I den överhettade kvoteringsdebatten är Tobias Krantz utbrott i morgonteve om “Detta är människor av kött och blod som får sina drömmar krossade” ett svårslaget retoriskt bottennapp.
När KB ska göra om sin lista över 40-talets viktigaste författare på grund av att det finns för få kvinnor vore det intressant att pröva samma hjärtskärande formuleringar på de manliga författare som drabbas av kvoteringslusten. Är det politiskt möjligt?
Vem ska bort?
Erik Lindegren, Karl Vennberg, Werner Aspenström, Axel Liffner, Ragnar Thoursie, Sven Alfons, Elsa Grave, Anna Greta Wide, Harald Fors, Stig Dagerman, Bengt Anderberg, Stig Sjödin, Thorsten Jonsson, Tage Aurell, Sivar Arnér, Peder Sjögren, Gösta Oswald, Lars Ahlin, Bernt Erikson, Lars Gyllensten.
Aspenström drabbas av utkvotering?
Tysta tankar 
Diskussionen mellan de två kombattanterna visar på frågans “omöjlighet”.
Å ena sidan skall det inte få finnas någon skillnad mellan könen men å andra sidan är det viktigt att det finns både manliga och kvinnliga psykologer (mm)
Återigen detta med funktionsperspektivet och det individuella rättviseperspektivet.
Får kön ha någon betydelse eller inte.
Sedan följer frågan: Vilka arenor fungerar bättre av att vara könsmixade kontra enkönade. Inte ens detta vet vi egentligen inte.
Jag är dock säker på en sak: Skolan är en specialarena i livets karusell.
Skall vi kunna ge alla maximala förutsättningar till att hitta sin plats i livets övriga “tävlingsarenor” så måste skolan erbjuda bekräftelseverktyg för alla identiteter.
Jag som man med min unika personlighet föredrar att utnyttja kvinnliga psykologer. Men det är ju bara jag. Och jag är inte alla.
LikeLike
“Sedan följer frågan: Vilka arenor fungerar bättre av att vara könsmixade kontra enkönade. Inte ens detta vet vi egentligen inte.”
Bra fråga – och väldigt svår att undersöka empiriskt. Skolforskningen har famlat efter samband men det är många okända parametrar och kontrollgruppernas tillförlitlighet lååååååååg.
LikeLike
Vem ska bort – är det tio små negerpojkar vi ska leka. Tycker kvoteringsdebatten i vissa lägen är lite väl inkonsekvent.
Om det är toppkrafter vi vill ha inom utbildningsområden måste väl just meriter avgöra vem som går där. Sossarnas “alla kom med”-syn på akademisk utbildning är något märklig. Hela svenska befolkningen, oavsett kön, har inte den teoretiska läggningen att tillgodogöra sig sådana kunskaper.
Det är i mina ögon ett slags bedrägeri som lever kvar från 70-talet när man dubblade antalet intagna till utbildningarna på landets Tekniska Högskolor. Resultatet av det vara att hälften hade slutat efter ett halvår, eftersom de inte var lämpade för den typen av teoretiska och abstrakta studier.
LikeLike
Vi avstår från den leken!
Jag funderar också över konsekvenserna av den här sortens låtsasmeritokrati. Det blir svåra problem att rida på två kameler samtidigt.
Dessutom tycker jag att det är alldlels för få skåningar på listan…
LikeLike
Plura
Det är en lurig gren detta. Vem klarar av att gå på teknisk högskola.
En sån som jag som gick ut CTH 80 med höga betyg men som knappt kom in pga av alltför stort fokus på “brudar” under Gymnasietiden eller de som hade toppbetyg från Gymnasiet men som fick en total chock av allt plugg ända in till sen kväll 6 dagar i veckan och därför slutade efter en halvår och bestämde sig för ekonomi istället.
Jag tror att utbildningen och landets väl behöver en slags sorteringsmekanism inne på högskolan.
LikeLike
Jag var också naturvetare och det var en linje som de betygstaktiska undvek.
