Jag missar Fredrik

Fredrik

Fredrik

Jag är intresserad av fenomenet Fredrik Reinfeldt och hur han har lyckats förvandla bilden av det skrämmande tråkiga högerpartiet till något nästan mänskligt.

Idag besöker han min arbetsplats och jag vet inte om det är möjligt att tvinga ditt studenterna. Kursen har inget mål som motiverar en sådan åtgärd och jag är sent ute.

De flesta är nog ganska ointresserade av politik – åtminstone så länge konsekvenserna inte drabbar dem själva. De delar av läroplanen och värdegrunden som definierar uppdraget att skapa aktiva och demokratiska medborgare känns ganska avlägsna. Jag möter en dubbelhet som skrämmer mig.  Å ens sidan är det skönt att någon annan bestämmer och tar ansvar, men samtidigt finns det ett förakt mot politiker som är ett demokratiskt grundproblem. Idag missar jag chansen att göra något åt saken.

Länk

21 thoughts on “Jag missar Fredrik

  1. Det var just det – demokrtatisk problem – inte lika vanligt med aktiva ungar som fostras i demokratisk anda i föreningslivet idag.

    Tidgare vara det en del i uppfostran att man skulle engagera sig i kåren, idrottsstyrelsen eller någon annan idéell organisation.

    Så är det inte idag, när varje individ tänker utifrån sin egen vinning och inte hur vi som kollektiv ska förbättra tillvaron. Därmed får vi ett demokratiskt problem.

    Like

  2. Eller är det som många antyder och somliga säger rent ut, att det inte längre finns någon demokratisk anda i föreningslivet? Att det istället sitter diktatorer som försäkrar sig om att förbli på sina ‘förtroendeposter’ så länge de själva önskar genom nätverkande och svågerpolitik?

    Om det ligger sanning i det förstår jag att ungdomar skiter i att engagera sig i dylika sammanhang, det finns framgångsrikare sätt att kollektivt förbättra tillvaron.

    Det är sannerligen ett demokratiskt problem.

    Like

  3. Visst finns det problemet. Av egen erfarenhet är problemet inte speciellt nytt. Fanns redan för fyrtio år sedan när jag gjorde mina första stapplande steg i föreningslivet.

    Makt korrumperar. Det må var i politiska partier, fackföreningar, samfälldigheter på landsstället eller i idrottsföreningen. Eller frikyrkosammanhang eller kyrkofullmäktige.

    Skillnaden mellan nu och då var synen på att kollektiviet kom före individen och att det var din “förbannade skyldighet” att engagera dig i en demokratisk fostran. I ett samhälle som dagens där påverkan sker på andra arenor än i föreningslivet och där individen kommer före kollektivet har du ett demokratiskt problem.

    Å andra sidan har vi väl ingen generation som varit mer skrifligt verbala genom tillkomsten av bloggar, twitter, sms mm. Och här måste nog föreningslivet börja tänka i nya banor för att återta de demokratiska värdena.

    Samtidigt som skolan måste bli bättre på att utbilda elever i demokratisk ordning. Får dagens elever utbildning i mötesteknik och debatt teknik? Hur ofta görs studiebesök i kommunfullmäktige, riksdagen mm från ämnet samhällskunskap? Några frågor värda att fundera på för att uppnå läroplanens krav i Lpfö98, Lpo94 och Lpf94 under Normer och värden.

    Och framförallt får dagens elever i lärarutbildningen den skolningen på universiteten?

    Om inte, har vi sannerligen ett demokratiskt problem.

    Like

  4. Är det viktigt att skola morgondagens ledare i gårdagens demokratiska metoder? Jag är skeptisk.

    Genom åren har jag noterat hur demokratins ansikte ändrat utseende, och hur detta bidragit till att de som är vana vid det gamla inte längre känner igen demokratin ens när den hoppar upp och biter dem i näsan.

    De unga tralla inte längre som de gamla sjunga, utan de sjunger på ett nytt sätt, nya melodier, nya tongångar, nya genrer och nya sätt att dista. Det blir kollisioner men det går inte att hindra världen från att utvecklas, var sig med FRA (säg hej till publiken!) eller genom att desperat hålla fast vid att gårdagens svar är relevanta till dagens frågor.

