Vissa inlägg förtjänar inte att läsas. Tyvärr väljer Expressens debattredaktion att publicera en text på uppseendeväckande låg nivå. Det statistiska sambandet mellan ökad manlig föräldraledighet och barnolycksfall är mer än lovligt löst. En student som argumenterade på det sättet skulle inte komma långt i dagens lärarutbildning.
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Tysta tankar 
Mats
Tvärtemot dig så blir jag inte upprörd.
På en statistisk nivå måste vi våga ta i detta.
Väger man ihop kunskapen om skillnader i den manliga och kvinnliga hjärnan så är detta sannolik konsekvens.
Det handlar om risk och sannolikhet.
Nu skiter jag i politik och ideologier. Jag ser det som ren naturvetenskap.
Ett kausalt utfall.
Tänk på de hjärnor som ligger bakom den video jag länkade till rörande frivolter på skoter. Tror du att dessa män har samma typ av riskmedvetande som den hormonintonade nyligen gravida kvinnan.
Hormoner som gör att kvinnan blir “trögare och lugnare” och därmed inte lika hastighetsinriktad.
För mig handlar det om biofysik och inte ett dugg om politiska diskurser.
LikeLike
Jo men hon rör sig ju inte på en statistisk nivå! Andelen män som tar ut föräldraledighet har inte ökat i någon större omfattning och det statistiska sambandet är inte påvisat.
Jag ser ingen kausalitet mellan personligt risktagande och lämplighet som vårdnadshavare – åtminstone tills dess att motsatsen är bevisad.
LikeLike
Lämplighet som vårdnadstagare är inte detsamma som sannolikheten att “orsaka” skador och olyckor.
På samma sätt som män i allmänhet råkar ut för /orsakar klart fler olyckor för sig själva och andra än motsvarande grupp kvinnor, så borde man rimligen hitta samma typ av samband relativt små barn.
Jag tycker inte att det är ett dugg konstigt.
Sedan får man värdera frekvensen olyckor kontra andra mål med livet.
LikeLike
nej – det här kan aldrig bli någon bra debatt. Grundantagandena är för grumliga och statistiska underlaget är – hoppsan – obefintligt!
Jag ångrar att jag länkade.
LikeLike
Mats
Jag tycker frågan är intressant. Bland annat för att den blir så förbannat laddad.
Den löjliga överskriften är naturligtvis en katastrof.
Däremot så tycker jag att det är nyttigt att föra diskussioner som kan klargöra skillnader mellan ideologier/ställningskrig och ren och skär naturvetenskap.
Att den gamla damen formulerar sig en aning klumpigt bryr jag mig inte om. Det som intresserar mig är evolution, variation och biologisk kodning.
Men som nästan alltid tycks det vara svårt att skilja på individ och grupperspektiv.
Jag har inga som helst problem med att inse att min fru är betydligt bättre lämpad för vissa saker i tillvaron och vise versa.
I vår familj är detta så fruktansvärt tydligt.
Att vårt individuella perspektiv också går att känna igen på gruppnivå måste ha sina förklaringar.
LikeLike
Jag är säker på att vi kan hitta spännande skillnader på gruppnivå och det är kanske spänande att fundera över proportionerna arv/miljö som bakomliggande faktor – men här saknar jag förutsättningar för att kunna föra en sådan debatt.
Det blir en klumpig provokation som upphöjer tjuvnypet till ideologi. Nästa gång kanske det är rödhåriga, kortväxta, vegetarianer eller invandrare som damen behagar tycka till om. Och som media upphöjer till “dagens ämne”.
Vi är bättre än så.
LikeLike
Hela debattartikeln är rent tyckande under en pseudosaklig täckmantel. På slutet sticker hon in passusen ”ett första steg för att bryta olyckstrenden är att vetenskapligt fastställa vem av föräldrarna som har hand om barnet vid olyckstillfället”. Eller med andra ord, det första steget är alltså att ta reda på om det hon påstår överhuvudtaget är sant! Det debattören har visshet om är anekdotiska andrahandsuppgifter. Man får ha en något mer pålitlig indikation för att kasta pengar på forskning.
Dessutom, om det nu är sant, bör man fråga sig varför männen i större grad skulle orsaka skador: vad brister och vilka insatser är rimliga att göra? Män klarar bevisligen många andra uppgifter som kräver kunskap, uppmärksamhet, och säkra händer.
Min egen, anekdotiskt grundade, åsikt är att jag som man och trebarnsfar har svårt att tro att mitt eget kön skulle vara biologiskt förhindrade att ta hand om små barn. Själv har jag varit hemma med alla tre utan allvarliga tillbud, och betraktar mig inte som unik i något avseende. Men jag har naturligtvis bara haft tur…
LikeLike
Moffo
Skiljer du på din individ och hela kontrollgruppen män.