Min grundidé är att – håll i er – betygens prognosticeringsvärde är mycket lågt. Det finns någon undersökning som beskriver de alltför högpresterandes svårigheter på läkarutbildning. De är duktiga ledtrådssökare och det har man inte alltid så mycket nytta av i en verksamhet som bygger på eget tänkande och snabba beslut.
LikeLike
Anders:
“Jag tror att utbildningen och landets väl behöver en slags sorteringsmekanism inne på högskolan.”
Det är väl i stort sett det enda vi håller på med… Nåja ibland sker det stunder av undervisning också!
Problemet är att våra redskap att sortera är trubbiga. Idag underkänner vi studenter som antagligen hade blivit utmärkta lärare men inte kan skriva akademiska texter på avancerad nivå.
Sorteringen har blivit en del av högskolornas excellensarbete (urk – dagens kräkord!)
LikeLike
Anders – du beskriver i ett nötskal livet även på KTH under 70-talet. Studietakten var enorm, inte mycket till socialt liv under de åren.
Kontrasten var enorm när jag på slutet av studietiden läste till ekonom på univeristet. För oss som läst på KTH var det ingen konst att läsa in ämnena på ett år. Var rena vilohemmet med studietakten univeriteten hade på 70-talet. Tillvaron på univeritet var väldigt fokuserad på den politiska debatten istället för studierna under den röda tiden.
Hur det är 30 år senare vet jag inte. Men ett kan konsateras det är mer tjej än killar man ser när man idag rör sig på Stockholms Universitet än på min tid.
LikeLike
Mats
Jag håller med.
På Chalmers fanns ett dominerande fokus.
Alla skulle bli tekniska doktorer och lösa differentialekvationer hela livet och dessutom var den enda stora lyckan att skriva forskningsrapporter som publicerades i någon ansedd internationell forskningsskrift.
Att jag längtade ut i den “verkliga verkligheten” för att rädda Sverige på en mer basal nivå var det inte många lärare som hade någon större förståelse inför.
Nu har jag jobbat i 30 år. Under den tiden har jag väl producerat ungefär 5500 st rapporter som blivit lästa av en icke forskningsinriktad del av befolkningen. Men å andra sidan har en hyggligt stor del av befolkningen fått en bättre ljudmiljö i hemmet och på jobbet.
En grupp som inte är så där språkligt akademiskt begåvade är bland annat de där teknikintresserade männen som jag har längtat efter i skolan under mina barns hela skolgång. De där som med glödande fascination kan berätta om hur en skruv är konstruerad och hur eleverna skall tänka för att skapa en ännu bättre skruv.
LikeLike
Jag försöker låta bli att tänka i de här motsättningarna språkmänniska/teknikmänniska eller estetik/nytta, men det är möjligt att de hjälper oss att få syn på något viktigt.
Kanske går det att beskriva miljöer utifrån självbilden i förhållande till dessa ord.
LikeLike
Kan så vara, de som valde teknik på min tid var ofta killar som inte var helt komfortabel med språk. Samtidigt ska jag väl inte förneka att jag växte upp i en stad dominerad av industrin och ingenjörer.
Med tiden har jag insett hur viktigt det är att behärska både svenska, engelska och matematik. Gör du det kan du simma i vilket vatten som helst. Det var väl det som var problemet med många tekniker – enöghet på matematiken och de sköna konsterna tekniken innebär av begränsade arenor.
LikeLike
Intressant är att matematiken av tradition var ett ämne som låg inom estetikens fält (om jag minns rätt från Liedmans redogörelser om Humboldtuniversitetet.
Äsch – jag får nog kolla…
LikeLike
Antingen minns du rätt eller så minns vi båda fel
LikeLike
Teknik är i mitt perspektiv både språk och estetik. Vad är det egentligen vi håller på med. Är inte allt olika former av selektions/bekräftelsemetoder.
Titta på denna sida: Den visuella estetiken är bevisligen nedtonad (medvetet/ omedvetet ?) men läser man personens blandade texter så är de fulla av estetik – tankens estetik.
http://www.cs.chalmers.se/~olleh/
Motsvarande dipol finns mellan verbalt språk och teknikens språk.
