Det finns ett förslag om att göra historieundervisningen mer nutidsanknuten och relevant när det gäller att skapa förståelse för dagens samhälle. En kursplaneöversyn är aktuell och min kollega Per Eliasson är delaktig. Länk
Lundaprofessorn Dick Harrisson rasar i Expressen:
Medeltidens och den tidigmoderna erans politiska, ekonomiska och sociala historia är minst lika väsentlig att studera, förutsatt att vi verkligen har pretentioner på att förstå nutidens samhälle. En medborgare i Sverige bör känna till hur och när riket växte fram, varför vi har kungar och drottningar, varför kulturlandskapet präglas av sockenkyrkor, varför nationsgränserna ser ut som de gör, och så vidare. Att servera allt detta som ett fait accompli till elever vars undervisning i historia begränsas till redogörelser för industrialiseringen, imperialismen och 1900-talet, samt till flummiga och relativistiska diskussioner om historiebruk, är lika vansinnigt som att ersätta undervisningen i matematik, teknik och biologi med ett par telefonnummer till supporttjänster och ägna resten av timmarna till att diskutera den övergripande synen på siffror, maskiner, människor och djur.
Jag kanske borde ha en åsikt i frågan men just nu känner jag mig en aning vilsen. Hur är det poliserna säger i USA:
– You´ve got the right to remain silent, but everything you say can, and will be used against you!
Jag frågar publiken!
Uppdatering:
Tysta tankar 
Silence is the word. A-M
LikeLike
Jag tränar på det!
LikeLike
Utan sin historie förstår man inte sin framtid!!!!!!
LikeLike
Jag möter ofta mellanstadiebarn som arbetar med Big Bang – det är säkert en spännande teori, men den ger mig verkligen inga redskap att förstå min samtid eller framtid.
Jag tror striden handlar om vilken del av historien som är nödvändig kunskap. Harrisons vision synes mig en aning pompös även om jag är ganska svag för sockenkyrkor.
Jag glider mot Eliasson…
LikeLike
Det är väl inget fel att mellanstadiebarn läser den naturvetenskapliga historien. Den tar väl inte ut historien om vår samtid.
Historien kan ju speglas ut olika disipliners storhet som nationens, relgionens, ekonomins och politiskens historia. Alla kopplade till olika ämnen. Är väl inte bara så att historia ska knytas till ämnet historia som intimt hört ihop med nationernas utveckling, i varjefall när jag för “hundra år sedan” läste historia i skolan och inom parantes tyckte det var urtråkigt. Det är först i vuxen ålder jag tycker ämnet är intressant.
Och jag tycker det är lite perspektivlöst att bara se på sin samtidshistoria. För att förstå vårt välstånd måste du ända tillbaka till 1700-talet.
Ska du förstå den politiska utvecklingen måste du se den idéhistoriska utvecklingen från t ex upplysningstiden, franska revolutionen, via politiska idologiers framväxt under 1800-talet. Parallelt med det hur folkrörelserna både politiskt, kristet och fackligt växte fram från mitten av 1800-talet som format det Sverige vi har idag.
Tja, jag kunde hålla på ett tag med sådana här tidskedjor för att säga att historia är mångfasetterat och går inte att tidsbegränsas utan beror på vad du vill studera.
LikeLike
Problemet med big bang är kanske min oförmåga att förstå vad den där djävla smällen egentligen betyder! Den löser ju ingenting och frågorna om tidens och materiens oändlighet är precis lika gåtfulla efter explosionen.
Nåja – barnen brukar rita spännande teckningar och fantasin spelar fritt. Men – varför? Är det verkligen naturvetenskap när den är som bäst?
Ja det går ju inte att argumentera mot att historien är viktig – frågan är väl om det är möjligt att avgränsa perspektiven? Eller måste allt vara med hela tiden?
Jag tror Per Eliasson tänker rätt. Dick vill nog mest briljera.
LikeLike
Problemet med Big Bang är just det. Och ingen har hittills kunnat förklar vetenskapligt hur det hela gick till. Även om Eienstein & Co försökt. Och en skön skröna kring ämnet är Dan Browns bok “Änglar och demoner”. Den ska läsas och inte ses på film. Filmen är bara patetisk.
Och visst ska man avgränsa begränsa perspektiven. Dock tycker jag det är viktigt att ha någon form av kunskap om de stora epokerna i den historiska kronologin.
Sedan är det väl upp till var och en att frossa i detaljerna om någon tidsepok eller historiskt skende.
