På Skolverkets hemsida finns utkast till nya kursplaner. Länk
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan delta med sång och på olika instrument i ensemblespel i några olika genrer. I sitt musicerande klarar eleven en melodi- och basstämma, rytm och ackords- byten i puls samt använder de musikaliska begrepp och symboler som behövs för kommunikationen kring musicerandet Sången eller spel på något instrument utför eleven uttrycksfullt med en utvecklad teknik eller har en bredd på flera olika instru- ment som möjliggör att anpassa musicerandet till musikens karaktär.
Eleven skapar musik genom att välja och kombinera olika musikaliska byggstenar till nya uttryck för att med hjälp av röst, instrument, rörelse eller digitala verktyg uttrycka och utveckla musikaliska tankar och idéer. Eleven kan även ge enklare omdömen grundade på egna och givna kriterier om sitt eget och andras musicerande och musikskapande.
Eleven ger uttryck för hur egna musikaliska upplevelser påverkar kropp, tankar eller känslor samt kan beskriva konsekvenser av musikens påverkan på människan i olika situationer. Eleven beskriver skillnader mellan olika instrument samt kan urskilja musikaliska karaktärsdrag i några olika genrer.
Jag förutsätter att landets barn får ta del av en undervisning som ger dem förutsättning att uppnå de här storslagna målen. Kanske kommer det att behöva utbildas och anställas en hel del musiklärare. Alternativet är att vidareutbilda alla de lärare som bär upp musikämnet i förskola och grubdskolans tidiga år.
Tysta tankar 
Förutsätta kan man alltid…
LikeLike
Jag är programmatiskt naiv!
LikeLike
Med hundratalet sexor går det säkert att skrapa ihop en handfull som klarar det där idag, om jag tolkar det rätt förstås.
Kruxet är bara att orsaken är kulturskolorna. Sådana saknas i flera kommuner, och är inte gratis någonstans vad jag vet.
LikeLike
Jesper, det har du så rätt i. Det är bedrövligt, men det blir lätt så i ett samhälle där saker måste löna sig i kronor och euro. Kultur betalar sig i annan valuta, sån som inte alltid hinner uppfattas på den korta tiden mellan ett valår och nästa.
Å andra sidan, poängen med att ha olika betyg är väl att det stora målet är att alla ska nå godkänt, resten är grädden på moset. Somliga lyser som strålande stjärnor i musik, sätter både melodistämma och basstämma, briljerar på piano och gitarr och växer i andra ämnen av blotta glädjen i att få lysa en stund. Andra gnistrar t ex i matte, dansar igenom både algebra och trigonometri medan de kämpar och lyckas få näsan över godkändgränsen i musik, men inte ett dugg mer.
Alla behöver inte få stora A i allt, men alla behöver få lilla B eller vad godkändgränsen nu kommer att kallas. Jag gissar att betygskriterierna där ser något annorlunda ut?
LikeLike
Jajjemen, Morrica! Jag vågar mig till och med på att parafrasera Aristoteles: Vi organiserar oss i samhällen för att få mera av det goda. Vilket är det goda? Fritid, och allt man kan göra med den! Det bäst organiserade samhället kräver utbildning. Utbildningens viktigaste mål är alltså, på det hela taget, elevernas och alla medborgares fritid ska bli så mycken och kvalitativ som möjligt. I detta spelar kulturella ämnen en betydande roll! Sedan finns förstås massor av roliga andra argument, men Aristoteles är skojigast.
Jag tror annars ungefär som Mats nedan, att högre krav är en förment kvalitetsförbättring.
LikeLike
Vi kanske kan använda de här betygskriterierna som en del av skolornas interna kvalitetsarbete:
– I vilken mån har vår undervisning bidragit till att barnet uppnått målen?
Men det finns en stark tradition av att knyta kunskapsmålen till det som sker inom skolans ramar och jag är inte helt beredd att skiljas från denna!
Det är ungefär som på högskolan – de studenter vars föräldrar är högskoleutbildade har inga stora svårigheter till att anpassa sig till ett akademiskt skrivsätt. Men jag vill inte vara en del ett system som belönar barnen/studenternas bakgrund mer än deras prestation och kunskapsnivå.
Fast jag tänker att i takt med att individualiseringen accelererar kommer de ambitiösa föräldrarna att satsa på privatundervisning parallellt. Ungefär som i Japan.
LikeLike
Jag undrar hur åtgärdsprogrammen i musik ser ut – finns det sådana? Jag har aldrig hört någon ge en elev åtgärdsprogram i musik. De som inte får sin utbildning vad gör man med dem då… kommer de att klara sig utan skolans musik… klarar de sig ute i samhället… A-M
LikeLike
Jag tror att vi måste tänka om – det här sättet att skriva pompösa mål måste få någon form av täckning i skolans organisation.
Annars gäller det att skaffa sig starka lobbygrupper som kan försvara ämnet i riksdag och lärarutbildning.
Kanske tror målskrivarna att de påverkar skolans innehåll genom målen?
LikeLike