Jag lyssnar på Barnministeriet Dokumentär om Mikaela som gillar att klä sig som japansk seriefigur. Radio är ett suveränt medium och jag kommer personerna nära. Mina luckor i japansk populärkultur är stora och jag blir väldigt nyfiken på den här världen. Emotrappan i Göteborg verkar vara en spännande plats.
Missa inte programmet:
Länk i nytt fönster
Allt tycks handla om att hitta sin stil – det här är jag!
Någonstans finns det en grupp även för sådana som mig. Berättelserna om utanförskap och mobbning är svåra att värja sig mot. Programmet är djupt hoppfullt!
Tysta tankar 
Emotrappan i Göteborg, Witmanska i Lund eller Kraftstationen i Malmö – där kan man hänga, träffas, umgås utan att bli utstirrad eller riskera att bli nedslagen. Såna platser är oerhört viktiga, ibland betyder de skillnaden mellan att leva eller att bara överleva från dag till dag.
LikeLike
Hej, lyssnat en trekvartsdel av programmet… ska lyssna mer sedan, men jag tror det är viktigt att vi förstår andra världar; emotrappan är en sådan trappa för en del, och en annan slags trappa för andra. A-M
LikeLike
Det finns ett avsnitt när en tjej berättar om hur utanför hon var på högstadiet och en annan säger ungefär:
– High five på det! Precis så kände jag mig också!
Det är väldigt hoppfullt att ungdomar inte ger upp utan hittar gemenskaper bortom skolans värld.
LikeLike
Det är hoppfullt, ungdomar ger inte upp i första taget. Och med nätet finns ju möjlighet även för dem som bor i mindre samhällen, där mötesplatserna för den som inte är som alla andra är färre och normen snävare, att finna någon att vara sig själv tillsammans med.
LikeLike