LikeLike
Om jag nu var så stark och skicklig att jag skulle få möjlighet att starta “Grundskolan för teknik, naturvetenskap och rationalitet” så skulle Historieämnet naturligtvis börja vid tidens början, dvs vid det som man i nuläget benämner Big Bang. Sedan tog man sig genom årmiljarderna samtidigt som man med pedagogiska metoder spred en förståelse om processernas starka koppling till tidsaxeln. Evolution är i detta sammanhang en central komponent i Historieämnet.
Tids nog kom man till slut fram till upplysningstid, industrialismen och vårt lilla mikrobiska tidfönster.
Är inte Historia ett ämne som i första hand skall få de unga att förstå verkligheten. Några årtal hit eller dit är bara kuriosa.
Mats: Big Bang, processer, evolution, selektion, variation och tid är centrala komponenter för att förstå nutid.
Att förstå den Kambriska explosionen och Homo Sapiens “födelse” och efterföljande folkvandringar är sannolikt minst lika nyttigt som att förstå upplysningstidens ursprung.
Paleogeologi är egentligen ett primalt historieämne. Hur många har läst och begripit jordklotets historia från klotets stelning fram till nutid. Plattektonik som förklaring till vårt nuvarande välstånd. Utan plattornas kollisioner inget petroleumsamhälle.
är inte detta historia så säg. Åtminstone historia för en naturvetare som gärna vill förstå vad vi egentligen håller på med.
LikeLike
Det är ett spännande ämne!
Jag tror vi försvarar våra käpphästar lite efter behag och det blir ganska privat. Harrisson kliver upp på sin bildningshäst och väser om sockenkyrkornas betydelse. Anders menar att det finns ett viktigt samband mellan – nja – emellan allting!
På ett plan är väl allt historia och våra liv en sorts arkeologisk utflykt in i våra medvetande och de lämningar som finns kvar från gamla generationer.
Motsättningen mellan historier och naturvetare är väl ovanligt korkad!
Det går liksom inte att säga vilka perspektiv som är nödvändiga.
LikeLike
Nej det är ju klart.
Vi kan inte komma överens om vad som är nödvändigt.
För mig handlar det mest om att få bli befriad från pensionerade myter och att få byta ut dessa mot något mer uppdaterade om än något mer krävande berättelser och tankemodeller.
Har en utopisk dröm om att insikten om vår gemensamma härkomst skulle kunna få folk att bli något mer fredliga och att kunna hälsa på varandra utan att vara rädd för metafysiska kvinnobakterier.
Men det är kanske enklare att att uppfinna en ny sorts biktande våtservett som tar bort alla kvinnliga synder i handflatan på den manliga jobbsökaren.
Ett Historieämne som inte kan fungera som verktyg för rationellt tänkande förstår jag inte nyttan utav. Vi måste således förklara människans härkomst. Det är det minsta jag kan begära.
LikeLike
Jo evolutionen är väl okontroversiell – förutom i högerxtrema kristna sekter.
Men jag anar att du anser att en del dimensioner i det evolutionära perspektivet är satta på undantag. Kanske ligger det i varje civilisations natur att vilja se sig själv som skapelsens krona?
Men det är väl inte Harrissons poäng?
LikeLike
Nej!
Harrisson är även med detta synsätt en Historienörd. Han är väl extremt duktig men som de flesta blir man väl kär i sitt mentala revir. Är han inte expert på år 8000 fK och framåt.
Skall jag vara ärlig så har jag sedan länge funderat över varför man inte lär ut hela tidsaxeln i ämnet Historia.
I grundskolan skulle naturligt paleontologi och arkeologi vara en naturlig del.
Jag läser med behållning Göran Burenhults – “Burenhult, G. 1993-1996 (red.). Bra Böckers encyklopedi om människans historia. Tio-volymsserien. Höganäs.” som jag köpte på antikvariat. Ofattbara mängder av kunskaper som gått flertalet förbi.
Paleogeologi är som jag ser det ett oerhört spännande ämne som utan vidare ger kunskaper som är en del av Historien.
LikeLike
Jag är mottaglig för alla former av berättelser. En dag på stranden och jag kan bli hjälplöst intresserad i vilka historier som döljs i de runda sandslipade stenar som ligger i vattenlinjen.
Den lille hobbygeologen gräver gärna ner sig i skillnaden mellan granit och gnejs och jag anar vulkanutbrott, erosion och jordhöjning.
Mina viktigaste historieböcker var nog Huberman “Människans rikedommar” – men då lämnar vi geologin för den ekonomiska historien och det säger kanske mer om mig än om själva ämnet.
LikeLike
Men rabblandet av Grekiska Gudar och Kungar hit och dit har jag aldrig förstått syftet med. Ingen har blivit speciellt klok av detta synsätt.
LikeLike
Pingback: Vad är historia egentligen? « Tysta tankar