Jag vart redan som 13 åring förbannad på min svenskfröken som påstod att det var ett finare språk att läsa August Strindberg än språket att förstå och montera/demontera en mopedmotor i alla dess beståndsdelar.
Den senare varianten av språk har nu under 40 år nedvärderats i den svenska grundskolan.
När mina barn gick i högstadiet fanns inte en enda lärare som befann sig i en situation att de ens var i närheten av att kunna demontera och montera en mopedmotor och samtidigt förklara varje komponents funktion.
Ändå anses en mopedmotor vara en riktigt simpel teknisk enhet.
Däremot ett större antal som har läst August Strindberg och som utan vidare skulle kunna skriva en omfattande textanalys om vad de läst.
Snart lägger man ned SAAB och idag sydmaskinstillverkningen.
Jag är i grunden inte ett dugg förvånad. Statusdeflationen runt teknik i grundskolan började redan i mitten av 70 talet.
Nu är det sk specialprojekt som får tillgripas för att skolorna skall klara av teknikundervisningen. Företagen får sponsra, Eu-projekt och frivilliga hjälpinsatser. Tekniklärare lyser med sin frånvaro. På mina barns högstadium var det en föredetta fotbollspelare som utbildat sig till fritidsledare som fick “leka” Tekniklärare.
LikeLike
Idag är det ovanligt svårt att säga emot dig (även om jag inte fattade vilken av länkarna som illutrerar din tes)
Barnstugeutredningen 1973 var full av entusiasm inför teknikämnet på förskolan.
När jag började på Lärarutbildningen 2002 tog vi bort en kurs som hette “Språk och natur” eftersom ämnesgranskare från Lund inte ansåg att litteraturen höll tillräckligt hög vetenskaplig nivå.
Vår enhet la sig platt inför den här kritiken eftersom vi inte hade en stark tradition att hänvisa till.
I nya läroplansförslaget finns formuleringar som nog skulle göra dig glad Anders – men SAAB går nog inte att rädda.
LikeLike
Mats
Jag har hört rykten om ett möjligt paradigm. 🙂
Det är som sagan om dinosaurien. Något biter i svansen. Det tar en evighet innan signalen når hjärnan och lika lång tid tills svansen får responssignalen.
I vårt fall ca 40 år.
Men kanske bättre sent än aldrig.
LikeLike
Hmm, det här med språk och vad som är “finare” än annat!
Under skoltiden var det finare med Fänrik Ståls sägner än Selma Lagerlöf. Inte för att jag vill dra skillnad mellan dikt eller poesi. Men det finns gradskillnand i helvetet.
Och Anders – jag håller med. Efter ett antal år med internationella uppdrag konstaterar jag att fackengelskan är en helt annan konstart än den vi snackar vid bardisken eller för den delen i skolan.
För att komplicera det ytterligare, inte ens de engelstalande förstår varandras engelska. Därför blir det ibland lite patetiskt när man hemma vid pratar vad som är bäst. Enda jag kan konstatera efter år av språktraglande, utan excellent kunskap i modersmålet klarar du inte något annat språk, oavsett om det är snack i baren eller en teknisk beskrivning.
LikeLike
Hmmm, hela er diskussion får mig att föreslå att ni (om ni inte redan gjort det) läser Zen, and the Art of Motorcycle Maintenance som tydligt visar hur båda sidorna kan samexistera, och faktiskt mötas trots att de tycks så olika
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0060589469
LikeLike
Jag har också fått den rekommenderad ett otal gånger – innan jag dör…
LikeLike
Morrica
Jag vet att de går att förena.
Det är därför som jag älskar musik, musikakustik, röster, ljud, efterklang, Bach o Händel, signalteori, delningsfilter, elektromagnetism, gitarrkonst, gitarrlockens böjvågsutbredning, Keith Jarrett, vattenfallsdiagram, Bill Frisell, ekogram, syntar.
Just inom min nisch finns en hel del av de manliga arketyper som nördar både i teknik och musikens konstuttryck.
Min granne bygger dragsters. Det ser ut som en soptipp på hans tomt men inne i garaget förenas teknik, konst och nästan sjuklig pedanteri.
Just nu experimenterar han med lustgas istället för syre för att få bilen att gå 0.5 sek fortare. Det är en konst.
