Vi diskuterar normalitet och studenterna tycks förstå problemet med outtalade och förtryckande normer. Anpassningen sker snabbt och viljan att passa in är stor hos studenter som ofta befinner sig i en utsatt position.
Samtidigt finns det en uppdelning i goda och onda tankar som är nästan lika skrämmande. På lärarutbildningen finns en stark tradition av konsensus och det är inte självklart att alla tankar får uttalas högt i klassrummet.
Det känns som att de här fåren är på väg ut ur bilden. Fotografen borde ha tagit ett steg tillbaka.
Tysta tankar 
Önskar att normalitet och förtryckande normer vore begrepp som diskuterades och förstods ute på skolorna. Men min erfarenhet är att strömmen av diagnostiserade barn har tabubelagt eller iallafall hämmat diskussioner om normalitet. Tyvärr.
LikeLike
Förra året läste studenterna Åsa Bartholdssons bok om vänlig maktutövning. Den beskriver normalitetens problematik bra.
http://www.skolporten.com/art.aspx?id=a0A200000001Uvv&typ=art
LikeLike
Hur skulle man kunna bära sig åt för att få liv i diskussionerna igen?
LikeLike
Egentligen blir det väldigt underligt när lärare ska undervisa studenter i “kritiskt förhållningssätt”.
– Hur kritisk vill du att jag ska vara?
LikeLike
Varför blir det underligt? Kritiskt förhållningssätt betyder ju inte negativt klagande förhållningssätt, utan ett ifrågasättande förhållningssätt, ett nyfiket-på-vad-som-sker-bakom-kulisserna-förhållningssätt, ett hmm-jag-undrar-vad-syftet-med-detta-egentligen-är-förhållningssätt.
Svaret på frågan torde väl vara ungefär ‘så kritisk du någonsin orkar och kan’ eller är jag helt fel på det?
LikeLike
Njae – du är inte alls fel på det!
Om man inte använder ett marxistiskt utbildningssociologiskt perspektiv där skolan är en del av den disciplinerande statmakten.
Då blir den här formen av “kritiskhet” en sorts illusion av självständighet som legitimerar de rådande maktförhållandena.
Men så cynisk är väl inte ens du????
LikeLike
Nej, så cynisk är inte ens jag, även om jag anar tendenser åt det hållet i debatten ibland. Sällan från någon som spelar roll, lyckligtvis
LikeLike
Att lära eleverna “logical fallacies” är givetvis av stor nytta. Det finns en bra wikipedia-artikel på några sidor om det.
Häggs böcker om retorik och Naess bok om empirisk semantik är lite tyngre mer ger inte mycket mer.
LikeLike
Jo det var en kul sammanställning
http://en.wikipedia.org/wiki/Fallacy
Den här formen av formell språklig kritiskhet är ett bra exempel på hur vi kan träna upp en instrumentell kritiskhet som inte hotar strukturerna. Vi håller oss liksom inom språket och strävar efter klarhet.
LikeLike