Jag smög in på ett seminarie om genus och etnicitet under konferensen Musik och samhälle. Det tycks vara en högt prioriterad fråga att det ska finnas lika många män som kvinnor inom den musikverksamhet som studieförbunden organiserar inom landet. Fyra glada göteborgare delade med sig av sina erfarenheter och viljan att bryta upp strukturer med okonventionella metoder var påtaglig.
En spännande och kontroversiell väg är att vid rekrytering sortera bort alla med svenskklingande namn innan den blivande arbetsgivaren går igenom meriterna. Vi är några stycken som menar att detta handlande liknar diskriminering och nog ligger utanför lagens ramar. Dessutom finns det en uppenbar risk att en del invandrare som har bytt namn hamnar i fel hög.
Den goda viljan skrämmer mig. Alla medel tycks vara tillåtna i kampen för att… ja vad var det nu de ville?

→ … ja vad var det nu de ville? ←
Demontera …
LikeLike
Kanske det – jag är mest förvånad över den äppelkäcka trosvissheten. I mitt huvud ekar det från 70-talet då KPML:r krävde arbetarklassbakgrund i tre generationer för att bli accepterad i partiet.
Dessutom är det intressant att etniskt bakgrund och kön görs till avgörande faktorer i förståelsen av människan. Det gränsar till essentialistisk biologism.
– Lita aldrig på en svensk man…
LikeLike
Visst är det ganska lustigt:
Vart tog personligheten vägen. Försvann denna dimension med individualismen.
Freud, Jung och de andra var väldigt upptagna av personligheten.
Jag känner mig ganska säker: Personlighet är en minst lika viktig parameter som kön och geografisk härkomst inom musiken och alla andra områden för den delen.
Själv tycker jag att Big Five är väldigt intressant.
Click to access prodblad.B5.pdf
LikeLike
Här är det tvåkönat norskt med två garanterade personligheter:
LikeLike
Vackert – lite av den där kärva lyriken som finns hos Joni Mitchell?
LikeLike
Jag är lite undrande inför genusvetare som talar om att det är individens frihet som är det avlägsna målet – långt bortom alla tvångsåtgärder. Först ska alla strukturer rättas till och alla orättvisor hämnas.
LikeLike
Jag är själv en aning förvånad om den utopiska föreställningen individens frihet.
Allt handlar egentligen om motsatsen – dvs testbädden evolution där de “biologiska agenterna” skall selekteras relativt begränsningar i biotop och sociotop.
Denna insikt leder till slutsatsen i undertexten i mitt blogghuvud dvs:
“Livet, Friheten, Rättigheten, Plikten och Ansvaret” om man nu vill uppfylla den långsiktiga balansen för ett kollektivt välfärdssamhälle:
Summa(Frihet + Rättighet) = Summa(Plikt + Ansvar)
Det är en aning besvärande att flertalet individer är så upptagna av vänstersidan av likhetstecknet.
Du har ju börjat upptäcka en sådan slagsida i genusdiskursen.
Det är ngt som gror och stör.
LikeLike