Jag sitter på en flygplats i Finland och försöker ta in detaljerna i propositionen (Länk). Det är en ganska overklig situation och jag famlar i texten. Ojdå – blev fritidspedagogutbildningen bara treårig? Hur gick det till?
Genusfrågan lyfts i 7.7 och nu är det tydligen en viktig fråga att utjämna könsbalansen inom förskola och skola. Förhoppningsvis lyckas utbildningsministern förmedla detta allvar till de delegationer (DJ och DEJA) som har intagit en mycket svävande hållning till åtgärder.
Regeringen anser att det är viktigt att universitet och högskolor och skolor arbetar aktivt med att öka rekryteringen av män till lärar- och förskollärarutbildningen och också med att minska avhoppen från dessa utbildningar där det är en betydligt större andel män än kvinnor som inte fullföljer utbildningen. Några ytterligare exempel på åtgärder som lärosätena kan genomföra är insatser där man aktivt arbetar för attitydförändringar med informationsinsatser för t.ex. studie- och yrkesvägledare i grundskola och gymnasieskola, samt med behörighetsgivande och studieförberedande utbildningar i regi av lärosätena, nätverk och mentorer.
Svd, DN, Sydsvenskan
Tysta tankar 
“En jämnare könsfördelning är också viktig, bl.a. för att barnen och eleverna behöver både kvinnor och män som förebilder och för att en könsblandad miljö främjar barns identitetsutveckling och sociala utveckling.”
Något luddig men ändå ok skrivning.
Jag har läst sammanfattningen och delar av proppen. Jag känner mig faktiskt inte så kritisk som jag brukar. Det klart det känns trist att fritidspedagogutbildningen förkortas och att de håller fast vid fasta ämneskombinationer (även om dessa inte presenterats än). Jag tycker vidare att upplägget för grundlärare för 4-6 med valbar inriktning är nice och att samma modell hade kunde använts för 1-3.
Jag skulle kunna dra på om att en liberal regering vill öka den statliga styrningen och att studenternas inflytande utbildning minskar. Vidare skulle jag kunna skriva något om att läraryrket är ett yrke och att en uppdelad examen splittrar. Men just nu känns det bara gnälligt. Jag tror att detta kan bli ganska bra (skrev jag precis det?).
Har jag missat något?
LikeLike
Finns det ingen lärarutbildning någonstans i Sverige som har forskat i det redan? Jag menar, om det nu anses så viktigt, varför tar man då inte reda på hur det ligger till? Det är inte något nytt problem vi pratar om. Vore det i så fall inte något för dig, Mats?
LikeLike
Tack för förtroendet – jag var faktiskt med i referensgruppen till HSV:s utredning “Man ska bli lärare”
Särskilt bilagan är ett givet referensverk för vidare diskussion
Click to access 0907R.pdf
Intressant är utredningens fixering vid att det är studenter med inriktning mot äldre barn som hoppar av lärarstudier – men fortsätter studier i andra ämnen vid högskola.
Mitt fokus handlar om obalansen i de yngre åren.
LikeLike
Från enhetslärarutbildning till klara fyra kategorier av lärarutbildningar. Vad bra!?
Och nu ska lärarna och lära sig läroplanskunskap och “bedömning och betygssättnings”kunskap. Något för Anne-Marie kanske att lära ut till singa kollegor.
Bra tycker jag.
Äntligen några kunskaper som ger lärare kunskap hur en mål- och resultatsstyrd skola fungerar. Undra om “de gamla hundarna” går att lära upp i dessa ämnen eller att de nybakade lärarna mals ned? Fast 2015 har väl de flesta av rekordgenerationen nåt “fri-tids” tillvaron!
LikeLike
Det finns en tendens att göra om revolutioner till reformer. Även de djärvast förslag lyckas ofta integreras i traditionen.
Jag vet inte om förändringen är så stor som Björklund tycks tro – eller försöker få det att se ut som. Parallellen till USA:s s.k. sputnikchock är slående. Vi måste rädda landet!
LikeLike
Möjligen – men det finns, ur mitt perspektiv som tekniker, en point att enhetslärautbildningen har inneburit att humanisterna dominerat och valt bort den “träliga” matten i studierna.
Sedan Mats – måste jag åter få lägga en pinne under brasan om arvet efter flumvänsterns härgningar.
Fy för att mäta, alla ska vi med, ett oerhört ryggradslöst sätt att se på hur utveckling skapas. Alla mäts vi på ett eller annat sätt i yrkeslivet. Varför skulle skolan vara den enda delen av samhällsekonomin som ska leva kvar i retoriken från 70-talet?
