…men nu känner jag kammen resa sig igen.
Kanske behöver jag höra AndersBWestin förklara varför män behövs i skolan? Teorierna om påfågleri gör mig en smula yr i huvudet och jag möter lärarstudenter som inte vill eller kan leva upp till de här bilderna. Deras position blir fort besvärlig.
Jag har i uppdrag att ringa upp avhoppade manliga lärarstudenter och undersöka vilka orsaker som ligger bakom avbrottet. Det är en väldigt heterogen grupp som är svår att beskriva med ord.

Mats
Egentligen är det mycket enkelt. Ungdomen gör nästan inget annat än att påfågla, göra kön och söka grupptillhörighet (förutom att lyssna på lärare, föräldrar och läsa läxor.)
Hela mode och musikindustrin är ju övertydliga signalsemaforer för detta.
Inte kan väl läraren vara en isolerad ö i denna verklighet. Självklart har det betydelse för tex unga män om el- läraren är en kvinna eller en man.
Det saknas forskning på detta. Men låt mig våga påstå att elektrikeryrket på sikt skulle bli ett kvinnoyrke om vi via lag enbart skulle ha kvinnliga lärare till elektrikeryrket.
Det pågår en kontinuerlig migration i könskodning av yrken. Men vissa yrken tror jag för lång tid framåt får vara manliga. Ju mer lera, betong och skit desto tryggare kan männen vara att få behålla sin arena.
Elektronik, hydraulik och mekanik verkar det täckta könet inte heller lockas utav. Jag tror att dom tycker att det är för mycket streckgubbe över det hela. Inte så mycket själ så att säga.
Genusvetarna har i vart fall rätt i detta: Yrken är bekönade och människan gör kön.
Felet som genusvetarna gör är att dom tror att detta går att stoppa.
Dom har inte fattat att det ingår som en central dimension i evolutionsprocessen.
Jag fattar inte hur de tänker. Men det är väl lite som Marx, Lenin, Mao och Stalin. De trodde ju också att man kunde omkoda genbanken.
Det finns något som brukar benämnas Lysenkonismen.
http://www.vof.se/folkvett/19993-4lysenko-och-kreationisterna
Genusteoretikerna går i samma skola. Dvs att vilja vara Gud eller att kunna snabbkoda det evolutionen jobbat med i 500 miljoner år.
Men nu trippar damerna i högklackat både i Peking och Moskva.
LikeLike
Vem skulle inte vilja vara Gud?
Men det verkar vara en ojämn match om man ska utmana de här primitiva krafterna.
Mitt problem är när de här storslagna teorierna korsar varandra på ett privat plan. Då blir man hängig.
LikeLike
Hur menar du. Korsar på ett privat plan?
Men rent allmänt är livet komplicerat.
Om man enbart utgår från de två begreppen naturligt urval och sexuellt urval så skapar dessa kraftfält jobbiga konflikter.
Den individ man är konkurrerar med den “roll” man måste leka på den kollektiva partnervalsarenan.
Det är ju denna konflikt som allt handlar om nu för tiden.
Män skapar arenor i form av idrotter, yrken, företag, aktiviteter med syftet att påfågla det motsatta könet.
Efter några år blir nästan alla arenor övermogna och allmänna och då vill också kvinnorna ha sin del i detta. Självklart.
Men vad skall då de unga männen hitta på för att få synas.
Det blir likt förbaskat männen som måste komma på det nya för att imponera.
Nu är det snack om den manliga arenan filmregissör. Nu skall den avkönas och därmed förlora en av sina centrala funktioner.
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/jamstalld-film-en-regeringsfraga-1.1077837
Nästa manliga arena att förlora sin glans bör väl vara Dataspelsbranschen. Någon kan upptäcka att flertalet dataspelsproducenter är av manligt kön. Och så får det inte vara.
Hmmm. Vad skall då grabbarna hitta på. Facebook och internet finns ju redan.
LikeLike
Jag tänker att förhållandet måste vara det helt omvända för män som ger sig in på kvinnliga arenor!
Kanske är den här förväntan på vissa plan kvävande samtidigt som det säkert både är stimulerande och bekräftande. Det går att reducera beteende till en ganska tvångsmässig nivå och jag försöker uppfinna en form av frihet i att kunna välja i vilken mån jag vill uppfylla/överträffa/motarbeta stereotypin.
Varken strukturen eller biologin erbjuder mer än lösa ledtrådar till det vi slarvigt kallar identitet!
LikeLike
Rent allmänt tror jag att man kan ha det lite extra “kämpigt” med livet när man ligger ute i flankerna:
Jag har känt det hela livet. En del fruktansvärt “manlig” och en annan del väldigt “kvinnlig”, men inte på exakt samma sätt som du.
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/8c/Standard_deviation_diagram.svg
Mycket av känslan av att vara på fel ställe handlar nog om hormoner, synapser och det limbiska systemets anordning.
Evolutionen är totalt hänsynslös. Skiter fullständigt i konsekvenserna.
LikeLike
Jag är lite drabbad och lockad av ditt sätt att beskriva som form av ständigt pågående naturkatastrof. Obönhörlig och samtidig lite gåtfullt oberäknelig. Även omvägarna har sin roll att spela i evoutionslotteriet.
LikeLike