LikeLike
Morrica
Jag skall faktiskt ta och läsa boken du angav. har funderat att göra det många gånger men det har aldrig blivit av.
LikeLike
Gör det, jag tror inte du ångrar dig
LikeLike
Hittade denna recension från Sydsvenskan.
http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article177941/Patrik-Svensson-laser-Zen-och-konsten-att-skota-en-motorcykel-igen.html
Den beskriver exakt den irritation jag känt i många år.
Dvs en viss typ av förhållningsätt som att vara lite pk och fint uppburen när man glatt erkänner att man inte begriper sig på fjärrkontrollen till TV:n.
När t.o.m. en skollärare stolt erkänner att de inte “fixar” en fjärrkontroll så blir jag extra dystopisk.
Då får jag nämligen lust att bli lärarens lärare.
PS!
Min fru kallar mig ofta för Magistern! Speciellt när jag för 100 gången skall lära henne MS Excel.
DS!
LikeLike
Om du behöver göra om det hundra gånger har du försökt lära henne MS Excel men aldrig lyckats, måste jag få påpeka. Hade du lyckats lära henne hade du inte behövt göra det igen.
Jag menar inte att misskreditera varken dig eller din fru, bara peka ut skillnaden mellan att lära ut något och att visa hur det fungerar.
LikeLike
Anders har kanske rätt i att det är möjligt att kokettera med ett teknikförakt. Skammen är oerhört mycket större för en lärare som har problem med stavning – sådana faller domen hård över.
LikeLike
Morrica försöker kanske säga något om relationen mellan pedagog och elev? Alltför stor närhet kan innebära problem – eller handlar bara om tålamod och att låta eleven själv göra sina upptäckter?
I princip är jag för närhet…
LikeLike
Morrica var inte med när själva MS Excel-utlärandet ägde rum i det här fallet men hon har varit med i andra situationer när någon ‘lärt’ någon annan använda datorprogram utan större framgång
http://curiousheathen.blogspot.com/2010/01/skillnaden-pa-att-visa-hur-man-gor-och.html
och talar utifrån dessa erfarenheter.
Det ligger för övrigt väldigt mycket i formuleringen ‘kokettera med teknikförakt’, eller borde man säga teknikokunnighet? Det är något nästan fint att vara teknikhjälplös som lärare, man framstår på något mystiskt vis som än mer akademisk då.
LikeLike
Morrica
Jag är inte lärare. Och som du kanske vet är det svåraste att vara lärare till sina närmaste. Det är något kletigt som kommer mellan. Det är väl därför hon använder det något befläckade ordet Magister med stort M.
Min fru har helt andra begåvningar. Det är därför vi levt ihop 36 år. Komplementära förmågor heter det väl.
Men jag erkänner. Jag får tidvis panik när hon visar sina svarta hål inom det tekniskt funktionella området. Då i dessa stunder är jag en värdelös Magister
Det är bla därför jag har monterat in jordfelsbrytare för hela huset.
Helt plötsligt ligger nämligen hårtorken i badkaret. Elektroner vad är det?
Dom syns ju inte.
LikeLike
Min far brukade skoja om människor som var rädda för att det skulle komma atomer i maten om man använde mikrovågsugn…
LikeLike
Ska man skoja om så allvarliga saker?
Allvarligt talat, man skrämmer människor med statistik som visar på hur många som dött i samband med H2O (tänk ner tvåan ett steg, jag reder inte ut att placera den rätt i ditt kommentarsfält) och skrämmande många blir seriöst rädda för den hiskeliga substansen.
Människor behöver allmänbildas
LikeLike
Mer provocerande än så blir vi inte idag!
Vad är det med oss?
LikeLike
Det är bara januari, vi kan väl inte vara trötta redan? Det är lång väg kvar till terminsslutet!
LikeLike
Jag har ett vagt minne av att det var en återkommande upptåg att nya studenter på kemiutbildningarna samlade underskrifter mot utsläppen av diväteoxid, det gick ganska bra också. Säger en del om hur lätt det är att manipulera människor som saknar allmänbildning.
LikeLike