Jag försöker ta mig in i dokumentationen från den konferens som ordnades av DJ och DEJA i December.
- Här hittar du minnesanteckningar från konferensen.
- Här hittar du bilderna som professor Inga Wernersson använde.
- Här hittar du bilderna som Mia Heikkilä använde.
- Här hittar du bilderna som Thomas Furusten använde.
- Här hittar du bilderna som Pia Sandvik Wiklund använde.
Från Pia Sandvik Wiklunds PPT lånar jag sammanfattningen av insatserna (gjord av Mia Heikkilä och Anneli Häyrén Weinestål)
- •Heterogen bild av jämställdhetsinsatserna på svenska lärosäten
- •Lite samverkan mellan lärosätena
- •Få jämställdhetsinsatser kan kopplas till de nationella jämställdhetsmålen
- •Feministisk teori, genusteori samt kritisk mansforskning saknas generellt som uttalat perspektiv i insatserna
- •Insatserna är ofta bristfälligt dokumenterade
- •Utbildningsinsatser är den vanligaste åtgärden för att främja jämställdhet
- •Långsiktiga insatser för att motverka stereotypa studieval är svåra att hitta
- •Redovisade insatser som gäller lärarutbildningen saknas nästan helt
Jag har stora förväntningar på att den nationella konferensen för manliga nätverk på lärarutbildningar den 21/10 ska råda bot på punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7 och 8.
Punkt nummer fyra är mer svårtolkad. Vad är det för specifik feministisk teori, genusteori och kritisk mansforskning som efterfrågas? Hur kritisk måste mansforskningen vara? I min värld är det en självklarhet att all forskning är kritisk. (Finns “kritisk kvinnoforskning”?)
Vilka andra teoribildningar är möjliga att använda för att uppnå målen? Jag saknar ett normkritiskt perspektiv och efterlyser en självkritisk granskning av landets lärarutbildningar som könskodade miljöer.
Rekryteringsarbetet i Linköping kritiseras i en rapport (Heikkilä & Häyrén Weinestål) för att vara präglat av särartstänkande:
- Män har ett särskilt bidrag att ge till skolan – Vilket är det?
- Kan få inverkan som indirekt skuldbeläggande på kvinnorna i skolan (se bl.a. Gannerud, 2001, Lahelma, 2009)
- Behöver diskuteras! Vad är det männen bidrar med i skolan som kvinnorna saknar?
Den här diskussionen ser jag fram emot. I vilken form är den tänkt att föras? Vilka initiativ har tagits? Vilka risker tar de som utmanar den rådande likhetsfeministiska diskursen?
Jan Björklund tycks hysa stora förhoppningar på männen som ordningsskapare och prestationshöjare hos pojkarna. Delar delegationen dessa tankar?
Tysta tankar 
Mats
Du är nästan alltid så där underdånigt artigt försiktig. Sökande.
Jag får mental hjärnblödning.
Säg åt dina “kompisar” att dom åtminstone kan göra ett ärligt försök med nedanstående länkar innan dom pratar vidare om punkt 4, 6, 7.
– http://www.bokus.com/b/918938816X.html
– http://www.zoologi.su.se/research/lindenfors/texts/Lindenfors_2002.html
– http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskans_h%C3%A4rledning_och_k%C3%B6nsurvalet
Har dom läst och samtidigt begrundat. På djupet.
Gär det änå inte så kan man läsa:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9100578525
och sedan fundera över varför författarna aldrig ger ett svar till bokens titel samtidigt som man begrundar de tre tidigare genomlästa titlarna.
Vilken faktor glappar i teoribildningen.
Jag är stursk. Jag har hittat sanningen. Den stora sanningen.Jag är nästan religiös!!!!
LikeLike
“underdånigt artigt försiktig” – Det ska jag komma ihåg och påminna arbetskamrater om!.
Jag är osäker på om andra teorier än Butler, Connell och Hirdman är möjliga. Men det återstår att pröva.