    Och det är ett synnerligen demokratiskt problem, det drabbar alla människor, hög som låg.

    Like

  5. Ser bara ett problem med din fråga. Vilket demokratiskt statsskick vill du se?

    Om vi ska ändra demokratisk form måste vi riva upp den representativa statskick med partiväsen vi har idag. Kanske nödvändigt, men är alla medvetna om vad som krävs och är vi beredda att offra det vi har. Även om somligt hoppar upp och biter i näsan som FRA-lagen. För du menar väl inte att FRA som organisation inte ska finnas?

    Kan hålla med att att demokratin ska utvecklas med tiden. Men formerna för mötesteknik kan givetvis förändras över tiden och ta hjälp av modern teknik så du inte fysiskt behöver finnas på samma plats. Men innehållet tror jag är den samma över tiden. Protokoll, dagordning, beslutsunderlag mm. Eller?

    Här har skolan en uppgift att förmedla kunskap!

    Like

    • plura, vore det en katastrof om FRA inte funnes?

      Det handlar inte om att vi måste riva upp, det handlar om att förändringen sker vare sig vi är beredda på den eller inte. Jag vet att du tror att innehållet är och förblir detsamma, det är en rätt vanlig tro.

      Like

      • Rent säkerhetspolistiskt skulle det vara en katastrof. Är fruktansvärt naivt att tro att vi lever i en human värld där ingen skulle vilja störa Sörgården Sverige, bara för att vi lyckats leva i fred i 200 år.

        Visst sker transitions, se bara personval i den politiska världen. Jag har inte sagt att innehållet är det samma. Däremot att rutinerna och mallarna är det.

        Like

        • Jo, Plura, exakt så sa du faktiskt: “Men innehållet tror jag är den samma över tiden. Protokoll, dagordning, beslutsunderlag mm. Eller?” Oavsett om du väljer att kalla det rutiner och mallar eller innehåll så sätter du fingret på en av de stora orsakerna till att äldre människor upplever ungdomar som oengagerade – det annorlunda arbetssättet är så främmande att man helt enkelt inte ser det.

          Angående FRA – det var inget oväntat svar du gav.

          Like

        • Morrica – då har vi nog pratat förbi varandra.

          Jag har varit otydlig med att jag inte tycker att undgomar är oengagerade. Tvärtom, ser jag tillbaka på min egen upproriska tid för “hundra år sedan” gick vi utanför ramarna med den tidens metoder. Det förflackades dock inte av avsaknaden av mötesrutiner, protokoll mm.

          Och vad jag sagt tidigare. Tror det är nyttigt med nya angreppssätt och tillmäpningar för att vitalisera demokratin. Ett är väl vårt diskuternande på bl a Mats blogg.

          Sedan FRA – ja, svaret kanske var förväntat men vad har du att bjuda emot?

          Like

        • Jag talade om äldre människor generellt, Plura, inte om dig specifikt, även om ditt automatiska antagande att de modeller ni använde för ‘hundra år sedan’ är direkt applicerbara på dagens situation väl illustrerar min poäng.

          Varför skulle jag ‘bjuda emot’ i FRA-frågan? Ditt svar ger ingen antydan om att det vore meningsfullt på något sätt, du förefaller synnerligen bestämd i vilken uppfattning du beslutat dig för att ha.

          Like

  6. Kanske är det här med mötesvana och formell demokrati något som går att f-ö-r-m-e-d-l-a. en sorts färdighet som går att träna fram under formella strukturer.

    Samtidigt är det viktigt att den där upplevelsen av delaktighet, sammanhang och mening finns i den demokratiska processen, men jag ser stora svårigheter att skapa utrymme för sådan inom skolans ramar. Regelverket är starkt och friheten för individen är begränsat.

    Det blir nog att vi “leker demokrati” och fortsätter att odla ett politikerförakt.

    Like

  7. Mats – kan hålla med till viss del. Det bästa är om man får göra det i skarpt läge.

    Men på den tiden jag gick i grundskolan fick vi göra studiebesök på kommunfullmäktiges sammanträde. När jag gick på gymnasiet var det färd till Riksdagen och höra hur arbetet gick till där och se den politiska debatten i den schackrutiga plenisalen på Sergelstorg. Det som idag är Statsteaterns stora scen.

