Rapporten från Skolinspektionen om bristerna i skolornas arbete mot mobbning verkar inte vara någon munter läsning. Jag läser sammanfattningen i Svd och blir fundersam.
Fler än åtta av tio skolor är utan godkänd likabehandlingsplan som visar hur personalen arbetar både förebyggande och akut.
Jag har tidigare hört rykten om att Skolinspektionen i första hand är intresserad av handlingsplaner och i mindre grad av efterlevnaden. Misstanken är styrkt.
Ungefär var tionde skola saknar dessutom beredskap för att vuxna kränker barn.
Betyder det att personalen är helt handfallna? Eller är det så att de inte har formulerat sig skriftligt utifrån de godkända mallarna?
Tre av tio skolor följer inte den nya lagen mot diskriminering. Lagen förtydligar att barn inte får kränkas på grund av sin ålder.
Hur menar Skolinspektionen? Jag behöver nog exempel på hur man “kränker någon på grund av sin ålder”:
– Du får inte komma in här, din unge jävel…
Jan Björklund är som vanligt full av handlingskraft:
– Vi inför en ny skollagstiftning som ger lärarna mer disciplinära befogenheter att ingripa. Vi satsar 40 miljoner på forskning kring mobbning, vilka förebyggande metoder som är mest effektiva.
Jag delar inte ministerna tilltro till de så kallade evidensbaserade metoderna och menar att det var ett olyckligt drag att försöka styra arbetet åt detta hållet. Nu är det lite sent att aktivera forskningen och utveckla en djupare förståelse.
Men inga pengar eller lagar i världen räcker om inte vuxenvärlden visar civilkurage när saker och ting inträffar, säger Björklund.
Här kunde vi inte vara mer överens. Tack Jan – du är en fin kille!
Christer tänker också bra.
En utsatt liten vän - förstora!
Tysta tankar 
Det där med kränkningar på grund av ålder måste väl handla om att äldre elever inte får kränka yngre elever… På en del skolor har niorna börjat med ”nollning” av sjuorna, vilket vi alla vet kan vara ganska kränkande.
”Ungefär var tionde skola saknar dessutom beredskap för att vuxna kränker barn.
Betyder det att personalen är helt handfallna? Eller är det så att de inte har formulerat sig skriftligt utifrån de godkända mallarna?”
Jag tror att vitsen är att det skriftliga dokumentet gör personalen skyldig att anmäla missförhållanden. Ett färdigt dokument med förtydligade åtaganden om man upptäcker felaktigheter kan underlätta anmälningsförfarandet. Som jag skriver i min blogg tror jag att vi t o m skulle behöva ett slags Lex Maria.
LikeLike
Det är möjligt att dokumenten skapar tydlighet och trygghet – särskilt i kultuyrer där blundandet är satt i system. Jag är inte så svag för de här försöken att formalisera ansvarsförhållanden. Civilkurage är något annat.
Det där med ålder är kanske bara ett exempel. Jag tycker nog att en allmän paragraf om kränkning borde räcka – om det sen gäller ålder, hårfärg eller skostorlek borde vara underordnat.
LikeLike
Jag tycker inte Björklund är någon vettig människa att representera sveriges skolor. Jag satt i Gomorron sverige förra året och diskuterade detta med honom.
LikeLike
Jag var så glad att han lyckades säga något vettigt – en gång!
LikeLike
Mats – som jag kommenterade hos Christermagister. Förskolan och skolan har skriande okunskap i ämnet.
För det första instiftade sossarna en lag 1 april 2006 mot kränkande behandling i skolans värld. Den gällde dock bara de skolor som omfattades av skollagen.
Sedan dess kom det ett EU-direktiv om diskriminering. Det infördes som lag i Sverige förra årskiftet. I samma veva försvann ovan nämnda lag samt lagen om jämställdhet m fl. Och det var inte Majoren som var ansvarig minister för den lagändringen utan regeringens jämställdhetsminister till lika fp politikern Sabonye. Dock var skollagen tvungen att skrivas om och få ett nytt kapitel 14a. Detta kommer att finnas som ett nytt eget kapitel 7, tror jag det är, i nya skollagen.
Och den stora bristen i lärarkollegiet och skolledningen är avsaknaden av en gemensam syn på vad står de olika orden för som finns i definitionen på vad diskriminering och kränkning är. Det är ju trots allt kopplat till förskolans och skolans krav i läroplanens huvudmoment “Normer och värden”.
LikeLike
Det verkar vara en rimlig tanke – att lärarlaget har en gemensam förståelse av vad som innefattas i kränkningsbegreppet.
Denna förståelse måste vara en del av den vardagliga praktiken och i mycket liten del kopplas till krisplaner och den formen av brandkåreri som många excellerar i – och som Skolinspektionen tycks vara särskilt förtjusta i.
