“My mind works in a mysterious way”
I en annan tråd har Morrica och jag diskuterat om det är rätt att ställa högre moraliska krav på människor som är rika eller välutbildade. Jag tycker fortfarande att det är en svår fråga och pendlar mellan att se på livet som Almkvist:
“Varför är den gode dum, varför är den kloke ond, varför är allt en trasa?”
och en mer Bamseinfluerad visdom
“Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll”
I värsta fall är indignationen över Tiger Woods beteende rasistisk (den svarte mannen har burit sig illa åt mot den den blonda kvinnan) men det är också möjligt att se reaktionerna som en del av ett moraliskt högtstående samhälles förfäran över att de som ska vara förebilder inte lever upp till den anvisade rollen.
I USA tror jag att synen på individuellt ansvar är mer utvecklad än i Sverige. Rika människor förväntas arbeta med välgörenhet. Unga människor förväntas delta i frivilligarbete som en del av sin utbildning till goda medborgare. Kopplingen mellan ekonomisk/intellektuell position och personligt ansvar är stark.
Därför blir också fallet större för de som tror sig kunna leva “bortom gott och ont”.
Tysta tankar 
Golf är bland de tråkigaste sporterna som existerar så jag skulle ljuga om jag låtsades vara insatt i bakgrunden, men består inte indignationen till stor del i att snubben målat upp en bild av sig själv, både i media och i golfvärlden, som en som verkligen levde ett högmoraliskt liv? Jag får ett intryck av att många haft honom som förebild inte bara som bollputtare utan också som människa, och att de nu är grymt besvikna över att än en gång upptäcka att bakom de finaste fasaderna gömmer sig de smutsigaste sanningarna.
Människor vill tro på sagor, de vill tro på att människor kan vara både rika och goda, ja rent av att det är de goda som blir rika som en slags belöning för sin godhet. Tron på att den goda belönas i slutet av sagan och ändå förblir god är vad som ger många styrka att kämpa vidare.
Tror jag.
LikeLike
Vi kanske behöver våra hjältar och det är nog bra om vi kan göra oss till hjältar i våra egna liv. Baksidan är nog att vi idealiserar våra drivkrafter och gärna utmålar oss själva som mer goda än vi är.
Men jag är pragmatiker. Allt som får mig att stiga upp är bra! Sagornas kraft är oändlig och jag älskar bilden av högre rättvisa och lyckliga slut!
LikeLike
Vi behöver våra hjältar, och vi behöver vårt hopp. Jag tror det är därför så många är så arga på Woods, den hjältebild han utgav sig för att bära var bara en lögn. Och när det kom fram blev vi plötsligt osäkra på hur många av våra andra hjältar som också är lögn.
LikeLike