även lärarna deltog i det som man skulle kunna “det politiska spelet”. Carlgren/Marton skriver en del om deprofessionaliseringen av de professionella aktörer i “Framtidens lärare”.
Idag tycks de flesta lärare finna sig i en viss nyckfullhet och ett scenario där snabba lösningar presenteras av politiker – skillnaden är att tidigare har forskning, fack och lärarkår haft strimman av en delaktighet i förändringen.
Fast OK – LR har varit hundaktigt tillgivna det pågående reformarbetet.
Min argumentation är svag….
LikeLike
Du kan ha rätt i att parametrarna behöver ändras och justeras, men är det inte en bra sak att kvaliteten på lärarutbildningarna kontrolleras och att även lärarstudenter får “behöriga” lärare? Jag gick i Stockholm 94 och hade bara lärare som kunde det de sysslade med. Vi var alla supernöjda. Sedan dess har jag mest bara hört gnäll från mina lärarstudenter. Dessutom har det varit skralt med ämneskunskaperna.
Hur skulle du vilja ha det? Vad är ditt recept på en bra lärarutbildning?
LikeLike
Ja vad är en “behörig” lärarutbildare?
Den snabba akademiseringen av lärarutbildningen har vänt upp och ner på hierarkierna. Idag är de disputerade lärarna halvgudarna som förväntas bära upp allt det vi kallar kvalitet.
I en professionsutbildning blir det väldigt underligt att allt fokuseras mot det som som i lagtext och högskoleförordningar kallas “vetenskaplig kompetens”. Studenterna undrar ibland varför de nyanställda lärarna inte har en lärarexamen, undervisningserfarenhet eller rätt ämnesinriktning. Svaret är då:
– HSV mäter kvalitet genom att räkna doktorshattar!
Så frågan om hur kvaliteten ska mätas är väldigt laddad. Jag är förvånad över att Jan Björklund, som tycks vara en ytterst pragmatisk herre, låtit sig manipuleras av de akademiska makthavarna. Någon borde ha försvarat en position där yrkeserfarenhet, didaktisk kompetens och ämneskunskap tillmäts betydelse för kvalitet?
På samma sätt undrar jag var avnämaraspekten och studentaspekten tog vägen vid de s.k. granskningarna? Antagligen var det alldeles för svårt att mäta.
Men denna underdånighet delar fp med övriga partier och jag är förbluffad över oppositionens flathet. Här fanns en möjlig valfråga…
LikeLike
Att inneha yrkeslivserfarenhet, didaktisk kompetens och ämneskunskap innebär inte att man kan förmedla desamma till lärarstudenter, trots att vi vet det allesammans är det viktigt att det sägs.
Det rimliga vore väl att mäta kvaliteten på utbildningen genom att mäta de utexaminerade lärarnas kunskaper? Helena påpekar något mycket viktigt när hon berättar att hon “mest bara hört gnäll från mina lärarstudenter. Dessutom har det varit skralt med ämneskunskaperna”; lärarhögskolestudenter uttrycker liknande tankar och reflektioner när de uttrycker att de vill kunna vara stolta över sin utbildning och sina ansträngningar men inte upplever att de kan det när de ser hur andra blir godkända trots att de ‘är ute och cyklar’ och samma studenter efterlyser både skärpta krav och ökat engagemang från medstudenter.
Det här är viktiga saker, saker vi bör ta på allvar, lyssna till och åtgärda. Regeringen försöker göra just det nu, om det blir så lyckat får vi se om några år, men jag förstår att det känns som Fritt Fall för er som befinner er mitt inne i förändringen just nu.
LikeLike
Jovisst vore det bra att utgå ifrån studentrösterna och det har gjorts avancerade försök att fånga in dessa. En del av förslagen i propositionen går att härleda ur dessa och jag tror att bl.a. konflikthantering är något som de flesta studenter önskar sig mer av under utbildningen. Jag vill ogärna polemisera om detta men menar att just denna färdighet är sällsynt svår att skapa progression för inom utbildning – men visst – det finns en del teoretiska modeller som vi kan ha nytta av.
Annars tror jag att motsägelsefullheten hos student är svårast att operationalisera i ett förändringsarbete.
De vill gärna ha mer ämne, mer didaktik, mer psykologi, mer vetenskapsteori, fler praktiskt-estetiskamoment, mer VFU, mer lärarledd undervisning, fler handledningstillfällen, strängare examinationer och tolerantare lärare, tydligare regler och fler undantag…
Svårigheten att ta strategiska beslut blir betydande om vi ska skapa utbildningar utifrån någon form av opinionsundersökningar. Olle Holmberg brukade säga att vi fick välja mellan “bredd och djup” när modellen med en genomgående praktikplats svajade.
“Fritt fall” vet jag inte – snarare “Pariserhjulet”.
– Har jag inte varit här nyss?
LikeLike
Varför ska vetenskapen styra utbildningen? Verkar lite knäppt tänker jag.
När jag gick på KTH fanns en grundutbildning som skulle leda fram till att vi blev yrkesdugliga civilingenjörer. Om det sedan var någon som var hågad kunde h*n ägna sig åt naveskåderi i form av forskarstudier.
Det är precis det ni ska ägna er åt på högskolan också, utbilda yrkesdugliga lärare. Inte blir dom det av vetenskapliga teorier precis Och det är enligt min syn förkastligt att försöka efterlikna gymnasiet på högskolor och universitet. Det främjar inte logiskt tänkande.
LikeLike
Det senaste utslaget av den här maktförskjutningen är omvandlingen av vårt område til fakultet. Följden är att enbart “vetenskapligt kompetenta” (sic!) är röstberättigade till den nya fakultetsstyrelsen. Så var det med det medbestämmandet.
LikeLike
Låter snobberi och elitism. Gud bevare oss från sådant!!!!
LikeLike
Pedagogisk grundsyn låter som att alla ska ha samma ideologi. Och det har ni väl redan? Fast så bra är det inte…
LikeLike
Ideologi är ett ord som i min marxistiskt förgiftade hjärna gränsar till “falskt medvetande”, men det är nog inte så du menar?
Nja, om vi ska bedriva en sammanhållen lärarutbildning bör det finnas en viss koncensus kring några grundläggande frågor som t.ex
Vad är kunskap?
Vad är skolans uppgift i samhället?
Det finns naturligtvis en uppenbar risk för likriktning (alla blir glada vygotskijaner) men jag är nog mer orolig för en okritisk eklektisism (“alla teorier går att förena”.
Det finns ett samband mellan samhällssyn, människosyn, kunskapssyn och undervisningssyn. Hur jag organiserar lektioner är inte en rent teknisk fråga.
LikeLike