Det finns något som brukar benämnas normalfördelning.
Prova gärna med att pricka in dig själv i normalfördelningskurvan.
Jag har det som hobby med mig själv.
Men det kräver att man scannar av den kollektiva spridningen.
Det är just av denna anledning som jag är stark motståndare till kvoterad föräldraförsäkring.
LikeLike
Är du också för individuell föräldraförsäkring? Att det är barnets rätt till sin förälder som ställs i centrum!
Nuvarande lagstiftning tycks se föräldradagar som en familjeangelägenhet och öppnar då för olika former av traditionsbundna låtsasllösningar.
Kvotering? Hur menar du?
LikeLike
Vad jag menar:
Familjen, dvs de två föräldrarna skall utifrån de individer de är själva är avgöra hur många månader och vilka månader som respektive person skall vara hemma med barnet.
Jag säger ok till en viss styrning. Låt oss säga 2-3 månader men inte mer.
Att på kollektiv nivå kunna ta hänsyn till individuella lämpligheter, preferenser och situationer låter sig inte göras och skall därför inte genomföras.
LikeLike
Jag anade att du tillämpar den här formen av familjeromantiskt perspektiv. Att sätta barnets rättigheter i centrum leder till andra slutsatser – men det framstår sm väldigt radikalt och hotfullt.
På vad sätt är detta “en försäkring”? Varför ska just denna kunna överlåtas på andra? (Dock inte farmor eller grannen)
LikeLike
Hmm
Den sista förstod jag nog inte.
Barnens bästa är det centrala för mig. Därav min slutsats. Att det tyvärr finns andra problem i samhället / evolutionsprocessen som innebär ofrånkomliga orättvisor kan inte lösas med en könskvoterad föräldraersättning. Då får vi nog satsa på helt andra integritetskränkande institutioner.
Försäkring är ett dumt ord. Det är ingen försäkring. Det är en försörjningsmodell / tidförskiutningsverktyg i ett samhälle som försöker vara rationellt. (Man tar pengar från framtiden och flyttar dessa till den tid i livet då man har minst pengar. Tidstransferering)
Hela denna debatt missar det centrala. Det är det optimala / utopiska samarbetet mellan mamman och pappan / samhället som skapar den optimala uppväxten.
Kön mot kön- debatten gör mig egentligen vansinnig av frustrationer.
LikeLike
Men är inte debattinlägget ett väldigt försåtligt sätt att förstärka den här motsättningen?
Vår kulturs besatthet av moderns betydelse är ganska tidsbunden och helt säkert föränderlig.
Barnperspektivet innebär att barnet behöver omsorg under en viss tid. Frågan är vem som ska avgöra fördelningen? Finns det något annat synsätt än “barnets bästa”? Härav mina tankar på att det skulle kunna vara grannen eller farmor som är det bästa för barnet.
Ett individualiserat föräldraperspektiv innebär att mamma/pappa behöver en viss tid att knyta an till barnet för att kunna ge en bra start i livet. Antagligen behöver fadern längre tid eftersom modern tjuvstartat under graviditeten?
Familjeperspektivet innebär att staten försöker hitta någon form av kompromiss mellan dessa två synsätt och landar i ganska underliga kompensatoriska konstruktioner – typ jämställdhetsbonusar.
LikeLike
Det där med anknytning är intressant. Ponera att man skulle räkna in graviditeten i den tid som skall kvoteras…
Mamma gravid 9 månader
Pappa föräldraledig 9 månader
Resten delas lika.
Jag skulle kunna leva med en sådan uppdelning… 😉
LikeLike
Anknytning verkar vara en känslig fråga – och politiskt högintressant
http://www.aftonbladet.se/kultur/article6867689.ab
LikeLike
Jag undrade just varför det plötsligt blev ett sånt liv om Eva Sternberg på Facebook… (Nej, jag läser inte Expressen och jag besöker f.n. Tysta Tankar alldeles för sällan.)
Jag har stött på den här damen tidigare och tyvärr framstår hon i mina ögon som mer illvillig än korkad. Hon kallar sig inte längre (falskeligen) hjärnforskare, vilket är ett steg i rätt riktning, men hon har långt kvar innan hon når en nivå där det kommer att vara möjligt att föra en dialog med henne.
LikeLike
Jag tror också att hon mår bäst av att tigas ihjäl – fast med Expressen i ryggen blir det svårt.
LikeLike