    Med det sagt vill jag påstå att utbildningen i demokrati är eftersatt och om du ser svårigheter inom skolans ram kan jag bara konstatera att därmed uppfylls inte kraven i läroplanerna i de 290 påvendömena.

    Sedan håller jag inte med dig att regelverket är begränsande. Tror du någonsin att de som nått toppen sett regelverket som en begränsning? Snarare tvärtom, det har givit möjlighet för individen. Lite det Morrica berör om svågerpolitik mm.

    Like

  8. Jo – poäng till dig. Reglerna är fantastiska redskap för att skapa ordning i organisationer. Den som väl har lärt sig grunderna i mötesteknik har ett oerhört stort försprång när det kommer till skarpa lägen.

    Själv anmäler jag mig ogenerat som ordförande eller sekreterare om jag verkligen vill driva igenom min vilja.

    De där studiebesöken är nog viktiga ur många aspekter. Tidningsredaktioner och tingsrätten tror jag också hör till platser för bildning.

    Just idag är jag mer intresserad av personvalsfrågan – hur kan min fascination inför fenomenet reinfeldt omsättas till någon form av allmänt politiskt engagemang?

    Nu klarade sig statsministern sig bra utan min närvaro och det var drygt 500 studenter som mötte honom. Icke-borgerliga (tror jag) kolleger var motvilligt tagna över hur skickligt Reinfeldt kommunicerade sitt miljöengagemang.

    Kanske är den här personfixeringen bra – även om den amerikanska modellen förskräcker. politik handlar i förvånande hög grad om tillit (upptäcker jag plötsligt)

    Like

  9. Jo – personval är intressant.

    Kan konstatera att de två senaste valen detta år har haft stor betydelse i personvalhänseende. Ta bara Corezza Bildt och Alf Svensson i EU-valet. De låg långt med på valsedlarna men lyckades mobilisera väljarna för kryssning och där med gå om andra “slöfockar”.

    I kyrkovalet hade den beryktade advokaten, deckarförfattare och fotbollspelare Bodström kryssats in i kyrkofullmäktige i Nacka fast han stod långt ned på listan.

    Så visst har vi börjat få en amerikisering i svenska val. Hur långt det kommer att drivas och få genomslag i nästa års val får vi väl se.

    Tror precis som du att detta vitaliserar politiken när man kan ställa enskilda människor till svars för vad dom gjort eller inte gjort under mandatperioden.

    Och visst jag har också utnyttjad föreningslivet för att driva mina frågor från en ordföranderoll eller sekreteraroll. Den senare har ju extremt mycket makt, eftersom som man tolkar besluten genom att skriva protokollet. På senare tid har jag avvecklat nästa alla uppdrag. Har bara en revisorroll kvar. En bekväm sitts att i efterhand kolla att kassören håller sig till ämnet.

    Like

    • Jo – personval ställer så mycket på sin spets. Känslan av att det mindre handlar om mål och program än relationer och tillit.

      Du beskriver det som att “slöfockar straffas” jag är mer pessimistisk och tror att jag överskattar betydelsen av en trevlig röst och behaglig blick!

      Like

      • Jo – visst är det så, hur trevlig ytan än är, en trevlig röst och behalig blick faller platt om det inte finns ett innehåll bakom.

        Trovärdighet och passion är avgörande för det besjälade politikerlivet. Se bara på Corazza Bildt, som emot de nya moderaterna, pratade om en helt annan livsmedelshållning. Det vann hon många röster på och var en nagel i ögat för Schlingman och kompani.

        Like

        • Visst Mats – det är bra att det finns en ordningman som håller rent i partiet från käppjökar som de i Vellinge.

          Men ibland kan partiretorik bli fel, speciellt om det blir ett mantra utan koppling till verkligheten.

          Like

    • Tack – något har varit konstigt – men nu tror jag att det mesta är tillbaka. Själv är jag oskyldig. Familjedongeln (går det ordet att vänja sig vid?) har varit i Örebro.

      Like

      • Mats, jag tvivlar på att det är ett ord man kan vänja sig vid. Antingen accepterar man det direkt eller så kommer man alltid att lite smått vrida sig generad varje gång man tvingas nämna det.

        Like

Leave a reply to Anders B Westin Cancel reply