LikeLike
Jag vet inte om jag har några “kompisar”. Kanske känns det tryggare för dig när Professor Martin Ingvar ingår i delegationen. Eller som någon sa:
– Man rundar inte biologismen obehindrat när han är med…
LikeLike
Förlåt. jag ville bara vara lite tvärsäker. Varför fastnade min omnipotena första kommentar. Har du spamfilter för tvärsäkerhet?
LikeLike
Fler än tre länkar = spam.
Förlåt jag kanske ska ändra!
Återkommer! Tack för att du påminde mig att titta!
LikeLike
Mats
Jag respekterar din strategi. De är troligen den enda som fungerar i den miljö som du bevistar. Jag har det mycket enklare. Jag kan sitta i min lilla eremitstuga och vara tvärsäker.
Men jag får ändå mental hjärnblödning när man inom skolvärlden (som skall vara kunskapens centra) inte har klarat av att inkorporera evolutionslärans konsekvenser in i det mellanmänskliga agerandet.
Föreställningen om likhet är en återvändsgränd. Och är det mycket trafik i en återvändsgränd så blir det till slut väldigt krångligt och bråkigt i vägslutet.
Könsurvalet handlar inte om likhet. Det handlar om att söka det komplementära, dvs det avvikande.
Ska det vara så jäkla svårt att fatta detta enkla.
Det är ju därför vi är tvåkönade.
Likhet leder till stagnation och stillestånd. Bejakar man olikhet uppnår man det önskvärda: drivkrafter
Skolans centrala uppgift måste vara att bejaka olikheter samtidigt som man ständigt har målet att alla individer skall få verktygen för att hitta en självförsörjande och bekräftande position i tillvaron. Alla för en en för alla.
Det finns tyvärr minst 2 dimensioner av drivkrafter att förstå. Individuell bekräftelse (naturligt urval) och sedan det numera mycket besvärliga det sexuella urvalet som agerar på en kollektiv nivå. (arenaverktyget)
Att inom utbildningsväsendet försöka tänka bort dimensionen “sexuellt urval” (och att detta kräver könsarenor för att fungera som basen för positiva drivkrafter) kan aldrig fungera. Vi får alla vara med att betala priset för detta.
Stagnation är en ovillkorlig konsekvens. Hur fungerar den svenska skolan i vår tid för det manliga “att göra kön”. Inte bra.
Det är rost i växellådan. Det kan väl inte få vara så att gymnastik är det enda ämnet som tillåter manlig påfågling.
Jag har ingen riktigt bra lösning. En uppdelning i pojk och flickskolor skulle säkert fungera men känns samtidigt extremt tråkig och gammaldags. Men att satsa på 50/50 % i andelen manliga / kvinnliga lärare måste vara ett centralt mål.
Jag tror dessutom att den aktuella diskursen med att pojkar och flickor skall göra könsneutrala yrkes – ämnesval är en destruktiv föreställning.
Ingen har riktig koll på detta. Vad händer tex med ingenjörsyrkets “manliga status” om mängder av kvinnor också pressas in i denna värld.
Vissa tror att det blir bättre. Jag är långt ifrån säker även om jag tycker att det är trevligt med kvinnliga arbetskamrater. Vad händer med den långsiktiga manliga tävlingslusten i könsmixade arenor. Finns det någon seriös forskning på detta.
Utvecklingen i den svenska skolan tyder på att det finns vissa problem med den manliga lusten och framåtskridandet om arenan styrs av kvinnor.
LikeLike
Jag kan hyra in dig som torped om jag blir otålig…
Just nu funderar jag mycket på utredningens tankar om att kvinnliga pedagoger “skuldbeläggs” av diskussionen om jämnare könsbalans.
Det tyder på en väldigt emotionell tolkning av yrkesrollen om den är så ömtålig för kritik. Tanken på att männen (alla fyra procenten) skulle göra de 96 % kvinnorna ledsna genom att göra andra saker än majoriteten bekymrar mig. Särskilt konstigt blir det i en miljö som berömmer sig om att uppmuntra olikheter hos barnen.
Vi har olika perspektiv – jag försöker vaka över det vardagliga pedagogiska. De här storslagna biologiska perspektiven gör mig fortfarande en aning nervös. Det kan vara en rest från 25 yrkesverksamma år i förskolan…
LikeLike