Jag borde nog läsa rapporten innan jag sågar inspektionens brist på förståelse för “Normer och värden”. Frågan är om de lyckas komma åt den dimensionen vid sina besök.
LikeLike
Nej, kanske inte inspektörerna, men de ska ge signaler om att det inte står rätt till till BEO som har uppdraget att var den som sätter tummen i ögat på skolan.
Mats – helt riktigt, förskolan och skolan hukar sig för mycket bakom krisplaner när man sitter med skägget i brevlådan. Man bemödar sig inte ens om att ta reda på vilka lagrum som tjänsteman man är åsatt att följa.
Och hur begåvat är det?
LikeLike
Lagrum är ett vackert ord – jag tänker mig en luftig jugendvåning med öppen planlösning och rymlig hall.
Fast egentligen borde mina tankar gå åt något betydligt mer avgränsat och styrande…
LikeLike
Ja – visst är det ett vackert ord. Tack för att du gjorde mig uppmärksam på order som sådan.
LikeLike
Kommer som vanligt in i elfte timmen i det här meningsutbytet. Jag är ju skeptisk till Skolinspektionens sätt att arbeta. Vad kan man se och uppfatta vid ett besök på en skola? Det hänger helt på vilka personer ur lärarkåren, skolledningen, elevgruppen som man råkar tala med. Det finns exempel på att duktiga och ambitiösa lärare har sagt upp sig och lämnat skolans värld efter inspektionens ibland klumpiga och kategoriska kritik vid plötsliga nedslag i verkligheten.
Jag läste också om detta och reagerade på att man mer fokuserar på de här hyllvärmarplanera som vi producerar med stor möda i skolvärlden, planer som säger väldigt lite om hur vi lyckas hantera elevernas vardag. Någonstans måste man också börja se hur organisationen påverkar klimatet i elevgrupperna, hur resurstilldelningen påverkar, hur lärares utbildning och deras möjligheter till handledning påverkar elevgrupperna. De ytterst ansvariga behöver inte stå till´svars när fokus enbart ligger på de här ibland rätt värdelösa dokumenten.
LikeLike
Den här kärleken till dokument – vad handlar den om egentligen?
Till sist kommer vi tillbaka till den klassiska motsättningen mellan kvantitativ och kvalitativ kunskapssyn:
– Eftersom det är svårt att mäta det som är viktigt och lätt att mäta det som är oviktigt… Låt oss gå den lätta vägen!
LikeLike
Det där var att snedda.
Finns inga som helst motsättningar i att mäta kvalitativ eller kvantitativa storheter i kunskapssynen. Betygssystemet är ett utmärkt exempel på att det kvalitativt går att mäta.
Varför skolan har svårt för att mäta är av två digniteter. Arvet från 68-rörelsen och flumepoken på 70-talet. Och avsaknaden av kunskap om verktyg för att mäta. Lärarar har ju inte fostrats i lärarutbildningen i hur man utvärderar.
Det är det som är den stora utmaningen när den nya skollagen träder i kraft. Där finns lagkrav på hur systematiskt belägger hur du når ökad måluppfyllelse. Där har rektorn och förskolechefen ansvaret för att det blir gjort och lärarna att det genomförs.
Snacka då om vad tillsynen kommer att slå ned att lagrummet inte innehålls.
LikeLike
Kanske en lite genväg – men det finns ett glapp mellan den storslagna ambitionen att mäta sådant som t.ex. elevinflytande och delaktighet till det verkliga utfallet som ofta är dokumentexercis.
Jag är glad att du tror på lagen. Det vill jag också göra!
LikeLike
Inga M – Du är inte ensam om att tycka så här.
Men Skolinspektionen har hittills gjort inspektioner i form av tillsyn. Med tillsyn menas i vilken utsträckning skolhuvudmän och skolan följer lagar och förordningar som reglerar utbildningsuppdraget.
Då blir det som i ditt fall, man kommar att se om ni följer lagen att ha en årlig plan för diskriminering och kränkande behandling som innehåller mål på hur ni ska minska detta. Och att det är nolltolerans som gäller. Hur ni sedan arbetar med det är upp till er.
Det andra du och många vill åt, kvalitetsgranskning, görs ännu inte som en naturlig del i inspektionen utan bara som övergripande tema områden, tror det är 14 områden idag, på Skolinspektionen. Men vi får se vad remissbehandlingen av Davidssons utredning “Tydlig och Öppen – inspektion” kommer att emanera ut i.
Där föreslog han nämligen att inspektionen skulle bl a innehålla en kvalitetsgranskning av skolan där inspektörerna tittade på hur ni faktiskt löser frågan och inte bara att ni uppfyller lagen.
LikeLike