Samtidigt undrar jag vilka av de 27 lärosätena idag som får fortsatt utbildnings och examinationsrätt?
Med intresse kommar jag att se hur agnarna sollas från vetet i vår med Högskolverkets granskning. Kanske resulterar den i att vi kommer att få se en nischad lärarutbildning.
LikeLike
Tänker du det som en maktkamp mellan humanister och naturvetare?
Kanske – kvantitativ forskning är nästan ett fult ord på min högskola och jag är nog också en aning undrande inför det kategoriska avvisandet av dessa metoder.,
LikeLike
Mats – nja inte maktkamp precis.
Men det har blivit en slagsida mot humanister i skolans värld. Naturvetarna verkar välja annan yrkeskarriär. Det blir till förfång för det uppväxande släktet eftersom matematik är en av de kritiska baskunskaper en människa behöver för att klara sig i livet.
Sedan borde väl Malmö högskola ha en stor förbättringsmöjlighet i sin forskning om ni saknar kvantitativ forskning.
Men du och högskolan gör det lätt för er om du tror att mäta bara innebär att man gör det med kvantitativa mått. Det går att mäta mål med kvalitativa mått. Betygssystemet är just ett sådant.
Hur som haver, ska bli intressant att se vilka lärosäten som framgent får examniationsrätt till lärarutbildningen. Malmö högskola kanske skulle nischa sig och bara utbilda förskollärare.
LikeLike
Det tror jag inte är ett populärt förslag – däremot hoppas jag att de gamla hatade statistikkurserna kommer tillbaka som en del av den utbildningsvetenskapliga kärnan!
SPSS är nog ett av de mest fruktade programmen inom högskolan. Ryktet om dess obegriplighet är ganska överdrivet!
LikeLike
Verkar som du blir bönhörd.
I propen finns följande om den undervisningsvetnskapliga kärnan om 60p som alla lärarutbildningar måste genomgå. Jag citerar:
“Gemensam utbildningsvetenskaplig kärna
Utredningen menar att vissa kunskaper och färdigheter är nödvändiga för alla lärare oavsett inriktning och oavsett skolväsendets organisation. Dessa grupperas i följande åtta områden:
–
Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder
–
Läroplansteori och didaktik
–
Vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik
–
Utveckling och lärande
–
Specialpedagogik
–
Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
–
Bedömning och betygsättning
–
Utvärdering och utvecklingsarbete”
Lite att bita i för kommande lärare, som jag inte tror dagens lärare har allt för stora kunskaper kring. Hoppas att denna utbildning inte blir för forskarinriktad utan ligger på lagom nivå teori och praktik i en skön blandning.
LikeLike
samtidigt tolkar jag propositionen som om den backar några steg från utredarens detaljstyrning:
“Den närmare bedömningen av vilka kurser, och innehållet i dessa, som bör ingå i den utbildningsvetenskapliga kärnan bör vara de anordnande lärosätenas ansvar. Det är där kompetens finns för att avgöra vad utbildningarna i detalj ska innehålla för att en student ska uppnå målen i examensbeskrivningen.”
Sidan 37!
Eller hur ska man tolka ovanstående?
LikeLike
Som jag uppfattade Tobias Krantz igår så är det upp till lärosätena att besvisa att deras innehåll motsvarar de krav Högskoleverket kommer att ställa för att ge examinationsrätten.
Och Jan Björklund visade en bild, vid presentationen av detta avsnitt, med de punkter jag visade ovan. Som kuriosa, på bilden hade han just glömt kunskaper om “bedömning och betygssättning”, som han vurmar för, men påängterade att det ingick.
Så det måste väl tolkas som att det är Högskoleverket som kommer att sätta ribban för vad som ska innehållas i den undervisningsvetenskapliga kärnan.
LikeLike
Aha – de tänker leka den berömda leken: “Vi låtsas att ni får tänka själv – men sen kontrollerar vi att ni har tänkt så som vi vill att ni ska tänka!”
Kan man verkligen sätta en ribba för V-a-d som ska vara innehållet? Jag tänker att det hör till den kvalitativa aspekten? (Hur högt vill vi att ni ska hoppa)
Ett bättre bildspråk är kanske att “Nu har vi krattat en längdhoppsgropp och vi vill att ni ska hoppa ner i den samtidigt och se glada ut”
LikeLike
Jaha, så var den nu här. Godnattlektyren blir propp-light-varianten “The best of bäst i klassen”. Utskriven på miljöovänligt papper. Det är enklast så. Hörzzz
LikeLike
Det var många bilder i lightversionen – och inte så mycket detaljer om UVK och sådant som en del av oss brottas med!
LikeLike